Nationalekonomen Gabriela Guibourg är enhetschef på Riksbankens analys- och policyavdelning för betalningar på Riksbanken. I sitt arbete jobbar hon mycket internationellt.

Riksbanken jobbar just nu på flera projekt för att möta de krav som den ökade digitaliseringen ställer på den svenska kronan. Ett av dem handlar om att skapa en e-krona.  

– Jag har jobbat i 25 år på Riksbanken med betalfrågor och penningpolitik, varav tre år som chef för min enhet. I år har jag varit väldigt engagerad i e-kronan här och internationellt.

Arbetet i den internationella projektgruppen för centralbankernas digitala valutor, CBDC som startade i slutet på januari hann knappt dra igång innan pandemin slog till.

– Vi jobbade på distans hela tiden utom vid det första mötet i Schweiz, som var fysiskt. Vi hade frekventa digitala möten hela vintern, våren, sommaren och fram till publiceringen.   

– Ibland blev det problem med tekniken och någon fick ringa in i stället. Det tog mer tid och blev mer omständligt än annars med mycket mer mejl och möten och en viss frustration när tekniken inte funkade. Men det gick, konstaterar Gabriela Guibourg.

Gruppen centralbanker som funderar på en digital valutas utformning består av Riksbanken, Kanadas centralbank, den brittiska, europeiska, amerikanska, schweiziska och japanska centralbanken samt Bank of International Settlements, BIS. Uppdraget handlade om att analysera behovet av CBDC:s, policyfrågor, mål, varför digitala valutor behövdes, hur de skulle designas etcetera I oktober gick gruppen i mål med en rapport på BIS webbplats.

– Lärdomen är att det helt enkelt handlade om att gilla läget. Vi inser nog alla att även om vi längtar efter normalitet, blir det kanske lite färre fysiska möten framöver, säger hon. 

Facebooks planer på att skapa den globala digitala valutan Libran med bjässar som Mastercard, Visa och eBay, som annonserades sommaren 2019, blev en väckarklocka för centralbankerna världen över, enligt Guibourg, som såg riskerna i Libran.

– CBDC-gruppen delade upp sitt arbete två workstreams, men diskuterade på flera nivåer i arbetsgrupper och styrgrupper med ett stormöte i veckan. Det är svårt att säga hur mycket tid det skulle tagit annars då det också var ett nytt sätt att jobba utanför BIS och IMF.

Vad händer nu?     

Varje centralbank ska ta sitt beslut. Men det kanske har blivit mer bråttom. Pandemin har lett till ökad digitalisering, vilket Sverige gått i bräschen för. Gruppen har tagit fram grundläggande principer vi ska hålla oss till, men inte minst tekniken behöver utredas mer.

Vad är vitsen med en e-valuta i förhållande till alla andra kontantlösa betalinstrument?

– Centralbankens roll är att erbjuda helt säkra pengar. E-valutan innebär en fordran på centralbanken precis som för kontanter och inte på någon bank eller annan aktör.