AI blir snart din nya kollega i offentliga sektorn

Det är en svår ekvation som många delar av den offentliga sektorn står inför, när medborgarnas förväntningar på välfärdsstaten sakta men säkert ökar, samtidigt som det i bland annat vården förväntas bli ett stort tryck framöver. En del av lösningen på ekvationen är att börja använda artificiell intelligens i verksamheten. Det konstaterar Peter Siljerud, omvärldsanalytiker och författare, som är aktuell med boken ”AI i offentlig sektor”. 

– AI har väldigt stor potential inom offentlig sektor. Digitaliseringsmyndigheten DIGG visade i en rapport som kom för några år sedan att Sverige skulle kunna frigöra 140 miljarder kronor varje år på att dra nytta av befintlig AI-teknik i den offentliga sektorns processer och verksamheter. Och sedan dess har tekniken utvecklats rejält, säger han.

140 miljarder kronor motsvarar omkring sex procent av Sveriges totala offentliga utgifter, så nog är möjligheterna stora.

Enligt DIGGs rapport om den offentliga förvaltningens förmåga att använda AI går det att göra allra störst besparingar genom att använda verktyg med AI-stöd för ekonomihantering, HR, juridik, schemaläggning och dokumenthantering: totalt cirka 31 miljarder kronor för hela den offentliga förvaltningen.

– Offentlig sektor ligger lite i startgroparna när det gäller AI-användning, medan en hel del kommersiella aktörer redan har kommit i gång. Men mitt intryck är att det finns en stor nyfikenhet inom offentlig sektor, och att det överlag är positiva tongångar när man pratar om AI, säger Peter Siljerud.

Läs även: AI-forskaren Virginia Dignum: AI kommer att underlätta våra liv

Han har visserligen stött på den klassiska oron om att AI ska göra att jobb och uppgifter försvinner, men konstaterar att det definitivt är en minoritet av medarbetarna som tänker så.

– Jag upplever också att det är många som snabbt blir positivt inställda när de får veta mer om vad tekniken innebär. För konsekvensen är ju inte i första hand att yrken försvinner, utan att yrkesrollerna förändras när rutinmässiga arbetsmoment automatiseras.

Peter Siljerud förklarar att i likhet med inom andra områden förväntas AI inom offentlig sektor leda till att allt fler arbetar med uppgifter som är mer kreativa, strategiska och relationsorienterade än tidigare.

– Det ger i sin tur sannolikt ett ökat behov av kompetensutveckling, eller i vissa fall nyrekrytering. Det kommer helt klart kontinuerligt krävas kortare utbildningar för att uppdatera yrkesroller. Normaltillståndet med AI i verksamheten blir ständiga förändringar, säger han.

Läs även: Arbetsplatsen där få jobbar övertid 

Det finns i alla fall en rad egenskaper och förmågor där vi människor inom överskådlig framtid slår AI fingrarna. Vi kan till exempel resonera och anpassa oss till situationer, dessutom är vi bra på att kommunicera, och har fantasi och en mer utvecklad kreativitet.

– Vi kan visa omsorg och ha gott omdöme, vilket inte AI klarar av i dagens läge. Samtidigt blir vi människor trötta, vår arbetsförmåga är begränsad och kan variera i kvalitet. Medan datorer är snabba, noggranna och outtröttliga. Kontentan är att människor och datorer är bra på olika saker.

Peter Siljerud tror att vi kommer att få betrakta AI som en digital kollega, någon som vi dagligen får jobba sida vid sida med.

– Den som vill förbereda sig på omställningen kan fundera på om det finns sätt att bli bättre på sådant som datorer är dåliga på, till exempel att nätverka och arbeta i nära relation med andra. Dessutom är det bra att vara öppen för att ta in kunskap om hur det går att använda och samarbeta med AI i ens egen profession. Att kunna dra nytta av AI kommer helt klart att vara en attraktiv egenskap på arbetsmarknaden framöver.