Så kan du hitta återhämtning för hjärnan enligt neuroforskaren

Hon beskriver våra hjärnor som uråldriga. Sissela Nutley, forskare i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, påpekar att det inte är konstigt att våra 150 miljoner år gamla hjärnkontor har svårt att hantera situationen, omgivna av dagens teknologi.

– Vi vet genom forskning hur vi borde bete oss för att uppnå mental hållbarhet, det vill säga att må bra i våra tankar och känslor på sikt, men vi lever i en tid då dessa hälsobeteenden ständigt utmanas.
Våra hjärnor är dessvärre kvar på den savann där de uppstod och söker därmed snabba belöningar och skannar omgivningen efter hot, säger hon.

– Eftersom våra hjärnor fungerar som de gör är det svårt för individen att själv ändra på situationen. Vi behöver hjälp på organisationsnivå för att skapa uppmärksamhetshygien omkring oss.

För vi har nämligen tappat rejält i fokustid på arbetet. En studie vid Stanford University 2004 undersökte hur länge kontorsarbetare fokuserade på en och samma uppgift innan de växlade fokus. Första gången studien utfördes var den tiden 2,5 minuter. Studien gjordes om 2012, med ett resul­tat på 75 sekunder. De senaste fem, sex åren har snittet i studien legat på 47 sekunder, ett resultat som har upprepats även i andra studier.

– Det är inte så konstigt, eftersom vi har tillgång till all information vi behöver omedelbart och konstant. Vi kan leva ut alla våra tankar direkt. Om vi skriver på ett mejl kan vi få ett infall att kolla på mobilen om de har ringt från dagis. Sedan går vi tillbaka till mejlet och kommer på att, just ja, det är ju mormors födelsedag. Då kan vi skicka en blomma direkt, säger Sissela Nutley och fortsätter:
– Vi behöver aldrig vänta på att göra något. För 15 år sedan fanns det många försinkande faktorer. Trög internetuppkoppling och inga chattar, bara mejl. I dag blir vi störda hela tiden. Vi är ständigt tillgängliga, för allt och alla. Trösklarna att störa oss har också sänkts.

Dessutom störs vårt fokus i de öppna kontorslandskapen, där det händer saker omkring oss konstant.
– Det triggar vår medfödda nyfikenhet. Det som stör oss allra mest är när människor i all välmening försöker viska. Bäst är normal samtalston och att gå i väg för att samtala.

De öppna landskapen är också – för våra stenåldershjärnor – en trigger för sociala hot.
– Vi har en nedärvd rädsla för att bli uteslutna ur flocken, så den risken monitorerar vi. Vi läser av kroppsspråk, om vi har kollegans eller chefens uppmärksamhet när vi pratar. I sjukskrivningstal kan vi se att en trygg arbetsplats och arbetsgrupp är avgörande för vårt välmående. Ihop med det hänger vår förmåga att fokusera. Får vi sociala koder som att någon himlar med ögonen eller chefen multitaskar när vi pratar, startar det vårt larmsystem och vi får sämre förmåga att tänka.

Även små, till synes enkla, faktorer påverkar vår uppmärksamhet, som om det ligger en mobiltelefon framme på bordet när vi pratar med en kollega, oavsett vems mobilen är.
– Mobilen på bordet skapar sämre tillit mellan människorna som har ett samtal. Man minns mindre av konversationen, man har mindre kul och uppfattar den andra personen som mindre pålitlig. Vi vet ju att om mobilen ringer eller plingar, kommer vårt utbyte att avbrytas, så då tänker vi att det kanske inte är någon idé att ta upp den där konflikten, eller be om det där stödet.

Samhörighetsstunderna med kollegorna är för övrigt en skyddande faktor för stress och en del av våra hjärnors återhämtning, men vi sabbar även själva våra möjligheter till återhämtning.

