Det har på senare år skett en tydlig ökning i antalet personer som får någon NPF-diagnos, som autism eller ADHD. Det gäller alla åldersgrupper och för såväl män som kvinnor, konstaterar Socialstyrelsen.
Exempelvis var det år 2023 drygt 155 000 personer i åldern 2–64 år som hade en autismdiagnos, vilket motsvarar omkring två procent av befolkningen. I åldrarna 18–24 år var andelen ännu högre; där hade knappt fem procent av männen och fyra procent av kvinnorna fått diagnosen.
Det är dessvärre inte ovanligt att personer med NPF-diagnoser möts av missförstånd och fördomar på sina arbetsplatser, konstaterar Delal Apak, vd på Novare Intro, vilka hjälper unga vuxna med funktionsvariationer till jobb.
Delal Apak– En vanlig fördom är att de här personerna inte skulle klara av vissa arbetsuppgifter om de exempelvis inte kan hantera vissa sociala sammanhang. Det är verkligen synd; hur du agerar i fikarummet ska inte ha något att göra med hur du bedöms att klara av ditt arbete, säger hon.
Det kan också vara en utmaning att få förståelse för svårigheterna, eftersom de inte syns på samma sätt som en fysisk nedsättning.

Individuella variationer

Det finns stora individuella variationer vad gäller vilka styrkor och svagheter en person med NPF-diagnos har, understryker Delal Apak.
Samtidigt är det några aspekter som många av dessa personer kan få svårt med, som att hantera situationer när det saknas struktur och tydliga rutiner eller instruktioner. Många med autism har också en ökad känslighet för stimuli i form av ljud, ljus och sociala interaktioner.
Det kan också förekomma utmaningar kopplade till sociala koder och impulsivitet, vilket kan leda till missförstånd.
– Det är mycket viktigt att chefer och ledare ser till att ha kunskap och förståelse för vad en NPF-diagnos kan innebära. Ett effektivt sätt är att ta hjälp av en expert som kan komma och föreläsa eller på annat sätt sprida information i organisationen. Samtidigt måste man vara ödmjuk och nyfiken inför att lära sig mer om vilka individuella behov av stöd för att kunna utföra sitt arbete som just de egna medarbetarna med NPF har, säger Delal Apak.

Komplicerat med flexibla arbetsplatser

Det kan krävas såväl skilda typer av anpassningar för att en arbetsplats ska kunna fungera för alla, inklusive personer med NPF-diagnoser.
– Även i det fallet är det förstås väldigt individberoende, men generellt sett kan flexibla arbetsplatser ibland upplevas som komplicerat. Det kan man dock lösa enkelt, förslagsvis genom att låta de personer som känner så få ha sina bestämda platser i kontorslandskapet.
Öppna kontorslandskap kan också i sig vara en utmaning för den som är mer känslig för ljud än andra. I det fallet finns det gott om ljuddämpande hörlurar och hörselskydd som kan ge en bra avskärmning.
Annars är kommunikation och rutiner sådant som är extra viktigt för att kunna erbjuda inte minst personer med autism en fungerande arbetsmiljö.
Det gäller att ge klara och konkreta direktiv, och gärna göra täta – förbokade – avstämningar. Samtidigt som tydligheten är en utgångspunkt så bör det finnas utrymme för medarbetaren att arbeta på sitt eget sätt inom dessa ramar.
En person som har en NPF-diagnos har som regel kraftiga variationer i sina energinivåer, och kan därför exempelvis behöva arbeta hemma dagar när de har mindre energi eller behöva gå hem tidigare än planerat när depåerna har sinat.

Unika styrkor

Något annat som är avgörande är det finns en stödjande kultur och en förståelse bland såväl ledare som kollegor om vilka svårigheter – och möjligheter – den aktuella diagnosen innebär.
Det ska kännas tryggt för alla som behöver, med diagnos eller ej, att be om hjälp eller anpassningar.
– Man kan skapa policyer och direktiv kring detta, men det enda som har riktig betydelse är arbetsgivarens handlingar – att man arbetar aktivt med att skapa en bra arbetsplats för alla sina medarbetare, säger Delal Apak.
Hon lyfter också fram att det är viktigt att tänka på att medarbetare med NPF-diagnos inte enbart innebär anpassningar och stöd – de har som regel också unika styrkor att bidra med.
Exempelvis har många med autism en stor förmåga att hyperfokusera på de uppgifter som ska utföras, och kan tillföra unika och kreativa perspektiv i olika typer av problemlösning.
– Alla är individer och duktiga inom sina områden, så det är svårt att generalisera. Men något som verkligen sticker bland våra konsulter med NPF-diagnos är att de är väldigt lojala och uppskattade medarbetare hos våra kunder.

NPF-ett samlingsnamn

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är ett samlingsnamn för olika tillstånd som påverkar hur hjärnan och nervsystemet fungerar och hanterar information.
Begreppet NPF inkluderar tillstånd som adhd, autism och språkstörning, dyslexi, dyskalkyli, motoriska problem samt tics och Tourettes syndrom.
Det är vanligt med kombinationer av NPF-diagnoser. Det innebär att man kan ha både adhd och autism eller autism och språkstörning.

Källa: Specialpedagogiska myndigheten

Arbetsgivarens skyldigheter

Arbetsgivare är enligt lag skyldiga att vid behov tillhandahålla arbetsplatsanpassningar för sina anställda och att vidta skäliga åtgärder för att en person med funktionsnedsättning ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Vad som är skäliga åtgärder beror på omständigheterna i varje enskilt fall.

Anpassningar kan omfatta:
• Tillhandahållande av utrustning/hjälpmedel.
• Utbildning och träning.
• Flexibla arbetsformer.
• Anpassningar av medarbetarens arbetsplats.

Källa: JobbaFrisk-NPF, Diskrimineringsombudsmannen