Carin Götblad: Kampen mot gängen kräver fler akademiker

Hårdare tag och strängare straff. Så vill regeringen hantera gängkriminaliteten. Carin Götblad, polismästare vid nationella operativa avdelningen (Noa), tidigare Rikskriminalen, var tidigt ute med att i stället förespråka förebyggande insatser.

Hennes utredning som lades fram 2010, visade på att cirka 5 000 barn riskerade att hamna i kriminella gäng.– Det visade sig tio år senare att vi hade skrämmande rätt i den siffran, men nu är många fler unga i riskzonen, säger Carin Götblad, som sitter på ett kontor i anrika Gamla polishuset på Kungsholmen.

Bakgrunden till hennes rapport var en tydlig trend: allt fler pojkar klarade inte skolan och saknade arbete, i kombination med andra riskfaktorer som våld och konflikter i hemmet, kriminella kamrater med mera. I år släpptes en rapport från polisen som visade att runt 1 000 barn och unga varje år riskerar att dras in i gängkriminalitet.

– Vi har en väldigt allvarlig situation, speciellt det senaste året, då åldrarna har sjunkit så kraftigt. Tonåringar, så unga som 14 år, är inblandade i mord och är också offer. Det är det allvarligaste, och ju senare man sätter in åtgärder, desto svårare blir det att vända en negativ utveckling. Hittills i år har minst 44 personer skjutits ihjäl i Sverige och skyttarna är ofta mycket unga människor. När det gäller sprängningar blir 2023 ett rekordår, med 135 sprängningar redan i oktober. Gängkriminaliteten handlar dock om så mycket mer än skjutningar och sprängningar, konstaterar Carin Götblad.

– Vi har också en organiserad brottslighet som har ätit sig in i samhällsstrukturen. Det är en kriminalitet som är väldigt svår att få bort. Inget land har lyckats helt, men man kan trycka tillbaka den. Enligt rikspolischefen Anders Thornberg har Sverige i dag 30 000 personer med gängkoppling. Det är fler än vad det bor i en medelstor svensk stad.

Hur blev det då så här? Svaret är komplext och berör många olika delar av samhället, menar Carin Götblad. Det första handlar om lagstiftningen.

– Samhället har förändrats, men lagstiftningen har inte hängt med. Den tillhör ett samhälle som vi inte har kvar längre. Digitaliseringen har också gjort det lätt att begå brott. I dag för kriminella över pengar digitalt, startar bolag, lurar äldre människor och mycket mer, på distans och närapå riskfritt, eftersom allt kan ske anonymt.

– Hela socialförsäkringssystemet riskerar att krackelera för att det pumpas ut pengar till kriminella. Det här går inte, säger hon. Ett problem är att vårt svenska myndighetssystem utmärks av så stark integritet, vilket innebär att olika myndigheter inte utbyter information i sina system.

– Det gör det lätt att begå brott. Hela samhället bygger på tillit och att människor är ärliga och talar sanning– och det utnyttjar de kriminella. Medvetenheten om problematiken har ökat hos olika myndigheter, men det finns jättemycket kvar att göra både vad gäller egenkontroll och ökade befogenheter att kontrollera uppgifter mot varandra.

Flera utredningar om förändrad lagstiftning har lämnats nu för att möjliggöra detta. Carin Götblad och hennes kollegor på Noa arbetar bland annat med olika aktörer för att få dem att införa effektivare kontrollsystem.

– Detta måste varje myndighet och organisation göra själv; polis kan inte utreda bort alla bedrägerier, inte ens om vi använde alla resurser till detta, så omfattande är det. De kriminella använder också krypterade chattar och olika kommunikationsappar, vilket underlättar för dem som begår brott

– Det måste vi också bättre kunna komma åt. Mycket narkotika förs in över Sveriges gränser och många gängkonflikter har sin grund i detta.

– Tullen behöver få ökade befogenheter och är i dag inte dimensionerad för den kontroll som behövs. Carin Götblad målar upp en bild av ett naivt samhälle som har slumrat in. Det krävs vaknare myndigheter och organisationer, men också i hela övriga samhället, menar hon.

– Vi myndigheter behöver förändra våra arbetsmetoder för att kunna arbeta effektivare. Polisen arbetar hårt för att utveckla och förändra sitt arbetssätt och i det korta perspektivet blir det tyvärr mycket repressivt för att få hejd på en oacceptabel utveckling och regeringen har många lagändringar på gång som är helt nödvändiga. Rekryteringen bland unga till en kriminell livsstil måste stoppas, konstaterar hon.

– Vi har flertalet socioekonomiskt svaga områden. De unga som dras in i kriminalitet kommer i hög utsträckning från utsatta områden, men– och det här är viktigt– de allra flesta som bor och växer upp i socioekonomiskt utsatta områden blir naturligtvis inte kriminella.

