Ledningen på Vinge var inte helt tagna på sängen när bomben föll ner. I många år hade de, likt många andra aktörer i branschen, jobbat med säkerhets- och regelverksfrågor kopplade till digitaliseringen. Och när de första AI-tjänsterna (digitala verktyg baserade på artificiell intelligens) riktade till jurister dök upp runt 2017, spetsade de öronen.
– Men det som marknadsfördes som en professor visade sig vara i princip lika moget som en tvååring. Vi insåg att tekniken behövde mer tid på sig och följde utvecklingen på distans, säger Ann-Marie Carelius Ovin, CIO (IT-chef) på advokatbyrån.
”Bomben” kom i slutet på 2022 när det amerikanska företaget Open AI lanserade sin chatrobot Chat GPT (Chat Generative Pre-trained Transformer).
– Det hade länge ropats ”Vargen kommer!” när det gäller AI. Med Chat GPT blev det tydligt för oss i ledningsgruppen att nu är vargen här. Och den har kommit för att stanna. Vi förstod att vi som byrå måste lära oss den här tekniken och regelverken runt omkring för att vara konkurrenskraftiga på sikt.
Ledningen bestämde sig för att skyndsamt anamma den nya företeelsen som letade sig in både i företagsvärlden och människors hem. Vinge började föreläsa om artificiell intelligens hos klienter och i maj 2023 arrangerade de en kväll för kvinnor i näringslivet på temat ”AI och en ny industriell revolution”. I samma veva höll de ett event i samband med att Vinge-advokaten Tobias Kempas släppte boken Artificiell intelligens och immaterialrätt. Internt uppmuntrades de anställda till att laborera med Chat GPT och andra generativa AI-verktyg, både för privat bruk och för vissa frågeställningar i jobbet – men av säkerhetsskäl endast information som inte lyder under advokatsekretess eller på annat sätt är känslig.
– Vi såg det som en organisatorisk och individuell läroprocess där vi alla experimenterade för att bli bekväma med verktyget.
Själv testade Ann-Marie Carelius Ovin Chat GPT både för att ställa frågor för jobbets räkning och för att ta hjälp att skriva ett hyllningstal till sin son som skulle ta studenten.
– Jag blev imponerad och inspirerad av alla möjligheter som kommer med den här tekniken för mig som individ, oss som bolag och för samhället i stort. Men när den första entusiasmen hade lagt sig kände jag även att detta kommer att innebära risker, på alla tre nivåer. Tekniken är i sig varken ond eller god, men den kan användas till både ont och gott. Advokatbyråerna har en viktig roll att spela när det gäller att vara en balanserande röst kring detta.
Vilka potentiella risker ser du med användandet av AI-verktyg?
– En risk handlar om vilken data som AI-verktygen är tränade på. De bygger vidare på den information som redan finns i dokumentation och på nätet och riskerar därför att förstärka rådande normer. Algoritmerna är för AI vad normerna är för oss människor. Vi måste vara medvetna om detta och använda chatbotarna med eftertanke.
”Stor nyfikenhet”
Redan våren 2023 hörde Ann-Marie Carelius Ovin talas om det amerikanska AI-företaget Harvey. De har tagit fram en generativ AI-tjänst som bygger på Open AI:s språkmodell men som har utvecklats specifikt för språket och frågeställningarna inom juridik. Verktyget går ut på att du laddar upp dokument som du vill ha hjälp med att översätta, sammanfatta eller förstå. Exempelvis kan du ladda upp sju olika sekretessavtal och Harvey kan berätta hur de skiljer sig åt. Eller så kan du ladda upp en 100 sidor lång rapport på tyska, ställa en fråga på svenska och sedan få en sammanfattning på engelska.
– Tjänsten är utvecklad av jurister, för jurister. När vi hörde talas om detta anmälde vi direkt vårt intresse för att få en demo.
Den damp ner i augusti och ledningsgruppen testade. De blev positivt överraskade och bestämde sig för att lansera en pilot för de anställda i mitten av oktober.
– 170 av våra drygt 500 medarbetare anmälde sitt intresse. Jag har aldrig varit med om en sådan uppslutning tidigare; det fanns uppenbart en stor nyfikenhet kring detta.
De som medverkade fick en individuell inloggning för att koppla upp sig mot programmet och kunde sedan testa det under tre veckors tid. Därefter gjordes en utvärdering och i december fattades beslut om att köpa in 100 licenser för ett år framåt. Därmed blev Vinge den första advokatbyrån i Norden att använda Harvey.
– Reaktionerna från medarbetarna har pendlat mellan allt från ”superbra” till ”inget för mig”. En del seniora medarbetare på byrån kanske inte har lika stor användning för Harvey som exempelvis de biträdande juristerna som jobbar mer med jämförelser och sammanställningar. Men majoriteten av alla som har testat Harvey vill ha en licens och är positiva.
