AI i undervisningen – möjlighet eller hot? - så tycker studenterna

När ChatGPT blev brett tillgänglig i november 2022 var det många inom utbildningsvärlden som kände en oro för utbrett fuskande. Men den reaktionen har gradvis mattats av, menar bland andra Rachel Forsyth, projektledare på Lunds universitet.

– Det har alltid funnits och kommer alltid att finnas studenter som fuskar. Och även om det i någon mån har blivit enklare, så är inte det den största utmaningen med AI-utvecklingens möjligheter, konstaterar hon.

Rachel Forsyth arbetar med ett projekt om digitala verktygs inverkan på undervisning och pedagogik och pekar istället på ett annat problem:

– Hittills har vissa moment i undervisningen byggt på att studenterna ska lära sig genom att utföra vissa uppgifter. Nu kan de låta AI-verktyg göra jobbet åt dem, vilket leder till att de kanske inte får de färdigheter som vi vill att utbildningen ska ge.

En annan utmaning är att resultaten som dessa verktyg presenterar inte är särskilt tillförlitliga.

– De kan vara allt från rent felaktiga till att vara snävt vinklade och befästa fördomar. Det måste vi lära studenterna att hantera, säger hon.

Men att AI-verktygen är här för att stanna råder det inget tvivel om, och då blir frågan om det går att dra nytta av dem i undervisningen.

– Lärarna på Lunds universitet får välja själva om de vill använda dem i sin undervisning – förutsatt att de kan vara säkra på att studenterna själva har uppnått de avsedda lärandemålen. Jag tycker att det är väldigt viktigt att lärarna verkligen sätter sig in ordentligt i hur verktygen fungerar och på vilka sätt de kan påverka just deras undervisning.

Att sticka huvudet i sanden och ignorera de nya möjligheterna är alltså inte vägen framåt, enligt Rachel Forsyth.

– Det här är verktyg som studenterna kommer att använda när de kommer ut i arbetslivet, oavsett om de är, låt säga, jurister eller programmerare. Därför måste utbildningen förstås ge dem åtminstone goda grundkunskaper om hur de kan hantera verktygen.

Jens Andreasson, proprefekt vid juridiska institutionen på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, beskriver den första allmänna reaktionen när ChatGPT lanserades som ”en förskräckelse”.

– Det kändes ju som att det dök upp mer eller mindre över en natt. Jag och mina kollegor fick snabbt bestämma oss för hur vi skulle förhålla oss till det nya verktyget. Och vi tänkte att det kommer att försvåra en hel del för oss framöver, berättar han.

En viktig aspekt är att AI:n är ganska lögnaktig, och inte drar sig för att hitta på rättsfall och hänvisningar. Det blir ju helt ohållbart för oss.

Nu, ett drygt halvår senare, är attityderna mycket mer nyanserade.

– Det är inte oron som dominerar, utan mer balanserade frågeställningar om vart det kommer ta vägen. Och givetvis även kring hur det kommer att påverka undervisningen.

De AI-verktyg som är allmänt tillgängliga är dock ännu inte tillräckligt kraftfulla för att hantera problemlösande och tillämpande juridik på den nivå som deras utbildning håller, menar Jens Andreasson.

– En viktig aspekt är att AI:n är ganska lögnaktig, och inte drar sig för att hitta på rättsfall och hänvisningar. Det blir ju helt ohållbart för oss.

Däremot har de moment i undervisningen som är mer inriktade på att skriva uppsatser och essäer, där ett AI-verktyg kan producera mycket bra alster.

– Alla sådana moment har vi varit tvungna att se över. Så exempelvis har examinationer som byggt på att studenten lämnar in en text fått ändras eller kompletteras.

Han konstaterar samtidigt att AI redan nu används ute i arbetslivet; bland annat har några stora advokatbyråer utveckla sina egna AI-verktyg som presterar bättre än de öppna alternativen.

– AI-assistenter har börjat användas på olika håll, och det är högst sannolikt att AI kommer att förändra juristens arbete och förutsättningar. Bland annat kommer det att vara mycket användbart vid uppgifter som kräver att man går igenom stora mängder information och extraherar essensen. Det är något som många yngre jurister har arbetat med, men AI är som klippt och skuret för det.

