Max Tegmark är uppvuxen i Stockholmsförorten Bromma och var redan som liten fascinerad av stora frågor.

Han berättar hur han som barn låg i hängmattan mellan två äppelträd och tittade upp på den stora gåtan – kosmos. Det intresset skulle så småningom leda honom till att bli professor vid ett av världens mest prestigefyllda lärosäten: fysikinstitutionen vid MIT, Massachusetts Institute of Technology.

Numera inriktar han sig på utvecklingen av artificiell intelligens.
– Att jag gav mig in på både kosmologi och AI har samma orsak. Jag märkte att jag var fascinerad av stora frågor, och de två största mysterierna var vårt yttre och vårt inre universum. Det blev det yttre först, för att det gick bättre för kosmologin än AI. Nu är det tvärtom, säger han.

Max Tegmark föreläser bland annat om hur artificiell intelligens kan bidra till att lösa samhällsproblem och utvecklar sina tankar om AI i boken Liv 3.0 – att vara människa i den artificiella intelligensens tid. Han är också medgrundare av Future of Life Institute, som arbetar för att minska existentiella risker som mänskligheten står inför.

Max Tegmark. Foto: Pontus Höök– AI kommer att förändra arbetslivet fullständigt. AI är det största hotet mot facket någonsin, större än under den industriella revolutionen. Då uppfann man maskiner som kunde konkurrera ut våra muskler. Det gick dåligt i början; man hade till exempel barnarbetare i Englands gruvor. Sedan kom fackföreningsrörelsen och människor fick bättre villkor i industrin. Muskeljobben som försvann gjorde att folk i stället kunde jobba med sina hjärnor och fick det bättre på jobbet.

Men nu, menar han, bygger vi maskiner som kan konkurrera ut våra hjärnor, och det blir inte ett motsvarande lyft för oss.

– En jurist som tar ett jobb som massör går till en lägre lön – inte högre. Arbetarrörelsen fick sin makt för att arbetarna behövdes. Även den mest girige kolgruveägare behövde människorna. Nu finns till exempel ChatGPT, som konkurrerar ut jurister, kommunikatörer och journalister, och när man inte behövs alls, tappar facket sin makt. Att facket hade framgångar förr berodde inte främst på medlidande för arbetarna, utan för att de behövdes och hotade med strejk, men när vi snart inte längre behövs har vi inte det inflytandet.

Utvecklingen går mycket snabbare än vi inser, konstaterar Max Tegmark. Han och kollegorna i AI-branschen anser att det kan ta ett par årtionden innan alla jobb kan göras billigare av maskiner som drivs av så kallad artificiell generell intelligens, AGI, som kan utföra alla intellektuella uppgifter minst lika bra som en människa.

– En dag kommer de att kunna ta över allt, men långt innan dess kommer dramatiska förändringar att ske på arbetsmarknaden, där de flesta jobb försvinner och makten som tidigare låg hos väljarna i en demokrati har förflyttats till några få människor som äger teknikbolagen och kan kontrollera sanningen, media och politiker – som går att köpa.

Max Tegmark. Foto: Pontus Höök

Han slår fast att AI-utvecklingen är vår viktigaste demokratifråga i dag.
– Det hotet kan man urskilja väldigt tydligt. Om man byter ut alla journalister mot AI som kontrolleras av utländska företag så är det självklart att svenskarna har tappat kontroll över samhällsdebatten, och det är inte en bra idé.

Även om vi dock har några årtionden på oss ska vi inte rulla tummarna, anser han. Vi ska agera.

– Sverige måste i första hand se på de stora teknikbolagen på samma sätt som de stora tobaksbolagen. De är inte, trots alla sina reklamkampanjer, ute efter att skapa så mycket lycka som möjligt för den svenska demokratin och befolkningen – de är ute efter att tjäna pengar, och kan de tjäna pengar på att förvränga verkligheten, då gör de det. De är ett större hot än tobaksbolagen en gång var, för de ville bara förvränga en liten del av verklighet för att få folk att röka, men de kontrollerade inte svensk media, säger han och fortsätter:

– När teknikbolagen nu försöker övertyga svenskar att det inte alls är farligt att byta ut journalister mot AI-system, eller att svenskar bara läser nyheter på amerikanska sociala medie-företag, då har de en fördel som tobaksbolagen aldrig hade. De kontrollerar hela debatten. Om någon googlar något som är kritiskt mot Google kommer det kanske inte upp i sökningen, eller något negativt om Zuckerberg (Facebooks grundare) kommer det kanske inte att publiceras på Facebook. Då kan de ge sken av att det inte finns några risker med den här tekniken.

