En grupp forskare vid Högskolan i Gävle har sammanställt resultaten från 26 internationella studier med mätdata från 2 812 personer, där sittande, stående och gående under arbetsdagen har registrerats.

Enligt EU:s riktlinjer bör arbetsdagen fördelas enligt 60, 30 och 10 procent av sittande, stående respektive gående. Resultatet av studierna – där alla bar aktivitetsmätare – visar att snittet på gruppnivå var 70 procent sittande, 20 procent stående och 10 procent gående.

– Uppfattningen att kontorsarbetare sitter alldeles för mycket grundar sig i tidigare studier som har byggt på självskattning, men våra egna studier har visat att tiden i sittande är svår att uppskatta själv, säger Svend Erik Mathiassen, forskare och professor i arbetshälsovetenskap.

Vad som kanske också överraskar är att de så kallade aktivitetsbaserade kontoren där personalen ska röra sig mellan olika platser inte leder till någon nämnvärt högre aktivitet.

– De anställda rör sig lite mera där än på vanliga cellkontor, men inte särskilt mycket, säger Svend Erik Mathiassen.

Hans slutsats är att stillasittande individer förmodligen behöver ganska omfattande insatser, och nämner andra typer av lokaler där det inte går att undkomma rörelse.

Mathiassen framhåller också att man inte ska gå på individen och säga ”du måste träna”, utan i stället främja rörelse i jobbet.

Bli medlem i Akavia

Akavia är förbundet för dig som är akademiker. Genom oss får du råd och stöd genom hela arbetslivet. Akavia ger dig full utväxling på din karriär. Läs mer om vad du får som medlem.

Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Akavia, konstaterar att stillasittande arbeten har blivit allt mer frekventa de senaste åren och att detta är den vanligaste orsaken till arbetsrelaterade besvär, vilket även Arbetsmiljöverket har slagit fast. I Akavias undersökning nämns besvär med axlar, nacke och ryggont, men även viktuppgångar till följd.

Patrik Nilsson– Att det förhåller sig så är olyckligt och är något som vi får hålla ett extra öga på när vi går in i det mer hybrida arbetslivet, säger han.

Vad tror du att stillasittandet beror på?
– I grund och botten beror det på att man har för mycket att göra eller är väldigt uppslukad av sitt arbete och fastnar på plats. Då är det extra viktigt att bygga in ett eget system. Se till att gå en sväng eller ta det där telefonsamtalet
i samband med en promenad.

När pandemin bröt ut i mars 2020 började många arbeta på distans. Från april förra året betraktades covid-19 inte längre som en samhällsfarlig sjukdom och då skedde en viss återgång till arbetsplatserna, men många har i mindre eller större utsträckning fortsatt att jobba hemifrån.

– Det finns en potential i att man är hemma och kanske lättare kan ta sig ut på en löprunda eller promenad på lunchen på ett sätt man kanske inte kunde förr. Den chansen tycker jag att man ska ta, säger Patrik Nilsson.

Av Akavias undersökning framgår att sju av tio har möjlighet att träna på arbetstid och fyra av tio svarar att deras arbetsgivare
erbjuder friskvårdstimme. Samtidigt beskriver många att tiden inte räcker till på grund av hög arbetsbelastning och tidsbrist.

92 procent svarar att de hade nyttjat en friskvårdstimme om deras arbetsgivare erbjudit det, och fyra av tio anser att arbetsgivaren inte främjar rörelse på arbetstid.

– Som arbetsgivare kan man stimulera rörelse genom att nämna att man har en friskvårdstimme eller uppmuntra till rörelse. Skicka signalen till anställda om vikten av motion. Många kan i dag förlägga sitt arbete i tid och rum när de vill och ta igen en timme. Försök dock inte skapa kontroll, utan stimulera, säger Patrik Nilsson.

Läs också: Stel i kroppen? Tre enkla övningar som gör dig mer rörlig

Läs också: Tränarens bästa tips: Så slipper du smärta i axlar, nacke och rygg

Läs också: Nya vanor – som håller i längden

Tips till chefer för att locka medarbetare till rörelse

  • Inkludera vikten av rörelse och variation på jobbet i den regelbundna dialogen med medarbetarna. På så vis kan exempelvis onödigt uttröttande belastningar undvikas.
  • Försök att anpassa verksamheten där det är möjligt. Går det exempelvis att införa gående möten?
  • Uppmuntra till rörelsepauser.

Tips för mer rörelse på jobbet

  • Tänk på hur du sitter och står på jobbet och variera din arbetsställning.
  • Genom att ta korta rörelsepauser motverkar du fysiska besvär och skapar positiva effekter på arbetsminnet, humöret och koncentrationsförmågan.
  • Lunchpromenera. För många som arbetar hemifrån tenderar antalet naturliga rörelsemoment i vardagen att minska. Promenaderna fram och tillbaka till kaffeautomaten, till mötesrummet eller pendlingen till jobbet försvinner hemma, så kom ihåg att ta promenader, till exempel på lunchen.
  • Boka in promenadmöten där det är möjligt.