Aspekt

Ledarskap

De driver byrån med annorlunda affärsmodell

Publicerad

Jobb dygnet runt och en grabbig jargong gjorde Anette Hansson Ahl övertygad om att det måste gå att driva affärsjuridiska byråer på ett annat sätt. Det blev startskottet för Holmgrenhansson – den jämställda byrå hon själv ville jobba på.
Tolv år senare väntar hon fortfarande på att branschen ska följa efter.

Trots att kvinnor sedan länge är i majoritet på juristutbildningen, utgör de bara en femtedel av delägarna på affärsjuridiska byråer. Anette Hansson Ahl var tidigare själv en av dem som funderade på att lämna byråvärlden.

– Jag arbetade dygnets alla timmar och undrade vad det är som gör att advokater jobbar på natten. Vi arbetar ju inte med akutsjukvård och ingen dör i våra armar.

Kollegan Carina Holmgren gick i samma tankar. Tillsammans startade de 2009 därför byrån Holmgrenhansson. Den grabbiga jargongen och nattarbetet fick direkt stryka på foten, och behöver verkligen alla på byrån bli delägare med egna klienter och stort försörjningsansvar? Den gemensamma erfarenheten sa att de många delägarna, många med mer intresse för den egna plånboken än för det gemensamma företaget, gjorde att det på byrån inte blev någon känsla av att man arbetade för samma sak. 

På Holmgrenhansson valde de därför att ta med sig det bästa från advokatbranschen och kombinera det med inspiration från teknikkonsultbranschen.

– Där går inte alla in första dagen på jobbet och tänker att de ska äga företaget de arbetar på, utan man är konsult för att man tycker att teknik är det roligaste man vet. Så ville vi ha det, fast inom juridikens värld, förklarar Anette Hansson Ahl. 

Carina Holmgren och Anette Hansson Ahl.

Från samma bransch plockades ett projektledar- och processtänk, där en jurist är ansvarig för varje ärende och där alla arbetar på samma sätt i varje ärende. En handbok med en gemensam arbetsmetod togs fram för att alla skulle göra på samma sätt, något som både har gjort arbetet effektivt och att man som biträdande jurist upplever ökad säkerhet i sitt arbete. Vid ett gemensamt måndagsmöte på byrån följer man exempelvis upp veckan som kommer och arbetsfördelningen, så att ingen ska hamna i en arbetsbelastning som är oförenlig med byråns villkor om normala arbetstider. Den tydliga strukturen minskar stressen och gör att sena kvällar kan undvikas. 

– Vi har marknadsmässiga villkor med träningskort och bra pensionslösningar, men vi har inget gym och det kommer inte in små vagnar med mat på kvällen, som det finns på en del andra byråer. Vi vill att man ska äta middag hemma. Vi har också policyer för vad som gäller kring att kontakta kollegor efter arbetstid och under ledigheter.

 

Att det ska kunna gå att kombinera ett framgångsrikt arbete som affärsjurist med ett familjeliv är en uttalad målsättning. När medarbetare är föräldralediga omstrukturerar man och tar in vikarier och traineer, just för att de som är föräldralediga ska kunna vara med sitt barn. Den som är föräldraledig följer också med i lönetrappan precis som övriga medarbetare. Anette Hansson Ahl menar dock att problemen på arbetsplatser oftast uppstår när man kommer tillbaka. 

– Många blir stressade för att barn ska hämtas på förskolan och när barnen blir sjuka. Vi löser detta och annan frånvaro bland annat genom att vi alltid är minst två i varje ärende.

I stället för delägarskap och enskilda provisioner har man på byrån satsat på att jobba med gemensamma incitament. Uppfylls budgeten faller bonus ut till alla medarbetare.

– Vår erfarenhet är att en enskild bonus eller provision skapar osund konkurrens internt. Dessutom blir det orättvist eftersom man arbetar i så olika typer av ärenden och uppdrag.

På byrån finns inte heller krav på att medarbetare ska dra in egna ärenden och man har ett betydligt lägre krav på antal debiterade timmar för varje anställd. Det gör att det finns utrymme för medarbetarna att arbeta med gemensamma byråangelägenheter som rekrytering, att skriva artiklar eller hålla föredrag utan att det drabbar den personliga ekonomin. 

Det okonventionella arbetssättet gjorde att flera i branschen höjde på ögonbrynen när byrån startade. Tolv år senare kan Anette Hansson Ahl konstatera att hon och Carina Holmgren har fått rätt – det går att driva en lönsam affärsjuridisk byrå på ett jämställt sätt. Ändå är det få som valt att följa efter.

– Efter uppropet #medvilkenrätt var många byråer lite mer uppmärksamma på frågan om jämställdhet. Det fanns en ambition att skapa bättre strukturer för att hantera sexuella ofredanden samt normalisering och tystnadskultur runt dessa, men jag är tveksam till om det egentligen har skett någon större förändring. Jag tror att man inte riktigt vet hur man ska göra; man har jobbat på det här sättet i alla år och jargong är inte lätt att ändra på.

En förändring måste dock ske, menar Anette Hansson Ahl. 

– I dag har branschen ryktet om att det är långa arbetsdagar och en grabbig kultur – det skadar varumärket advokat. Ska vi attrahera de allra bästa juristerna måste vi bli mer moderna och arbeta på ett bättre och mer jämlikt sätt. Så jag menar att jämställdhet krävs för advokatyrkets fortlevnad. 

Tre insatser som gör skillnad för jämställdheten

/ Börja med samtalet. ”Var väldigt öppen och prata om var problemen finns. Här behövs extern hjälp för att komma vidare. Jag tror inte att man klarar det här arbetet på egen hand på byråerna.”

/ Skapa en tydlig ansvarsfördelning. ”Det ska vara tydligt vem som är ansvarig för vad, hur arbete fördelas och vem man som biträdande jurist kan vända sig till.”

/ Tänk efter före. ”Hur känner sig medarbetarna bekväma? Hur talar vi med varandra? Kan vi göra varandra uppmärksamma på beteenden som inte är acceptabla? Det behövs en plan kring hur vi bemöter varandra.”