Enligt undersökningen Mediebarometern 2021 från Göteborgs universitet tar 26 procent av befolkningen del av nyheter via Facebook en genomsnittlig dag, vilket gör Facebook till den mest använda sociala nätverkstjänsten för nyheter. I åldersgruppen 9–14 år är Instagram, som ägs av Facebook, och Tiktok de mest använda källorna för nyheter bland sociala medier, och i gruppen 15–24 år dominerar Instagram som nyhetskälla. Detta medan användningen av traditionella nyhetskanaler som SVT, morgontidningar och Sveriges Radio är högst bland pensionärer.

Det är dags att agera, menar Max Tegmark:
Max Tegmark. Foto: Pontus Höök– Vi måste se utländsk kontroll över våra medier som ett hot mot vår demokrati och införa en medielag som hindrar att det styrs av till exempel USA och Kina. Det är inte framtiden, det är här och nu. Det har redan hänt. Några gubbar som inte är demokratiskt valda bestämmer vad ”Anna i Yttermo” tror händer i världen – och vad hon tror om hotet från AI. Det har smugit sig in så snabbt att vi inte har märkt det.

Det behövs också arbetsrättsliga lagar, som hindrar att arbetare byts ut mot till exempel ChatGPT, säger han.

– Det är viktigt för demokratin att journalister, kommunikatörer, jurister, soldater och andra inte byts ut mot utländska algoritmer. Då tappar vi kontrollen över Sverige. Att göra det, ska inte bara få vara ett beslut ditt företag får fatta för att spara pengar.

Max Tegmark bor i USA sedan 1990-talet, men hälsar regelbundet på familjen i Sverige. Han anser att landet har blivit mer likt USA de senaste tio åren.

– Det betyder att facket är på väg att få lika lite makt i Sverige som i USA, där det har gått käpprätt utför de senaste decennierna. Teknikföretagen är väldigt negativa till facket. De vill ha kontroll själva i stället. Det Sverige jag växte upp i stod för höga ideal: en ekonomi som gynnar alla, en ekonomi för att folk ska kunna ha en mening i tillvaron, tillräckligt med pengar och god hälsa. Målet med Sveriges ekonomi är väl inte att några gubbar i USA och Kina ska bli rikast i världen?

Han saknar en hälsosam, offentlig debatt om ekonomi och livsvillkor.
– Fokus i debatten har flyttats från jämlikhetsfrågor; det är en amerikansk grej som kommit till Sverige, och det är en ordentlig varningsklocka för facket. Facket måste våga tala om pengar, ekonomi, jämlikhet. Annars går det som i USA.

I sin bok utvecklar Max tolv olika framtidsscenarier för vart AI-utvecklingen kan leda. Alla framtidsvisioner är inte negativa:
– Tekniken är inte ond eller god. Den är ett verktyg som ger oss möjligheter att påverka hur det ska bli. Vi kan bygga en dystopi eller något fantastiskt. AI kan bota sjukdomar som vi har gått bet på, skapa billig energi, fixa fattigdomen i världen. Allt jag gillar i världen är en produkt av mänsklig intelligens, och kan vi förstärka den kan vi göra otroliga grejer.

En fråga han ställer sig är vad arbete betyder för oss. Om maskiner gör våra jobb, kan vi då skapa ett samhälle där vår inkomst är en folklön och vi själva kan fokusera på att hitta mening och vänskap
i tillvaron?

– Men då borde man få bort de tråkiga och farliga jobben, som minröjning. Varför ska vi byta ut konstnärer, poeter, musiker, författare och lärare mot framtidens ChatGPT? Varför skulle det vara bra? säger Max Tegmark och fortsätter:

– Vad tekniken används till är ju helt upp till den som har kontrollen. Om vi har demokratisk kontroll kan det bli fantastiskt bra, men om alla beslut fattas av några gubbar som äger teknikföretag får vi garanterat en dystopi till slut.

Du är även utbildad civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Hur har du haft nytta av det?
– Det har verkligen hjälpt mig att förstå de ekonomiska drivkrafterna bakom samhällsutvecklingen. Som civilekonom är jag ständigt påmind om att man måste hålla koll på pengarna, och om de som har pengarna kan ta kontroll över media och lagar – då kommer de att distrahera folk från att prata om pengar, och det har de till viss del lyckats med. Djävulens bästa trick är att övertyga oss om att han inte finns. Fackföreningens största fiende är övertygelsen att jämlikhet inte behöver pratas om.

Läs också: Micael Dahlen: Därför styrs du av siffror

Läs också: Etik på jobbet – en fråga om struktur och kultur

Läs också: Styrs framtidens domar av AI?

Bli medlem i Akavia

Akavia är förbundet för dig som är akademiker. Genom oss får du råd och stöd genom hela arbetslivet. Akavia ger dig full utväxling på din karriär. Läs mer om vad du får som medlem.