I den nu över ett decennium gamla utredningen som Carin Götblad gjorde, föreslogs en rad åtgärder för att motverka rekryteringen: att polisen och Socialtjänsten utan sekretesshinder ska arbeta i lokalsamhället och bygga relationer med medborgarna, att skola och föreningsliv ska kroka arm, och att det ska finnas en föräldratelefon för föräldrar som är oroliga för sina barn.

– Det är otroligt viktigt vilka normer och värderingar man får med sig från barndomen. Därför är det så viktigt att stötta familjer tidigt, innan problemen blir för stora. Vi vet ju ofta redan i förskolan vilka som är riskfamiljer, men polisen ska inte vara den första en familj möter, utan andra hjälpande insatser ska reagera långt innan. Situationen går att vända, menar Carin Götblad. Lösningen ligger inte bara hos polisen och myndigheter som socialtjänsten, utan hos alla, tillsammans. Det gäller även privatpersoner, påpekar hon

– Toleranströskeln måste sänkas i hela samhället vad gäller barn och unga. Säg till när man skriker på biblioteket eller har skorna på sätet på bussen. Belöna barnen när de gör rätt och säg ifrån när de gör fel, och träna barn i etik och moral, säger Carin Götblad, som i unga år arbetade på förskola och själv numera både har barn och barnbarn. Hon ler, menar att det inte behöver vara så himla svårt och knepigt:

– Barn är intresserade av rättvisa och tycker etik och moral är jättespännande. Pratar vi med barn om detta blir de robustare individer och står bättre emot negativa krafter. Barn behöver det, och vissa mer än andra, och ytterligare vissa kräver extra insatser. Hon vill också lyfta lärarna, ge dem mer befogenheter och högre status.

– Stöd lärarna, stöd kunskap. Vi är ett kunskapssamhälle, vi måste ta till oss forskning mer– vad fungerar? Det finns sedan lång tid mycket kunskap, men vi behöver bli bättre på att använda den. Civilsamhällets kunskaper behövs, inte minst hos polisen

– Vi kommer att behöva anställa ännu fler akademiker med olika kompetenser framöver, som jurister, ekonomer och it-specialister, civila experter för att brottsligheten är så komplicerad. Det går absolut inte att bara ha poliser som utreder längre. Att skapa ett tryggare samhälle och motverka gängens utbredning handlar dock också om inkludering, att våga sig utanför sin egen umgängeskrets emellanåt.

Hittills i år har 44 personer skjutits ihjäl och 135 sprängningar med kriminella kopplingar har genomförts hittills i år i Sverige. Det gör 2023 till ett dystert rekordår.

– Tänk på dem som inte har ett nätverk. När du är på fotbollsträningen med ditt barn, gå fram och snacka med den förälder som står ensam vid sidlinjen, och ge inte sommarjobb bara till dina vänners barn. Bli kontaktperson till en familj eller en vilsen tonåring. Sluta partyknarka, nyttja inte svarta varor och tjänster. Om alla gör något litet får det tillsammans stor betydelse.

I början av oktober föreslog polisen tillsammans med Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse (Sis) en ny ledningstruktur i form av drygt 90-talet lokala råd runtom i riket. Råden går under namnet Bob (barn och unga i organiserad brottslighet) och ska bryta rekryteringen till kriminella gäng. Bakgrunden är att regeringen i våras gav myndigheterna i uppdrag att ta fram ett förslag på en struktur för hur olika samhällsaktörer kan samverka snabbare och effektivare kring individer för att förhindra att barn och unga dras in i gängkriminalitet, på lokal, regional och nationell nivå.

– Det handlar om att ta tag i de unga som löper allra störst risk. Där ska myndigheter, men också civilsamhället och näringslivet, kunna kopplas på. Bob bygger på hur man redan jobbar men är inte personbundet, vilket gör att arbetet blir långsiktigt hållbart. Redan har flera kommuner hört av sig och vill bli piloter, vilket är jätteroligt och vi hoppas att de flesta råd ska vara i gång redan under första halvåret 2024.

Så nu blir det du föreslog för redan 13 år sedan verklighet. Är du inte arg?
– Nej, jag kanaliserar min ilska till energi. Det var inte så att man inte lyssnade på min rapport. Man gjorde lite av det jag sa, men inte tillräckligt och höll inte i det.

Varför går arbetet mot kriminaliteten så långsamt?
– Det tar tid att förändra i en demokrati, men en sak som håller oss tillbaka är ibland konsensussamhället. Vi chefer måste vara modiga och ta ut en tydlig riktning, men vi är rädda att vara kontroversiella. Sätt på glasögon med möjligheter, i stället för att räkna hinder. Man behöver inte så detaljerade planer för allting.

Carin Götblad har fyllt pensionsålder, men likväl står hon här som polismästare, hur länge till?

– Jag jobbar så länge jag gör nytta och mina kunskaper efterfrågas. Jag är mycket erfaren, uthållig och seg.  

Läs också: Generalsekreteraren för Institutet mot mutor: Korruption finns överallt i Sverige

Läs också: Så motverkar du dumhet på arbetsplatsen

Läs också: Tre av fyra civilanställda inom polisen vill byta jobb