Utfrysning på jobbet kan bero på dålig organisation

Upplever du att du blir utfryst på jobbet? Det kan bero på att organisationen på din arbetsplats är dysfunktionell. En organisation som vill skala bort medarbetare eller yrkeskategorier anlitar gärna rätt kallhamrade chefer och mellanchefer som blir verktygen för att verkställa ”organisationens politik”. Därmed blir särbehandling och utfrysning vardag.

Särbehandling och social utfrysning i arbetslivet är inte ovanligt. För drabbade är det smärtsamma historier som ofta hanteras på individnivå. Någon är ”otrevlig mot” eller ”mobbar ut” en annan människa. Vad ska vi göra åt det?

Anneli Matsson menar att fokuset på individerna skymmer helhetsbilden. Enligt henne kan särbehandling ha en rent pragmatisk funktion.

– Det kan vara en strategi för att manövrera ut dem som inte matchar organisationens ideal.

I avhandlingen Handslaget: att organisera tystnad har hon undersökt mer subtila former av särbehandling som osynliggörande, social utfrysning, avvisning och utmanövrering. Från början tänkte hon undersöka flera olika arbetsplatser. Men redan i det första exemplet, en enhet inom ett sjukhus i Sverige, hittade hon mycket. Hon bestämde sig för att stanna där.

Det hon fann var en hel yrkesgrupp – steriltekniker – vars kompetens osynliggjorts och ignorerats. Det började när deras enhet flyttades från ”utkanten” till mer centralt placerade lokaler i verksamheten. Där var deras åsikter om hur till exempel instrumenten skulle hanteras inte välkomna. Snart kom konsekvenserna.

– Läkare hälsade inte i korridoren, såg dem inte ens. Det var tydligt att det pågick olika typer av utmanövreringsprocesser, även bland chefer, säger Annelie Matsson.

Det berodde inte på att enskilda individer var arroganta, betonar hon, utan på de normer som formats under lång tid i verksamheten. På forskarspråk:

– Särbehandling reproduceras från strukturell till riktad nivå. Utan tydliga aktörer.

Osäkerhet i organisationer triggar utstötningsprocesser, menar Anneli Matsson.  Osäkerheten kan vara av många olika slag. I fallet med sterilteknikerna var det flytten av enheten som fick organisationen ur balans. Snart följde en kamp om inflytande över positioner och beslut.   

Att organisationens kultur var ”närmast elitiskt” tystade effektivt ner det missnöje och den kritik som kanske fanns, menar forskaren.

– Om det i varumärkespolicyn står att vi ska vara excellenta och felfria, så blir det svårt att få det att gå ihop med en vardag där det pågår saker som är oetiska och klandervärda. Det kan man inte prata om. För då bryter man mot varumärkespolicyn.

Innan Anneli Matsson började forska arbetade hon i många år inom företagshälsovården. Där kom hon i närkontakt med ”många eländesprocesser” i både i privata företag och offentlig sektor.

– När det gällde just särbehandling fanns det ofta en tydlig avsikt att utmanövrera och göra sig av med anställda. Det var där mitt intresse började.

En organisation som vill skala bort medarbetare eller yrkeskategorier anlitar gärna rätt kallhamrade chefer och mellanchefer. De blir verktygen för att verkställa det som Anneli Mattson kallar ”organisationens politik”. Sedan kan särbehandling och utfrysning bli vardag.

Har du några råd om hur man som utsatt ska hantera sådana chefer?

– Nej, det är det stora problemet. Personer som utsätts kommer inte att kunna ändra på vare sig strukturer eller individer som får ett utvidgat handlingsutrymme för att verkställa organisationens politik. Visselblåsning leder nästan utan undantag till utmanövrering, visar studier.

Läs också: Blåste i visselpipan mot övergreppen

Hur många som drabbas av särbehandling är svårt att säga exakt. Mellan 7 och 12 procent brukar anges i olika undersökningar. För de utsatta blir konsekvenserna ofta svåra.

– Till en början kan det handla om akuta stressymptom, men över tid kan det utvecklas till ångest, depression och självmordsförsök.

Forskning visar att drabbade dessutom har svårt att få både sjukpenning och ersättning via arbetsskadeförsäkringen. Den som blivit utmanövrerad kan inte heller vara säker på att få vettiga referenser från arbetsgivaren.

– De ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga. Man riskerar att slås ut från arbetsmarknaden.

Anneli Matssons råd till utsatta är att omedelbart söka hjälp och stöd hos skyddsombud, fack och företagshälsovård eller annan vårdinrättning – se lista här intill. Om problemen inte åtgärdas är hennes råd tydligt.

– Lämna jobbet så fort som möjligt!

Att själv driva processer mot arbetsgivaren är inget hon vill rekommendera.

– Det priset är för högt. Att tro att du ska få upprättelse av dem som stött ut dig… nej, den striden blir alltför kostsam.

Efteråt, när man ”kommit ut på andra sidan” och förhoppningsvis fått nytt jobb, är läget ett annat:

– Då kan du engagera dig, arbeta mot mobbning och särbehandling, engagera dig fackligt, driva frågan på det sättet. Vi behöver definitivt mer strukturellt arbete, mer forskning och fler debattartiklar som sätter ljuset på detta.

Läs också: Därför ska du vara en snäll chef: ”Management by fear hämmar kreativiteten”

Läs också: Dålig arbetsmiljö - en dyr historia

Läs också: Snällhet i arbetslivet – nya trenden för att lyckas