Lång och tuff väg för att bli partner på revisionsbyrå

Revisionsjättarna har sitt eget blodomlopp och behöver ständigt fylla på med färska ekonomer. Just nu driver högkonjunkturen upp personalomsättningen och tvingar bolagen att slåss ännu hårdare om de bästa talangerna. Följden är att många studenter knyts upp långt innan examen.

– Jag skrev på mitt anställningsavtal med KPMG i september 2017 men börjar inte jobba förrän hösten 2018, säger Tove Molin som läser ekonomprogrammet med inriktning på redovisning vid Uppsala universitet.

Hon anmälde sitt intresse till alla de fyra stora bolagen.

– KPMG var snabbast att svara och så hade jag fått en bra uppfattning om dem på våra arbetsmarknadsdagar. Jag är helt säker på att jag vill bli revisor, det har jag vetat länge. Samtidigt känns det konstigt att redan vara anställd, jag har ju en tredjedel kvar av min utbildning, säger hon.

Ulrika Emteryd, ombudsman på tidigare Civilekonomerna (numera Akavia), möts regelbundet av liknande funderingar. För vad händer om den färska ekonomen skulle ångra sig? Svaret är att avtalet gäller och det är upp till parterna att enas.

Hon påpekar också att samma sak gäller om revisionsbyrån skulle välja att dra i nödbromsen, exempelvis om konjunkturen vänder.

– Men det är lyckligtvis ovanligt, i alla fall bland dem som hör av sig till oss. Mitt råd är att ta kontakt med förbundet om man är osäker, säger Ulrika Emteryd.

Agneta Strandberg, HR-direktör på EY, betonar att man inte skriver på ett avtal och sedan lämnar den blivande medarbetaren vind för våg.

– Vi håller en bra kontakt under tiden fram till anställning, många erbjuds också att jobba extra på timme. Det är en bra förberedelse, säger hon.

Nina Forssblad, karriärcoach på tidigare Civilekonomerna (numera Akavia), tycker att man ska ha lite is i magen om man blir erbjuden en anställning under studietiden.

– Det viktigaste är att se till att man tar ut sin examen, säger hon.

Tove Molin i Uppsala känner sig säker på att hon vill börja jobba på KPMG nästa höst. Att hon ska bli auktoriserad revisor är det inte heller någon tvekan om.

– Min plan är att skriva provet så fort jag är redo, troligen om fem år. Jag tänker att man får mycket hjälp och internutbildningar så att man blir förberedd.

Samtidigt väljer många andra revisionsassistenter att sluta och gå vidare till andra arbetsgivare innan de blir auktoriserade. Enligt 2017 års löneenkät är andelen civilekonomer under 30 år med samma yrke som året innan nere på 38 procent.

En förklaring är den stress som många i branschen upplever, i synnerhet under vissa tider på året. Enligt en undersökning från Civilekonomerna jobbar 95 procent av medarbetarna inom revisionsbranschen övertid varje månad. 7 procent av medarbetarna inom revision jobbar mer än 32 timmars övertid i månaden.

En kandidatuppsats från Högskolan i Karlstad visar också att det tar längre tid för revisionsassistenter att blir auktoriserade revisorer om de upplever sig stressade.

Men Anna Pontén, personaldirektör på Deloitte, vill ändra bilden av att branschen lider av den stora rörligheten.

– För många är vi det första steget i yrkeslivet. Vissa känner att de hittat hem. Att andra väljer något annat innan de skriver provet för att bli auktoriserad revisor, det är ingen dramatik för oss. Det viktiga är att alla känner att det blir väldigt bra år här.

På längre sikt är det partnerskap som hägrar för många. Så även för Tove Molin i Uppsala, även om det just nu känns avlägset.

– Det har inte varit avgörande för mitt val. Samtidigt är det ett bra sätt att gå vidare i karriären och en bra egoboost.

Vad är det då som krävs för att ta sig hela vägen fram till partnerskap? Egentligen är det samma egenskaper som alla framgångsrika chefer i näringslivet behöver: Förmågan att driva och utveckla affärer, och att kunna leda andra.

Men det räcker inte att vara generalist.

– Du behöver både ha långsiktighet och kunna hantera komplexa situationer. Du ska vara en eftertraktad revisor eller konsult och kunna stärka byråns varumärke, säger Anna Pontén.

”Minst tio år skulle jag säga att det tar, oavsett hur duktig du är.”

Anna Pontén

Av de hundratals färska civilekonomer som varje år börjar hos någon av ”the big four” (KPMG, Deloitte, PwC och EY) är det bara omkring var tionde som en dag blir delägare.

