Kvinnor får fel diagnos i klimakteriet - sjukskrivs för utmattning

Antidepressiva läkemedel mot klimakteriebesvär med sjukskrivning som följd. Okunskapen hos sjukvården och hos kvinnorna själva skapar onödig behandling och i längden mer ohälsa än nödvändigt.
Symptomen påminner nämligen om stressrelaterad psykisk ohälsa, där just kvinnor i samma åldersgrupp är överrepresenterade
i Försäkringskassans statistik över sjukskrivningar.

Kvinnor med klimakteriebesvär får fel diagnos när de söker hjälp, eftersom kunskapen om symptomen är så låg, både bland kvinnor själva och vårdpersonal. Bland annat påminner många av symptomen om stressrelaterad psykisk ohälsa, vilket kan innebära att kvinnor får fel behandling och medicinering.

– Psykisk ohälsa och långtidssjukskrivning för utmattningssyndrom är vanliga orsak till besök i primärvården för kvinnor mellan 45 och 60 år, säger Lena Rindner, distriktssköterska och klimakterierådgivare i Borås som också har skrivit en avhandling vid Göteborgs universitet om hur klimakteriet påverkar kvinnors livskvalitet.

I sin studie kunde hon se att många av de kvinnor som upplevde sig ha svåra klimakteriesymptom upplevde just psykisk ohälsa.
– De känner sig ledsna, nedstämda och likgiltiga, och kopplar inte att det här kan höra samman med en ökad sårbarhet under denna fas i livet, förklarar hon.

Lena Rindner har arbetat inom primärvården i över 30 år och är inte överraskad över Socialstyrelsens rapport som kom 2021. Den visade på stora skillnader i bemötandet och en stor kunskapsbrist om just klimakteriet och dess besvär inom primärvården samt att många kvinnor fick felaktiga diagnoser.

Kvinnor som inte själva visste varför de mådde dåligt hade sökt sig till vårdcentralen för det som senare visade sig vara klimakteriebesvär, men fick exempelvis läkemedel för sömnproblem och depression. De fick antidepressiva läkemedel mot det som egentligen var klimakteriebesvär.

Christina Strååt är utredare vid Socialstyrelsen och projektledare för rapporten:
– Det är viktigt att man uppmärksammar klimakteriet som en möjlig orsak till symptomen, att man utreder, att diagnosen blir korrekt och att man sätter in rätt åtgärd: stöd, råd eller behandling, säger hon.
Kartläggningar från Försäkringskassan visar att den allra vanligaste sjukskrivningsorsaken i dag är stressrelaterad psykisk ohälsa, där kvinnor står för fyra av fem pågående sjukdomsfall.

Statistik bekräftar att kvinnor i åldersspannet 45–49 år har flest långtidssjukskrivna för stressrelaterad ohälsa i juli 2023.
– Bland de kvinnor jag träffar i mitt arbete med klimakterierådgivning bedömer jag att en hel del som är sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa är klimakteriebesvär eller både och. Därför behöver man för kvinnor över 45 år alltid utreda om besvären kommer från hormonella förändringar, säger Anette Lycke som är barnmorska i Ängelholm och en av två kvinnor bakom en forskningsstudie vid Lunds universitet om kvinnors upplevelse av klimakteriet.

I den blev det tydligt att också kvinnorna själva saknar kunskap om klimakteriet och besvären som kan följa med det.
– Det var överraskande att så många var så oförberedda och inte visste om de var i klimakteriet eller inte, säger hon.

Felaktiga diagnoser skapar onödig behandling och i längden mer ohälsa än nödvändigt. För klimakteriet är ingen sjukdom, slår både Försäkringskassan och Socialstyrelsen fast. Det är ett fullt normalt tillstånd där vården har till uppgift att se till att kvinnorna får rätt information och rätt hjälp för att ha den bästa livskvaliteten.

– Jag önskar att kvinnor som är på väg mot klimakteriet ska bli kallade till klimakterieinformation, kanske i samband med cellprovtagning, eller bara erbjudna besök så att de får kunskap, säger Anette Lycke.

Det är dock inte bara kvinnorna som behöver mer kunskap. I Socialstyrelsens rapport kom man fram till att ett nationellt kunskapsstöd till bland annat primärvården behöver utvecklas, för det är till primärvården kvinnorna i första hand ska vända sig.
Maja Österlund är utredare på Socialstyrelsen och den projektledare som nu arbetar för att ta fram det kunskapsstöd som ska syfta till att alla kvinnor i klimakteriet får jämlik vård och korrekt behandling.

– Vi ser och har sett att kvinnor kan hamna fel och att det tar tid att förstå och få rätt diagnos, säger hon.

Läs också: Okunskap om klimakteriebesvär på svenska arbetsplatser

Läs också: ”Klimakteriesäkra arbetsplatserna”

Läs också: Så lyfter ni klimakteriet på jobbet