– För numera, när de naturliga minipauserna uppstår, plockar vi upp mobilen. När vi avslutar en jobbgrej och ska gå och hämta kaffe, flyger mobilen fram och vi kollar saker. I stället för minipauser, blir det i stället en fortsatt belastning på hjärnan.

Att ha möten som går kloss i kloss med varandra utan paus mellan, är ett annat sätt att missa de små hjärnpauserna.
– När man undersöker vilken skillnad det gör att lägga in tio minuters paus mellan möten i stället för att ha dem ”back to back”, ser man att hjärnan neutraliserar sig under pauserna, i stället för att bygga upp stress kontinuerligt under dagen.

Att det blir just 60 minuters möten kloss i kloss är oftast ett resultat av en standard­inställning i programvaran, konstaterar Sissela Nutley.
– Det är ju lätt att ändra. Lös det på organisationsnivå. Standarden kanske ska vara ett 50-minutersmöte?

För situationen när tankarna får vandra ostört, som förr när man väntade på bussen, är den som Sissela Nutley kallar hjärnvila.
– Vi behöver tid för fri reflektion för att kunna ta långsiktigt kloka beslut. Vi levde absolut mer återhämtande före de smarta mobilernas intåg i våra liv.

Hjärnvilan är en av sju delar i det som Sissela Nutley benämner ”den mentala tallriksmodellen”, vilken hon bland annat beskrivit i boken ”Hälsosegrar: den vetenskapliga vägen till ett friskare liv”. De sju delarna är motion, sömn, hjärnvila, relationer, aktiviteter, fokustid och chilltid.
– De kan man försöka ha representerade i sitt liv på regelbunden basis, för att må bra på sikt. Det är inte komplicerat, men många av delarna blockeras i dag.

Möjligen kan vårt fokustapp även ha en koppling till den avstannande Flynn-effekten. Med Flynn-effekten avses fenomenet att det genomsnittliga resultatet på intelligenstest på de flesta håll i världen stiger med cirka tre IQ-poäng vart tionde år. Det har dock visat sig att Flynn-effekten tycks ha avstannat i vissa väl utvecklade länder som Sverige, Norge och Danmark. Fynd i Storbritannien tycks till och med peka på en tillbakagång.

– Det kan hänga ihop med att vi multitaskar, vilket påverkar vårt fokus, och fokus är ju en del av vår IQ. I forskarvärlden finns dock även andra potentiella förklaringar, som att det skulle bero på miljögifter, säger Sissela Nutley.

Enligt vissa forskare kan den avstannade Flynn-effekten delvis bero på en allt mindre intellektuellt stimulerande ungdomskultur.
– Det är en trolig förklaring. I en typisk Tiktok-video behöver man ju oftast inte hålla fokus i ens 40 sekunder, snarare 15 sekunder.

Vems ansvar är det då att ändra på sakernas tillstånd, att återvinna vårt fokus – och kanske därmed vår IQ?
– Det handlar om att skapa uppmärksamhetshygien, både på individ- och organisationsnivå. Man kan själv bryta vissa vanor. Behöver du verkligen alla mobilnotiser från tjänsterna som inte är så viktiga? Möblera om på hemskärmen och lägg tidsstjälande appar lite mer svårtillgängligt, så det blir ett aktivt val att gå in på dem.

Och på organisationsnivå behövs medvetna samtal:
– Diskutera hur rutinerna ser ut. Var och när förväntas man vara tillgänglig? Hur snabbt kan man förväntas få svar? Samtalen kan också röra hur man beter sig i kontorslandskapen och möteskulturen. Det är kanske rimligt att vi under möten lägger bort mobilen och stänger ner locket på datorn? För när vi möts, då möts vi på riktigt, och alla som är inbjudna är där av relevanta skäl. Och efter mötet väntar en liten hjärnpaus, säger Sissela Nutley.

Läs också: Dopaminfasta – och må bättre

Läs också: Säg nej och minska stressen! Psykologen tipsar hur du kan göra

Läs också: Kvinnor får fel diagnos i klimakteriet - sjukskrivs för utmattning