Få branscher har en sådan tydlig karriärstruktur som just revisionsbranschen. Från assistent stegvis upp till manager – samtidigt som förberedelserna för att klara provet för auktorisation pågår. Den som upphöjs till senior manager kan i allmänhet se ett partnerskap hägra inom några år. Den som av olika anledningar inte får chansen väljer inte sällan att lämna byrån.

Hos ”the big four” tar det ungefär tio år innan en lovande ekonom får chansen till delägarskap. Och den tiden har inte blivit kortare.

– Minst tio år skulle jag säga att det tar, oavsett hur duktig du är. Det handlar om att möta samma frågor tillräckligt många gånger för att få tillräckligt med erfarenhet, säger Anna Pontén.

Grundprincipen i branschen kan sägas vara ”en in, en ut”. Samtidigt kan det totala antalet partners bli fler om verksamheten växer, betonar Agneta Strandberg.

– Vi har alltid behov av rätt person med rätt kompetens, säger hon.

Ett råd för att öka chanserna att bli partner är att söka sig till tillväxtområden inom byrån, både geografiskt och när det gäller kompetens. Men man får inte vara för taktisk, menar Anna Pontén.

– Bevaka dina egna intressen och se till att jobba med något du tycker är väldigt roligt. Då har du större chans att göra bra ifrån dig. Ett annat råd är att arbeta med kollegor med andra yrkeskompetenser, vilket ger värdefulla nya perspektiv.

I slutänden handlar det alltid om subjektiva bedömningar. Du blir invald av de andra delägarna.

– Vilka som ska blir partners är vårt viktigaste investeringsbeslut varje år. Det är hård konkurrens och det gäller att verkligen visa vad man kan bidra med till firman, säger Anna Pontén, som själv är partner och deltar aktivt i urvalet hos Deloitte.

Läs också: Kraven för att bli revisor

För henne innebar partnerskapet en ny dimension på arbetet.

– Det är en annan känsla att vara med och dela ansvaret och påverka. En väldigt bra känsla.

Även Agneta Strandberg på EY är partner.

– Det är spännande och gör mitt engagemang större, konstaterar hon.

I snitt ligger andelen kvinnliga delägare hos de största svenska revisionsbolagen på drygt 20 procent, enligt tidningen Balans årliga undersökning. Och även om andelen ökar är det fortfarande långt kvar till de 40 procent som krävs för definitionen jämställd.

Tempot på revisionsbyråerna är tufft med mycket övertid under vissa perioder. Statistik visar att stressjukdomarna bland akademiker ökar mest bland kvinnorna. Att skapa förutsättningar för att fler kvinnor ska vilja satsa på att bli partners är förstås viktigt. Samtidigt kan själva urvalsprocessen användas för att öka jämställdheten.

– Kvinnorna dominerar på universiteten och bland assistenterna. Men sedan tar det stopp. Företagen måste arbeta långsiktigt med att förändra kulturen och utbilda bort okunskap. Utvärdera och följ upp, säger Amanda Lundeteg, vd på stiftelsen Allbright som jobbar för jämställd rekrytering.

Något som bolagen också säger sig göra. Exempelvis har PwC beslutat att andelen män och kvinnor ska ligga i spannet 40–60 procent vid partnerintag. Att öka andelen kvinnor för att kompensera för en historisk obalans är dock inte aktuellt, enligt vd Peter Nyllinge: Förändringen ska komma underifrån genom att erbjuda samma förutsättningar för kvinnor och män.

Deloitte, har samma strategi, enligt personaldirektör Anna Pontén. När årets nya partners utsågs i juni var tre av fyra kvinnor.

– Det är första gången. Kvinnornas andel är nu 25 procent vilket känns som en viktig tröskel. I dag leds två av våra fyra affärsområden av kvinnliga partners. Men det handlar alltid om att hitta rätt individer, oavsett kön, säger hon.

Men Amanda Lundeteg anser att bolagen bör gå ett steg längre och bedriva positiv särbehandling.

– Är kompetensen densamma hos två kandidater, välj kvinnan, säger hon.

Anna Pontén menar att fler kvinnliga partner i dag snarare är en marknadsfråga än en jämställdhetsfråga.

– Det är något som förväntas av våra kunder och medarbetare.

Hon är själv ett bra exempel på att det går att kombinera rollen som partner med privatlivet.

  – Man behöver inte jobba mer som partner än om man har en ledande position någon annanstans. Och som partner har du en större frihet att styra din vardag, något jag uppskattade särskilt när barnen var mindre. Ju mer senior du är, desto större möjlighet har du att kunna påverka möten. Din kalender styr.

Andel kvinnliga delägare 2016 (%)