Så hanterar du den destruktiva chefen

Ja, du läste rätt – rövhattar. Det är ordet som den bokaktuella managementkonsulten tillika tidigare vd:n och HR-chefen Louise Lennersten har valt för att beskriva chefer som utövar ett destruktivt ledarskap, antingen omedvetet eller medvetet. I hennes färska handbok ”Chef eller rövhatt”, som delvis bygger på hennes egna erfarenheter, får läsaren stifta bekantskap med sex chefer som återkommande uppvisar destruktiva ledarskapsbeteenden.
– Cirka 35 procent av alla i arbetslivet utsätts dagligen för destruktivt ledarskap, eller för rövhattar som jag kallar dem i boken. Ändå upplever jag att vi sällan pratar om dessa ledarbeteenden och det kaos som de orsakar. Min förhoppning med handboken och som konsult är att hjälpa andra att känna igen det destruktiva ledarskapet, säger hon till Aspekt.

Kan se ut på olika sätt
Ett destruktivt ledarskap kan manifestera sig på en uppsjö sätt: härskartekniker, mobbning, oförmåga eller ovilja att ta tag i problem eller fatta viktiga beslut, mikrostyrning och kontrollbehov, och så vidare. Ibland, men inte alltid, saknar chefen självinsikt och är därför inte medveten om sitt beteende eller hur det påverkar omgivningen. Konsekvenserna, som kan bli långtgående, blir i regel medarbetare som både mår och presterar sämre. Louise Lennersten har själv fått sin beskärda och besvärliga skopa av destruktiva rövhattschefer, däribland i mitten av 20-årsåldern direkt efter att hon hade utbildat sig inom HR-området.
– Chefen som jag hade då var extremt självupptagen, jag fick ingen onboarding överhuvudtaget och när jag väl fick tag i honom pratade han enbart om sig själv och sina prestationer, säger hon och fortsätter:
– Det skapade en enorm osäkerhet och otrygghet hos mig, inte minst eftersom jag var ganska ny i arbetslivet. Det kändes hela tiden som att jag gjorde fel. Dessutom var det väldigt dåligt för motivationen.

Kontrollbehov över kaffemaskinen
Boken riktar alltså fokus på det destruktiva ledarskapet genom sex berättelser, som baseras både på Louise Lennerstens egna och på andras upplevelser. Här har vi den undvikande och fega chefen som ska informera arbetsplatsen om en stor omställning som kommer att innebära uppsägningar – men som i stället dagen innan mötet drar på solsemester med familjen. Här har vi chefen som till höger och vänster kastar ur sig dålig kritik –”feedback” – för att därefter utbrista till en medarbetare: ”du är för lättpåverkad och måste skaffa teflonhud”. Dessutom får läsaren möta chefen som uppmuntrar en medarbetare att arbeta hårt på ett projekt i flera veckor – för att sedan inte gå vidare med projektet trots att medarbetaren hade nått det önskvärda resultatet. Ett annat vittnesmål rör en chef med ett kontrollbehov som till och med omfattar kaffemaskinen. När medarbetarna hade nått sin maximala ”kaffekvot” för veckan valde chefen att begränsa tillgången till kaffeautomaten genom att låsa rummet som den var i.
– Mobbning, favorisering och härskartekniker är tydliga och slår ofta hårdast, men det kan också handla om mer subtila beteenden som är svåra att sätta fingret på, till exempel att man som chef är likgiltig och ”skiter i vilket”. Därför är det så viktigt att vi lär oss känna igen och sätta ord på de olika typerna av destruktivt ledarskap, som kan få stora konsekvenser och som är väldigt utbrett i arbetslivet, säger hon.

Positivt gensvar på boken
När Aspekt ringer upp henne har boken varit ute i ett par veckor och hon har precis haft releasefest för den, och hittills har reaktionerna varit genomgående positiva. Hon hoppas att den ska tilltala rövhattarna själva, medarbetarna som drabbas av dem och alla andra som står vid sidan om, medvetna men passiva.
– Jag har hört om folk som inte vågar läsa boken av rädsla för att känna igen sig och upptäcka att de är en rövhatt, och om folk som har köpt den i hemlighet till nuvarande eller tidigare chefer. Men målet är inte att peka ut någon utan att boken ska bidra till en diskussion om destruktivt ledarskap. För när vi har definierat det ledarskap som vi inte mår bra av kan vi enklare nå fram till ett ledarskap som är mer konstruktivt.
Hur kommer det sig att du kallar destruktiva ledare för rövhattar?
– Det var faktiskt min syster som kom på titeln. Jag ville ha en titel som är provocerande för att skapa uppmärksamhet kring de här frågorna.