Jens Andreasson spår också att jurister inom en snar framtid kommer att behöva en betydligt högre teknikkunskap.

– Men det handlar inte nödvändigtvis om att kunna programmering eller att utveckla AI-verktyg, utan att ha full förståelse för teknikens möjligheter och begränsningar. Det gäller att kunna samverka med och dra nytta av de nya verktygen.

Johan Petersson är lektor på Handelshögskolan vid Örebro universitet och beskriver AI-verktygens intåg i utbildningsvärlden som ”ett paradigmskifte”.

– Jag har arbetat på universitetet i nästan 30 år, och det här innebär kraftigt ändrade förutsättningar för oss lärare. Nu gäller det att vara på tå och ha örat mot marken för att direkt kunna snappa upp vad som händer, säger han.

Han undervisar bland annat blivande systemvetare, och att AI-stöd har varit användbart vid kodning är förvisso inget nytt.

– Våra studenter tog snabbt till sig ChatGPT när det blev tillgängligt. Det är något som ligger nära vårt ämne, och nu är jag nyfiken på hur det på bästa sätt kan användas i undervisningen.

Hittills har de bland annat infört moment i grundkursen där studenterna får lösa en uppgift med papper och penna, för att sedan mata in resultatet i ChatGPT och be om en förklaring av vad de kommit fram till.

– I vissa fall presenterar AI-verktyget något som är i helt fel riktning. Det kan jag upptäcka, men det gör man inte som ny student. Då blir det användbara exempel som visar hur viktigt det är att vara kritisk och ifrågasätta – vilket ju i grund och botten är kärnan i högre utbildning, säger Johan Petersson.

Akavia har gjort en undersökning om ifall studenterna känner till lärosätenas riktlinjer i frågan om AI.

Han ser också att AI-verktyg kan fungera som virtuella ”lärarassistenter” i klassrummet.

– Så länge det rör sig om att ta till sig grundläggande kunskaper så kan ett AI-verktyg vara väldigt effektivt eftersom det kan ge förklaringar på ett individanpassat sätt.

Även Johan Petersson menar att examinationsformerna kommer att påverkas av att AI-verktygen blivit allmänt tillgängliga.

– För tio år sedan lämnade man in ett stycke programkod som ett bevis på sina kunskaper. Så är det inte längre, utan i dag examineras sådana moment i stället genom att man på olika sätt visar att man faktiskt förstått. Det är i och för sig rimligt; att fokusera på detaljer i programkod har aldrig varit målet för universitetsutbildningen – förmågan att lösa problem är desto viktigare. Eftersom AI-verktyg gör det enkelt att generera skräddarsydd programkod blir det här ännu viktigare, säger han.

Läs också: Det saknas regler för hur studenter kan använda AI

Läs också: ”AI ökar kvaliteten i våra bedömningar”

Läs också: Max Tegmark: AI är vår viktigaste demokratifråga

Är det är fusk att använda AI i studierna?

Ellen, Jönköping University:
– Att använda sig av funktionen för att söka eller finna information och för att inspireras anser inte jag vara fusk. Att däremot kopiera eller plagiera den information som AI ger är fusk.

Tara, Handelshögskolan:
– Man kan läsa till sig otroligt mycket och också få saker förklarat åt sig på ett helt nytt sätt. Men om man använder det oansvarigt så tycker jag att det räknas som fusk.

Carl, Linköpings Universitet:
– Är det för att skriva en rapport eller liknande som ska lämnas in så anser jag att det är fusk att ta stycken/meningar rakt av. Är det istället för att exempelvis leta synonymer eller att lära sig olika sätt att se en sak, för att senare göra egen forskning så anser jag att det är fullt rimligt.
– Att inte använda sig av de fördelar som AI kan ge tycker jag är dumt då det kan ge en helt annan inblick i vad man än skriver om eller jobbar med. Jag är helt säker på att AI är här för att stanna både i studierna och i ett yrkesverksamt liv. Den svenska skolan tror jag kommer att behöva skifta mot ett moderna examinationssätt där AI inte kan spela den avgörande rollen som den gör idag.

