Undvik de här misstagen efter en utbrändhet

Rekordmånga blir sjukskrivna på grund av stressrelaterad ohälsa, enligt färska siffror från Försäkringskassan. Men trots detta saknas idag en etablerad och evidensbaserad behandling för utmattningssyndrom. Anna Finnes, psykolog och forskare på Akademiskt primärvårdscentrum, undersöker om arbetsfokuserad kognitiv beteendeterapi (af-KBT) kan hjälpa personer som är sjukskrivna för utmattning.

– Det är ett problem att det saknas en effektiv behandlingsinsats som adresserar både arbetsförmåga och stressrelaterade symtom. Faktum är att en plan för återgång i jobbet sällan inkluderas inom ramen för psykologisk behandling vid utmattning, utan där är i stället fokus på att lära sig strategier för att hantera stress i vardagen. Traditionell KBT har visserligen visat sig leda till minskad stress och högre livskvalitet – men inte till förbättring när det gäller sjukfrånvaro eller arbetsförmåga. Det hoppas vi kunna ändra på, säger hon till Aspekt.

Här är sju fallgropar vid återkomsten till jobbet efter utmattning – Anna Finnes förklarar:

Lämna inget åt slumpen – begär en tydlig arbetsbeskrivning.
När en person återgår i arbete efter utmattningssyndrom sker det vanligen genom att stegvis öka arbetstiden, från 25 procent till 50 procent, och så vidare.

– Det är stor variation i hur lång tid processen tar och en vanlig missuppfattning är att det måste ta lång tid. Det går absolut snabbare med bra förutsättningar på arbetsplatsen, säger Anna Finnes.

En vanlig fallgrop är att enbart stirra sig blind på själva tiden – och inte på innehållet eller uppgifterna i arbetet. Därför är det viktigt med en konkret arbetsbeskrivning där det tydligt framgår vad som förväntas och vilka moment som individen helt kan släppa.

– Vi ska komma ihåg att personer som börjar arbeta deltid efter utmattning normalt sett inte är helt återställda och i regel finns vissa kvardröjande fysiska och kognitiva symtom, som kan påverka arbetet och öka risken för ihållande besvär. I det läget är det avgörande med en överenskommen anpassning och avgränsning av arbetet, så att man kan undvika för stressiga situationer och exempelvis inte tar på sig uppgifter som förutsätter att man arbetar övertid.
Glöm inte kognitiva hjälpmedel. Lika viktigt som att ha en tydlig arbetsbeskrivning vid en återgång till jobbet efter utmattning, är att inte underskatta betydelsen av kognitiva hjälpmedel och anpassningar. Om du exempelvis arbetar i ett öppet kontorslandskap kan anpassningarna handla om att få använda hörselkåpor eller om att ha tillgång till tystare utrymmen för arbetsuppgifter som kräver lite mer koncentration.
Välj rätt arbetsplats – undvik minerad mark. Anna Finnes erfarenhet är att de allra flesta arbetsgivare är välvilligt inställda och hjälpsamma när en medarbetare kommer tillbaka efter utmattning.

– Men det finns såklart arbetsplatser där den här processen av olika skäl blir svårare, kanske för att det i botten finns en konflikt som ännu inte är löst. Eftersom detta utgör ett reellt hinder för en framgångsrik återgång i jobb, så behöver individen fråga sig om arbetsplatsen är den rätta, säger hon.
Ha koll på ambitionsnivån. Det är inte ovanligt att personer med utmattningssyndrom har varit engagerade, ambitiösa och produktiva i jobbet. Enligt Anna Finnes gäller det därför att ha en rimlig ambitions- och prestationsnivå under återhämtningen.

– De här personerna är ofta väldigt duktiga och uppskattade som medarbetare, och målet är förstås inte att kväsa engagemanget utan om att skapa den långsiktigt hållbara balans som inte riktigt fanns där tidigare. Man får också acceptera att man i början inte är lika produktiv som man var förut, säger hon.
Samarbeta med din chef. Den tydliga arbetsbeskrivningen förutsätter också en chef som är stöttande och närvarande under återkomsten till jobbet, till exempel genom att finnas tillgänglig för avstämning och aktivt samarbeta kring anpassningar. Ett misstag är att chefen håller sig på avstånd, lämnar medarbetaren ensam och av missriktad snällhet kommer med uppmaningar som ”gör det här i ditt eget tempo” eller ”gör så mycket du hinner”.

– Men eftersom det ofta handlar om högpresterande individer är risken att det blir för mycket för snabbt. Chefen måste alltså våga ställa krav och medarbetaren måste också vara tydlig med att konkreta ramar är nödvändiga. Ofta är det hjälpsamt om frihetsgrad och förväntningar definieras i arbetsbeskrivningen.
Skynda långsamt och överskatta inte din förmåga… Ett annat klassiskt misstag är att avvika från ursprungsplanen och öka arbetstiden, svårighetsgraden och tempot för tidigt, eftersom det känns bättre än väntat initialt.

– Det är en vanlig missuppfattning – att det är fritt fram att köra så det ryker när det börjar kännas lättare: ”nu är jag frisk!”. Men om du har en bra dag och tar ut dig för mycket så att du inte kommer ur sängen nästa dag, kan återhämtningen ta längre tid. Börja i stället på en hanterbar nivå och trappa upp arbetet efterhand, i takt med att kroppen vänjer sig. Håll dig till planen, för om det upprepade gånger blir för mycket för tidigt kan symtomen vidmakthållas, säger hon och fortsätter:

– Det är dessutom vanligt att ha kvar vissa anpassningar även när man börjar arbeta heltid igen, just på grund av den ökade sårbarheten för stress.
… Men gör inte heller för lite – passivitet kan bromsa återhämtningen. Att göra för mycket för tidigt är alltså ett klassiskt misstag vid återhämtning efter utmattning. Men en lika viktig del av rehabiliteringen är att våga testa gränserna för att öka uthålligheten, litegrann som när man tränar fysiskt, enligt Anna Finnes.

– Det är viktigt att inte bli rädd för att ta i eller anstränga sig. För att hitta var gränserna går behöver man testa och att det blir för mycket någon enstaka gång är inte farligt på något sätt, men ett väldigt ojämnt aktivitetsmönster med regelbunden över- och underaktivitet över tid verkar fördröja förloppet.