Mobbning på jobbet är ett ganska välbeforskat fenomen, men exakt vad som gör att mobbning kan uppstå är inte lika känt. En forskargrupp vid Linköpings universitet har nu försökt titta närmare på denna komplexa fråga i ett ambitiöst forskningsprojekt där de bland annat har följt tre större organisationer under flera års tid samt genomfört enkätundersökningar med tusentals deltagare från det svenska arbetslivet.
– Det finns kunskapsluckor här och där i forskningen, bland annat när det gäller under vilka förutsättningar som mobbning kan uppkomma. Dessutom är det viktigt att göra studier i svensk kontext eftersom vårt arbetsliv skiljer sig ganska markant från arbetslivet i till exempel USA, säger forskaren Stefan Blomberg.

Detta innebär rollstress

Fenomenet ”rollstress” har engagerat organisations- och arbetslivsforskare i årtionden. Det kan i korthet delas in i två kategorier: otydliga roller, när du inte riktigt vet vad som förväntas av dig, och rollkonflikter, när du möter motstridiga krav från olika håll och kanter. Stefan Blomberg ville i studien undersöka varför rollstress kan utgöra en grogrund för mobbning, som i regel kan resultera i allvarliga konsekvenser för individens hälsa.
– Otydliga roller och rollkonflikter är två problem som ofta överlappar varandra. Du kanske inte vet var ditt ansvar börjar och slutar, samtidigt som chef A och projektledare B har olika krav på dig. Om du gör det som chef A vill att du ska göra kommer det innebära att projektledare B blir missnöjd. Man vet sedan tidigare att rollbekymmer bidrar till mobbning, men hur det går till är inte klarlagt, säger han.

Rollstress leder till mobbning

Stefan Blomberg med kollegor utförde under loppet av fem år flera omfattande enkätundersökningar med personalen inom tre stora organisationer, bland annat för att ta reda på förekomsten av rollstress och förekomsten av mobbning. Det är första gången som forskare har studerat fenomenet under så lång tid, konstaterar han.
– Och vi såg ett tydligt samband: ju fler och större problem kopplat till roller, desto vanligare är det med olika former av oschyssta beteenden på arbetsplatsen. Ett annat viktigt resultat är att de otydliga rollerna och rollkonflikterna först leder till ett fientligt samarbetsklimat – vilket i sin tur ökar sannolikheten för mobbning.

Bra chefer kan motverka mobbning

Även ledarskapet har stor betydelse, visar studien. Om cheferna på arbetsplatsen utövar ett destruktivt och passivt ledarskap – till exempel genom att vara frånvarande eller ha en förkärlek för kritik – kan det vanligen förstärka problemen som rollstressen skapar.
– Otydliga roller och rollkonflikter, i kombination med ett icke-stödjande ledarskap, ökar risken för ett dåligt samarbetsklimat som kan urarta till mobbning. När alla de pusselbitarna är på plats innebär det jätteproblem, säger Stefan Blomberg.
Vettiga chefer med ett bra ledarskap kan hejda utvecklingen, men bara till en viss grad.

– De kan faktiskt hindra att problematiska arbetsklimat övergår i mobbning, men de kan sällan hindra att rollstress leder till ett dåligt arbetsklimat. Stödjande chefer kan ha positiv påverkan på sociala problem, men mer sällan på organisatoriska.
Stefan Blomberg fortsätter:
– Om organisationen är rörig är de negativa effekterna av ett icke-stödjande ledarskap starkare än de positiva effekterna från ett stödjande ledarskap.
Han menar att studien bekräftar en uppfattning som numera är vedertagen inom forskarvärlden: att organisationsproblem utgör en viktig orsak till mobbning.
– Risken för mobbning minskar dramatiskt om det är ordning och reda i organisationen och om cheferna utövar ett tydligt och stödjande ledarskap.


Men kan man inte stöta på rötägg även på välfungerande arbetsplatser?

– Ja, det vet vi av vittnesmål, men det är ovanligt. Man skulle kunna beskriva det som att tydliga roller och ett gott samarbetsklimat begränsar utrymmet för individer som hade betett sig illa och felaktigt under sämre omständigheter.

Så kan arbetsplatser skapa tydliga roller

Utifrån studien kan arbetsplatser dra två lärdomar, menar Stefan Blomberg. Först och främst är det viktigt att all personal, både chefer och medarbetare, har begripliga rollbeskrivningar som kontinuerligt uppdateras i takt med att arbetsplatsen förändras.
– Det är en självklar sak som ibland glöms bort. Det handlar om att försöka skapa ordning och reda genom att tydliggöra grundpremisser, förväntningar och ansvar för varje roll: vad ska jag göra, hur, när, varför, och så vidare. Detta minskar risken för dubbel- och felarbete, som i sin tur kan leda till missförstånd och irritation.
Den andra lärdomen är att ge cheferna rimliga förutsättningar att utöva sitt uppdrag.
– Om chefen hela tiden är stressad och på språng blir det svårt, eller snarare omöjligt, att sätta sig in i medarbetarnas vardag och utmaningar, i synnerhet om man har personalansvar över 50 personer. Om ledningen ställer höga krav på cheferna utan att ge sunda förutsättningar leder det ofta till arbetsmiljöproblem som i förlängningen riskerar att urarta i mobbning, säger Stefan Blomberg.

Se upp! 5 varningssignaler på röriga arbetsplatser, enligt Stefan Blomberg:

  • Otydlig information och kommunikation
  • Rollstress, till exempel otydliga roller
  •  Otydliga mål
  • Motstridiga rutiner och arbetssätt
  • Bristande samarbetsklimat och mycket konflikter