Parallellt med Harvey fick Vinge under senhösten chansen att köra en pilot av ett annat AI-verktyg: Microsoft 365 Copilot. Tanken var inte att Copilot skulle ersätta Harvey, utan fungera som ett komplement. Ledningen bestämde sig för att köpa in ett begränsat antal licenser – till att börja med. Ann-Marie Carelius Ovin beskriver Copilot som en AI-baserad hjälpreda och assistent i vardagen. Exempelvis kan du be den om att få de första tio minuterna av ditt Teams-möte sammanfattat, få hjälp med att ta fram en powerpoint-presentation eller få förslag på mejlsvar och då välja längd och tonläge.
– Du kan spara mycket tid med såväl Harvey som Copilot. Det är användarvänliga verktyg som är lätta att lära sig. En av de största utmaningarna är att ändra sitt arbetssätt där en nyckel är att förstå hur man gör en bra prompt, det vill säga hur man ställer rätt frågor eller ger AI-verktygen rätt uppmaningar för att få fram önskat resultat.
Juristerna på Vinge har erbjudits några regelrätta utbildningar i AI-verktygen men i övrigt har det rört sig om mer generell information och uppmuntran till att ”testa sig fram” från ledningens sida, berättar Ann-Marie Carelius Ovin. Hon vill dock betona att införandet av AI-verktygen inte har skett lättvindigt.
– Vi har lagt mycket arbete som inte är så glamouröst på att välja vilken AI-tjänst vi vill använda oss av, förstå hur verktygen är uppbyggda och hur säkerhet och compliance ser ut.
Juriststudenter oroliga
Hon har tillsammans med sin advokatkollega Mathilda Persson föreläst om AI både internt och externt. Bland annat har de varit i Uppsala och pratat för juriststudenter.
– De är nyfikna på detta men också oroliga över om juristjobben kommer att försvinna.
Finns det någon grund för den oron?
– AI kommer inte att ersätta juristerna, men tekniken kommer att ersätta vissa uppgifter. I gengäld kommer det frigöras tid till annat, som att lära känna klienterna och deras affärer bättre och att förkovra sig i regelverken som är kopplade till de nya AI-tjänsterna. Men också att lära sig att använda verktygen på ett optimalt sätt och att följa teknikutvecklingen. Jag har jobbat på Vinge sedan 2010 och har aldrig sett en så hög förändringstakt som nu. Det är både jättekul och lite utmanande.
Vilka uppgifter kommer på sikt att ersättas av AI-verktygen?
– Översättningar är en sådan sak. En fråga som vi jobbar med på Vinge är hur de unga juristerna ska få den erfarenhet och kunskap de behöver om de inte gör de här tragglande timmarna. Men istället för att sitta med översättningar i många timmar räcker det med en bråkdel av den tiden. En del timmar kommer att behövas för att kvalitetssäkra samt för att man ska förstå vad det handlar om.
Hur kan man vara säker på att AI-verktyget gör ett bra jobb?
– Det är viktigt att juristerna har tillräcklig kunskap för att kunna kvalitetsgranska arbetet. Har AI-verktyget gjort en översättning måste du alltid gå igenom dokumenten och verifiera språket. Det är du som jurist som har ansvar för att informationen är korrekt och därför måste du förstå juridiken på riktigt för att kunna se när AI:n har hallucinerat. Vi som byrå har också ett ansvar för att säkerställa att våra jurister vet vad de håller på med.
Hur ser du på att de faktiska juridiska kunskaperna riskerar att försvinna?
– Om man allt mer överlåter till AI-verktyg att utföra vissa uppgifter finns en risk för att juristernas kunskaper utarmas på sikt. Och vi måste se till att vi kan göra vårt jobb även i ett läge där strömmen går, internet ligger nere eller om AI spottar ur sig lögner. Då måste vi kunna gå in med papper, penna och lagbok.
Vilka typer av kompetenser kommer ni att söka hos nybakade jurister i ljuset av den artificiella intelligensens intåg?
– Vi kräver inte att de som kommer direkt från universitetet ska vara experter på AI; vi ser till att träna upp dem här och vi kommer fortsätt att söka riktigt kunniga jurister. Sedan måste man förstå att AI-verktygen är något man behöver lära sig, oavsett om man tycker att det är roligt eller inte. Som jurist bör du också vara i takt med din samtid; du kan inte slå dövörat till.
Hur kan man som juriststudent förbereda sig på AI-verktygen som väntar?
– För det första kan du börja öva på de chatbotarna som finns att tillgå gratis, och lära dig hur de fungerar. För det andra bör du under studietiden säkerställa att du verkligen förstår juridiken. Träna på att prata juridik ihop med lärare och andra studenter utan teknik i rummet. På en advokatbyrå behöver du behärska båda de här delarna.
Vad tror du om framtiden för Harvey och Copilot på Vinge?
– Det är svårt att svara på när det gäller Harvey. Utvecklingstakten för den här typen av lösningar är snabb och vi behöver hålla oss ajour och vara beredda på att byta till de verktyg som skapar störst värde. Copilot kommer vi utan tvekan att ha kvar; och förr eller senare kommer mer eller mindre alla företag använda den tjänsten eftersom Microsoft har en sådan genomslagskraft, bland annat tack vare sin marknadsposition. Copilot som assistent kommer att bli lika naturligt som att använda Word för att skriva text eller Excel för att bearbeta siffor.
Publicerad