Yasmine Sherifs val i livet har styrts av värderingar hon tidigt fick med sig hemifrån. Med en småländsk mamma som redan som 16-åring åkte till Frankrike för att studera franska, och en pappa som kom från Egypten men arbetade som läkare i Sverige, var det en mångkulturell uppväxt.

– Jag fick tidigt lära mig om orättvisor, civilrättsrörelsen och att vara öppen för olika kulturer. Och att det viktiga inte var framgång för att bli rik, utan för att hjälpa andra, berättar hon.

Drömmen om ett jobb på FN startade redan som barn och som juridikstuderande valde hon den, då nya, inriktningen mänskliga rättigheter.

Läs också: Vill du bli jurist på statlig myndighet? Så kammar du hem jobbet!

– För mig var det en självklar inriktning, även om många tyckte att det var konstigt – ”hippie­juridik”, som de kallade det. Jag tror jag var bland de första på den tiden med en examen i både internationell folkrätt och mänskliga rättigheter, säger hon.

Ett sommarlov åkte hon till Frankrike för att läsa franska och tog bussen över till Genève för att fråga hur hon kunde få jobb på FN.

– Jag fick svaret att jag skulle söka praktikplats, berättar Yasmine Sherif.
Sagt och gjort. Hon skickade flera brev, men fick inget svar. Efter juridikexamen 1987 tänkte hon ett steg längre:

– Jag tänkte att jag måste vara lite kreativ och såg att det var en svensk, Jan Mårtenson, som var chef för FN:s centrum för mänskliga rättigheter. Så jag skrev ett brev på skrivmaskin på svenska och lade i ett brunt kuvert som jag adresserade till honom.

Läs också: Vill du bli affärsjurist på byrå? Det här ska du göra för att få jobbet

Det tog sex månader innan hon fick något svar. Men hon blev erbjuden praktiken hon sökt.

– De berättade senare att mitt brev kommit fram, men att ingen förstått vad det stod. De lämnade det vidare till Mårtenson som kunde läsa om min passion för mänskliga rättigheter och också trodde på mig, säger hon och konstaterar att hennes passion, och att hon varit ärlig om sina drömmar, varit avgörande flera gånger under hennes karriär.

Men hon har heller aldrig varit rädd för att ta de svåra uppdragen. Bara 25 år gammal, 1990, tog hon en tjänst i Afghanistan och mötte både hårt arbete och mänskligt lidande.

– Där såg jag varför jag valde det livet – att jag ville hjälpa människor, förklarar Yasmine Sherif.

Det har nu gått 30 år sedan dess och hon har ett CV som imponerar. Men hon är långt ifrån överlägsen, utan bjuder på sig själv och har hela tiden skrattet och leendet inom räckhåll.

– Jag tror det är viktigt att vara sig själv och att vara ödmjuk, men inte kompromissa med sina värderingar. Jag har referensramar som visat vägen och har inte följt ledare blint, säger hon.

Läs också: Så lyckas blivande bolagsjurister med sitt cv

Hon har vågat ta risker och göra det som känns rätt. Hon har lämnat FN, inte bara en gång utan flera, för att växa och utvecklas inom nya områden, gått mot strömmen och skrivit en bok som tydligt står för hennes nuvarande dröm: en reformation av FN. Boken lanserades 2015 och blev en bästsäljare på FN:s bokhandel i New York.

– Jag har alltid försökt att stå nära mina värderingar och ha tilltro. Om du verkligen har en dröm och vill nå ett mål så finns det inget som kan stoppa dig, inget är omöjligt. Du måste bara ha en inre karta, ta de rätta stegen, stå på dig och inte ge upp.

Läs också: Freja fick drömjobbet och drömlönen

Yasmine Sherifs tips för hur du når drömjobbet:

  1. Satsa på något du är genuint intresserad av.
  2. Börja engagera dig redan hemma i Sverige, så att du kan visa på ditt CV att du haft ett engagemang under en längre tid. Under studietiden gick jag med i svenska Röda korset och Svenska FN-förbundet.
  3. Var lite galen, skicka ansökan och åk dit och kämpa. Jag har knackat dörr många gånger.
  4. Släpp fram passionen och odla empati. Man får inte glömma bort att känna för människor.
  5. Var inte rädd för att lämna eller förlora ett jobb och var beredd på att flytta runt. Få har permanenta kontrakt, det finns inga garantier så du måste konstant visa framfötterna, vara kreativ och fokusera på resultat.
  6. Ha visioner och agera i enlighet med dem – och ha en positiv attityd.

Yasmine Sherif
Bor: New York.
Gör: Chef för Education Cannot Wait på Unicef. Gav 2015 ut boken A case for humanity: An extra­ordinary session.
Ålder: 54 år.
Utbildning: Juridik­examen vid Stockholms universitet 1987.

Några tidigare jobb:
New York: Undervisat vid Long Island University.
Jerusalem/Amman: Chefsposition inom FN:s utvecklingsorgan UNDP.
Jerusalem: Chef för biståndsorganisationen Diakonias resurscenter för internationell folkrätt.

Läs också: Framtidens kompetens - jurister behöver etisk kompass

Den här texten har tidigare varit publicerad i tidningen Karriär den 30 januari 2019 och är skriven av Jessica Josefsson.

Bli medlem i Akavia

Akavia är förbundet för dig som är akademiker. Genom oss får du råd och stöd genom hela arbetslivet. Akavia ger dig full utväxling på din karriär. Läs mer om vad du får som medlem.

