Kontorslandskapen har varit en källa till hatkärlek ända sedan de kom till Sverige i början av 60-talet. De spar yta och därmed pengar, vilket gör dem populära bland ägare och chefer. De främjar kommunikation mellan personer och ökar synligheten i företagets olika delar. Å andra sidan blir många störda av varandra, det kan vara trångt, dåligt luft och lätt att bli distraherad.
Kritiken har gått i vågor under kontorslandskapens utbredning och forskning har på senare tid frågat sig om yteffektiviteten motsvaras av arbetseffektivitet. Hittills har landskapen frodats, men något håller kanske på att hända.
En undersökning som fastighetsbolaget Savills genomfört i huvudsakligen Nordamerika, visar att färre än hälften av de it-företag som idag har öppna kontorslandskap planerar att behålla dessa efter pandemin.
Före pandemin uppgav ungefär hälften av företagen att de hade en helt öppen planlösning i kontoren. Men ett halvår in i pandemin har hälften av dessa företag tänkt om och säger att de inte kommer att fortsätta med kontorslandskap ens när pandemin är över.
Företag som har en blandning av öppna landskap och mindre rum säger även de att de tänker genomföra förändringar på kort eller lång sikt.
Mindre kontor i framtiden
I undersökningen framkom också att fyra företag av fem räknar med att behöva mindre total kontorsyta inom ett till ett och ett halvt år. Samtidigt räknar bara en tiondel av företagen med att huvuddelen, 60 procent, av personalen arbetar permanent på distans.
Exakt hur det går ihop och hur kontoren kommer att se ut inom en nära framtid återstår att se. Hur som helst har frågan om kontorslandskapens vara eller inte vara kommit högre på dagordningen i coronapandemins spår.
Publicerad