Unga kvinnliga akademiker mest drabbade av stress

Under 2005 var drygt 30 procent av alla pågående sjukfall relaterade till psykiatriska diagnoser. Fram till i dag har den andelen vuxit till över 45 procent. Detta är något som har drabbat akademiker i hög utsträckning. 

Närmare 55 procent av de sjukskrivna akademikerna har en psykiatrisk diagnos – framför allt då stressrelaterade diagnoser – enligt statistiken från år 2017 (vilket är det senaste året med data som gör att det går att dela upp sjukskrivningarna på utbildningsgrupper). 

Detta framgår av Sacos aktuella rapport ”Psykisk ohälsa bland akademiker”. 

– Det är alarmerande med förändringstakten inom akademikergruppen, vad gäller både den ökande andelen bland sjukskrivna och den ökande graden av psykisk ohälsa som är relaterad till svår stress, säger Thomas Andrén, välfärdsekonom på Saco, som har skrivit rapporten.

Det är samtidigt värt att notera att sjukskrivningar på grund av ohälsa inte är något nytt fenomen, utan det också var vanligt kring millennieskiftet. Det gör ökningen än mer anmärkningsvärd, konstaterar han.

– De stressrelaterade frågorna är helt klart ett arbetsmiljöproblem, och arbetsgivarna borde ta ett större ansvar för att komma till rätta med dem.

Rapporten visar också att kvinnor är kraftigt överrepresenterade när det gäller sjukskrivningar som en reaktion på svår stress: hela 85 procent av de sjukskrivna akademikerna var kvinnor. 

Enligt en undersökning som Jusek gjorde under hösten 2016 var det dessutom gruppen unga kvinnor – yngre än 34 år – utan barn som var tydligast drabbad av stress.

– Många gånger brukar man annars peka på att kvinnor får göra dubbelt arbete, både i yrkeslivet och i familjen, som en förklaring till stressproblem. Men här är det kvinnor utan barn som utmärker sig, säger Thomas Andrén.

Han lyfter alltså fram arbetsgivaransvaret – arbetsgivarna måste helt enkelt bli bättre på att följa arbetsmiljölagen – men understryker samtidigt att det måste finnas ett fullgott stöd när en person väl har blivit sjuk.

– Det måste finnas ett sjukförsäkringssystem som hjälper personen tillbaka till arbetet. Det handlar bland annat om att erbjuda rehabilitering i form av arbetsträning, det vill säga utan krav på prestation, något som har blivit allt mer ovanligt. Försäkringskassan är mer inriktade på att driva på en omställning till ett nytt arbete, säger han.

Läs också: Två dör varje dag av stress på jobbet

Även Helena Hallström, förhandlare på Akavia, understryker att arbetsgivaren har tydliga skyldigheter att minimera risker för ohälsa i arbetsmiljön och att inte utsätta medarbetare för alltför hög arbetsbelastning. Arbetsgivaren ska arbeta systematiskt med riskhantering och anpassning av arbetsmiljön för att förebygga att medarbetare blir sjuka. Det framgår av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) och om arbetsanpassning (AFS 2020:5).

– Det finns alltså ett bra regelverk som tydliggör arbetsgivarens ansvar, men vad som många gånger brister är att arbetsgivaren inte arbetar systematiskt och inte heller gör anpassningar i arbetsmiljön på det sätt som krävs. 

Arbetsgivaren ska löpande undersöka den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) kan vara värdefulla att ta del av även som medarbetare.

– Där syns tydligt vilka krav man kan ställa på sin arbetsgivare, och utifrån denna kan man sedan vidta åtgärder om det skulle behövas.

Den stora ökningen av distansarbete som pandemin medfört innebär en ökad risk för stress och psykisk ohälsa eftersom det blivit svårare för arbetsgivare att ha koll på hur medarbetarna mår när man inte träffas fysiskt på kontoret. Arbetsgivarens ansvar gäller fullt ut även vid distansarbete, så det ställs stora krav på en löpande dialog mellan chef och medarbetare vid arbete på distans.

Den första åtgärden är förstås att tala med sin chef om hur man upplever och påverkas av sin arbetssituation, men Helena Hallström och hennes kollegor får regelbundet samtal från medlemmar som upplever att cheferna inte lyssnar på dem.

– I det läget kan du vända dig till skyddsombudet eller till den fackliga förtroendevalda på din arbetsplats, eller direkt till oss på Akavia för råd och stöd.

Läs också: EKG-mätare ska minska stressen

Enligt rapporten ”Sverige sjukaste yrke”  som Skandia presenterade i november 2021, tillhör jurister, kommunikatörer och ekonomer de yrken just nu som är procentuellt sett mest drabbade av sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa.

Ulrika Husmark, professionsanalytiker på Akavia, konstaterar att det stämmer väl överens med undersökningar som förbundet har gjort.

– Det är exempelvis tydligt att jurister är en av de grupper som är mer stressade än andra. Våra undersökningar har visat att ungefär en tredjedel av dem upplever negativ stress, säger hon.

Det finns flera bakomliggande orsaker till detta, konstaterar Ulrika Husmark:

– Det svårt att få tillräcklig återhämtning efter tuffa arbetsperioder, men det är också praxis på många byråer att medarbetarna ska vara ständigt nåbara. Det blir lätt väldigt långa arbetsdagar, vilket också beror på att byråerna ofta har mycket höga debiteringskrav. Tyvärr är det även vanligt med sexuella trakasserier på advokatbyråer, något som självklart kan påverka den mentala stressen.

Även andra juristkategorier har tydlig stressfaktorer, som exempelvis notarierna.

– De är beroende av goda vitsord omdömen för sin fortsatta karriär, och då är det svårt att säga ifrån när arbetsbelastning blir för hög eller kränkningar pågår. Många tänker nog att ”om jag inte jobbar på i tysthet får jag inte de vitsord jag behöver”.

Hon menar att de här arbetsförhållandena riskerar att skada branschen på sikt.

– Om det inte är en god arbetsmiljö kommer medarbetare att sluta, och det blir svårt att locka nya talanger. Dessutom måste branschen aktivt se till att öka mångfalden på arbetsplatserna, bland annat genom att se till att kvinnor vill ta plats på ledningsnivå på byråerna. Detta är en överlevnadsfråga för byråerna, säger Ulrika Husmark.