Proffsens hacks för att kickstarta utlandskarriären

Att göra karriär utomlands kan ­kännas som en ouppnåelig dröm – men det är inte omöjligt. Det gäller bara att känna till genvägar, förstå ­terminologin och veta vilka jobb du ska söka. Henrik Rydén på karriärplatt­formen ­Impactpool bjuder på tips som kan hjälpa dig ut i världen.

Att söka jobb utomlands är en djungel av outtalade kvoter och svår terminologi, full av titlar och tjänstenivåer som kan få den mest envisa att ge upp. Impactpool är en svensk karriärplattform som erbjuder hjälp till talanger som drömmer om en internationell jobbkarriär på organisationer som arbetar med globala utmaningar, till exempel FN och Unicef.

– 2014 startade vi en Facebooksida som riktade sig till folk som sökte internationella tjänster inom det här området. På tre månader fick vi 100 000 följare, då bestämde vi oss för att hoppa av våra FN-karriärer och starta ett gemensamt bolag, säger Henrik Rydén, som grundade företaget tillsammans med Magnus Bucht och Jon Olsson.

– Det kan vara extremt komplext att söka internationella jobb och vi har arbetat inom den här sektorn länge vilket gör det lättare för oss att hjälpa andra, för det är många gånger svårt att förstå rekryteringsprocessen.

Han delar han med sig av några viktiga tips för den som vill starta en internationell karriär. Det första: Att kunna flera språk.

Läs också: Bästa sättet att lära nytt språk för utveckling i jobbet

– Ju fler språk du kan desto bättre, sedan är det vissa språk som är mer åtråvärda än andra. Språkbehoven följer ofta utvecklingen i världen, just nu är det mycket fokus på flyktingkriser och väpnade konflikter i Västafrika så arabisk- och fransktalande är eftertraktade. Ett annat måste är en akademisk examen.

Enligt Henrik Rydén är en masterexamen ofta ett krav som ställs i jobbannonser till FN, medan en kandidatexamen många gånger är ett måste för jobb vid till exempel Rädda barnen och Röda korset.

– Sedan styrs detta även av vilken roll du söker. I till exempel ett flyktingläger så är man mer ­öppen för dig med en kandidatexamen, medan man vid ett huvudkontor i New York är hårdare på att du har rätt examen.

Det är ofta lättare att komma in i systemet via jobb på fältet. Så innan du börjar sätta upp dina karriärmål bör du tänka igenom vad det är du verkligen vill göra, och vilka steg du är villig att ta på vägen.

– En tumregel är att jobb på huvudkontor är mer konkurrensutsatta. I situationer av kris, när stora mängder pengar strömmar in i ett land eller i ett visst område, skapas det snabbt många nya jobbmöjligheter.

Läs också: Unikt kollektivavtal för advokat- och juristbyråer

I konkurrensen med andra sökande framträder en sak tydligt: Tidigare erfarenhet från arbete utomlands värderas högt. Men det är också viktigt att se över kraven i jobbannonsen.

– Man måste uppfylla kraven, särskilt när det gäller jobb i FN. Står det att du ska ha till exempel fem års erfarenhet av något så räcker det inte med fyra år och sex månader.

Innan du söker rekommenderar han också att du studerar hur man skriver en ansökan. De internationella organisationerna och företagen är ofta mest intresserade av att se ett CV som fokuserar på resultat och aktiviteter.

– Det handlar alltså inte bara om en lista på vilka jobb du haft utan till exempel vad ditt jobb har bidragit med eller hur många som blev påverkade av eller tog del av det du gjorde.

Om du sedan kommer så långt att du blir kallad till intervju så rekommenderar ­Henrik Rydén att du sätter dig in i hur intervjun kommer att gå till. Nästan alla organisationer använder kompetensbaserade intervjuer och utifrån jobbannonsen går det att, till viss del, förutsäga vilka frågor som kommer.

– Använd exempel på hur du hanterat en uppgift eller situation, till exempel ”2003 hade vi också den problematiken och löste det så här och så här”, säger han.

Och det handlar sällan om långa intervjuer, max 45–60 minuter, så det gäller att snabbt kunna ge genomtänkta svar. Är du väl förberedd ökar chanserna.

– Det finns ett stort behov inom organisationerna av kvalificerad personal med Jusek-­medlemmarnas profiler. Jag vill verkligen uppmuntra till att testa att ta klivet ut i en internationell karriär, avslutar Henrik Rydén.

Läs också: Så jobbar en åklagarrevisor

Den här texten har tidigare varit publicerad i tidningen Karriär den 31 januari 2019 och är skriven av Jessica Josefsson.

Den här texten har tidigare varit publicerad

Då Akavia har bildats efter en sammanslagning mellan de två professionsförbunden Jusek och Civilekonomerna har de båda tidigare förbundens tidningar lagts ned. Därmed har också möjligheten att ta del av det historiska innehållet försvunnit. I stället driver det nya förbundet Akavia nu medlemstidningen Akavia Aspekt. Vi har valt att fortsätta möjliggöra läsning av vissa artiklar från Jusektidningen Karriär och från Civilekonomen här på webben, trots att tidningarna inte längre existerar. Den här texten tillhör dessa tidigare publicerade artiklar. Har du invändningar mot innehållet i denna text med tillhörande bilder eller invändningar mot att materialet är fortsatt tillgängligt, vänligen vänd dig till ansvarig utgivare för Akavia Aspekt.