Amelia, Stockholms universitet:
– Att använda den som ett komplement för att förbättra språket i en text, fixa källhänvisningen eller leta upp lämpliga meningsbyggnader kan jag använda den till. Däremot om man ser till plagiat och att AI:n skriver texter, då används det fel.
– AI:n får aldrig dominera över människan, den ska endast finnas till som en hjälpande hand. Gränsdragningen kring detta kan dock bli svår eftersom vissa kan ha goda intentioner medans andra har motsatsen. Det är dock viktigt att våga implementera ny teknik, men den bör prövas först.

Sanna, Jönköpings universitet:
– Jag tycker att man ska få använda det vid exempelvis hemtentor för jag kan likaväl söka upp det i litteraturen men det går snabbare att ta hjälp av AI.

Elsa, Umeå Universitet:
– AI kan vara ett hjälpmedel för att hitta nya tankebanor eller vid ensamstudier att ha någon att "bolla" tankar med. Att däremot kopiera en text rakt av som AI skrivit är plagiat, på samma sätt som att använda en artikeltext utan att referera är.

Sara, Linköpings Universitet:
– Om du använder AI på ett sätt som gör att du inte kan det du ska efter kursen så är det fusk, till exempel om den examinerande delen är en inlämningsuppgift och du bara har använt AI utan att förstå själv, så blir det fusk. Det blir orättvist mot såväl andra studenter som mot framtida arbetsplatser om det står att du kan en sak men egentligen har du ingen aning. Däremot kan det användas som ett effektivt hjälpmedel.
– Det är inte fusk att söka efter vissa saker som du ändå hade hittat svaret på i en bok, men AI kan vara ett smidigare sätt att ta del av nödvändig information. 

Felicia, Stockholms universitet:
– Att till exempel ställa en fråga i ChatGPT och använda dessa reflektioner eller svar istället för att finna det själv i kurslitteratur eller andra universitetsäkrade medel känns som en fuskig omväg. Däremot kan det vara ett verktyg i lärandet, att man kanske dubbelkollar information som man redan tagit del av. Det bör ej användas som grund eller första medel/källa. Tycker däremot att det ska vara strikt förbjudet vid ex uppsatsskrivning

Amalia, Lunds Universitet:
– Om det används som en sökmotor för att hitta information och bredda sina perspektiv så tycker jag inte det är fusk. Däremot om man använder AI i syfte att plagiera/kopiera text till en inlämning så tycker jag att det ska betraktas som fusk.

Evelina, Göteborgs Universitet:
Det beror på. Jag skulle säga att det är fusk om man använder AI för att generera text till sin uppsats, utan att ändra om textens innehåll till sina egna ord, eller fact-checka innehållet mot kurslitteraturen eller andra betrodda källor. Om AI används på ett sätt där det inte ligger någon egentlig mänsklig/manuell arbetskraft bakom anser jag det vara fusk. Däremot om man använder AI som ett komplement till sin kurslitteratur och andra betrodda källor, och man gör texten och innehållet till sitt eget så anser jag det inte vara fusk. Sammanfattningsvis anser jag det inte vara fusk om AI används som en sökmotor, men däremot om det används som en renodlad text/innehållsgenerator.

Stina, Halmstad:
– Beroende vad du har för syfte med att använda AI:n. Är det för att  lära dig mer fakta om ett ämne så är det inte fusk. Men att använda det för inlämningsuppgifter där du ber AI skriva texter som du därefter använder i princip rakt av anser jag är en form av fusk.

Elsie, Halmstad:
– I samband med tentamen, ja då är det fusk. Men jag tycker absolut man kan använda AI i syfte att samla fakta.

Emil, Västerås:
– Använder man det till att skriva hela sin uppsatts så kan det vara fusk, ifall man använder det som en sökmotor så tycker jag inte det är fusk.

Ellen, Handelshögskolan:
– Ja, inte när man pluggar till tentor men tentorna i sig bedömer ens egna prestationer. Använder man AI på en examination är det fusk.

Sarah, MDU:
– Jag tycker att AI kan va ett bra hjälpmedel för inlärning. Dock så kan det vara negativt ifall det används som plagiat.

Anna, Uppsala universitet:
– När det kommer till juridik är det svårt att fuska med AI eftersom den sällan är hjälpsam. Texterna blir inte av den kvalitet som lärosätet kräver. På gymnasiernivå går det däremot att använda AI för att få fram bättre texter.
– Jag tycker inte nödvändigtvis att det är fusk. Om man använder AI som stöd för att bolla idéer eller leta fram information snabbare är det inte fel med det alls. Däremot är det på gränsen till fusk om man ber AI skriva en hel uppsats åt en som man bara lämnar in utan att redigera.

Amanda, Örebro universitet:
– Personligen tycker jag att AI bör användas restriktivt. Den ska inte ersätta områden som en student själv behöver lära sig, som till exempel formalia i texter osv. För mig och mina klasskamrater är AI inte aktuellt då det inte går att lita på svaren man får. Jag tror att det kan vara ett hjälpande verktyg för studenter men man ska inte vara beroende av den i sina studier.

Nelly, Försvarshögskolan:
– Beror på hur och när det används. Att använda ChatGPT för att få en sammanfattning av kurslitteraturen eller inspiration till ett PM tycker jag inte är mer fel än att diskutera med en vän, men att kopiera rakt av inför en tenta/PM eller förlita sig starkt på AI tycker jag inte är lämpligt.

Isabel, Lunds universitet:
– Nej. Det är lärosätets ansvar att se till att utbildningen är aktuell för det samhälle vi lever i idag. Därför får de anpassa uppgifterna alternativt skaffa program som känner av ifall eleven använt sig av AI i sitt arbete.

Eden, Karlstad Universitet:
– Under hemtentamen som du förväntas skriva själv hemma skulle jag anse att det är fusk. Men om man använder AI som stöd under exempelvis inlämningar för att hitta källor eller formulera specifika ord skulle jag inte anse att det är fusk.
– AI kan fungera som vilket annat hjälpmedel som helst, skillnaden är bara att det är mycket mer effektivt än kurslitteratur eller söka upp saker själv på internet. Det sparar tid helt enkelt, så skulle säga att i många sammanhang är det inte fusk.

Frida, Göteborgs universitet:
– När det gäller att använda AI vid examinerande uppgifter är det fusk, för då är det meningen att ens egna kunskapar om något sätts på prov. Vid andra tillfällen som inte är examinerande kan jag dock tänka mig att AI kan vara till hjälp ifall man inte bara utnyttjar det, utan även lär sig av det. Att man inspireras och tar till sig kunskap som AI kan bidra med.

Mathilde, Örebro universitet:
– Om man använder AI som källa, likande som man använder Google, tycker jag att det är ok. Anser även att de kommer vara del av framtiden.

Gustav, Uppsala universitet:
– Det är ett superbt inlärningsverktyg som kan användas för att få en klarare bild och förståelse av begrepp, teorier et cetera. Däremot, om det används för examinerande arbeten (seminarier, hemtentor med mera) så är det inte längre ett verktyg för att lära sig/utöka sin förståelse, utan blir istället en genväg som inte bara ger ett orättvist sken i betygsutdelning. Det ger även det falska intrycket att studenten har lärt sig det hen bör lära sig i kursen för att få ett slutbetyg.
– Å andra sidan är det väl ett exempel på "work smarter, not harder", men jag personligen ser på akademiska studier som ett utrymme och en chans att utvecklas, lära sig och utöka sitt egna humankapital. Så kort och gott, jag använder det inte själv men använd den som använda vill, men vissa lärosäten har redan börjat utfärda disciplinära åtgärder vid användande som ska ha skett i samband med ett betygsgrundande tillfälle.

Elin, Lunds universitet:
– Att använda AI för att slippa skriva en egen uppsats anser jag vara fusk. Att däremot använda det som komplement till böcker, eller för att snabbare hitta fakta och effektivisera sitt arbete tycker jag snarare är ett bra hjälpmedel.

Sofia, Uppsala universitet:
– I de fall man får använda andra typer av digitala hjälpmedel som sökmotorer exempelvis så ser jag inget problem med att även ta hjälp av AI. 
– Däremot om AI-verktygen skulle kunna skriva uppsatser på samma nivå som en student på ett universitet så skulle jag anse att det var fusk. Då skulle ens egna färdigheter prövas. Men i dagsläget kan inte AI skriva uppsatser och liknande i nivå med en människa.