Brist på balans i livet får yngre jurister att byta jobb

Den nya rapporten ”Framtidens jurist” från Norstedts juridik visar att det framförallt är jurister i åldersspannet 23-39 år i Sverige som har bytt jobb under det senaste året – nästan var fjärde inom denna grupp har rört på sig till en ny arbetsgivare. Detta är föga förvånande med tanke på att ungefär hälften av de yngre juristerna som deltog i fjolårets undersökning uppgav att de hade övervägt att lämna sitt nuvarande jobb.

De främsta anledningarna till att yngre jurister byter jobb är att de vill ha mer intressanta arbetsuppgifter, få bättre användning för sin kompetens samt nå bättre balans mellan jobb och fritid, berättar Caroline Wiroth, kommunikationsansvarig på Norstedts Juridik, för Akavia Aspekt. Detta mönster framkommer av fritextsvaren i rapporten som bygger på en enkät med 3200 jurister i Sverige, Danmark och Norge, vilket gör undersökningen till Skandinaviens största om trenderna i juristbranschen.

– Lönen är viktig för yngre jurister, men det är inte primärt därför som de byter jobb. I stället är till exempel work/life-balance ett av de viktigaste skälen. Det är ett välkänt faktum att juristbranschen, inte minst på advokatbyråer, kan präglas av långa dagar och mycket stress, säger Caroline Wiroth.

Hon fortsätter:

– Någonting händer vid 30-strecket – då kanske man redan har skaffat barn eller funderar på att göra det, vilket kräver en helt annan balans i livet. Det är därför rimligt att det främst är yngre kvinnor som dominerar bland dem som byter jobb, eftersom de ofta bär ett större ansvar än män när de bildar familj.

Ulrika Husmark, professionsanalytiker på Akavia och en av författarna till rapporten ”Framtidens jurist”, är inte förvånad över att många yngre jurister byter arbetsgivare.

– Först och främst tror jag att det ligger i sakens natur att yngre letar sig fram efter arbetsgivare som tilltalar dem, men vi vet också från denna och andra rapporter att dagens yngre jurister inte är lika attraherade av hög lön och bonusar. I stället lockas de av intressanta arbetsuppgifter och balans i livet.

Rapporten visar till exempel att många yngre jurister i åldern 23-29 år har bytt till ett jobb inom offentlig sektor under de senaste tolv månaderna, men undersökningen visar inte vilken typ av arbetsgivare som dessa yngre jurister lämnar bakom sig.

– Men vi vet sedan tidigare att många yngre jurister byter från advokatbyrå till privat verksamhet eller offentlig sektor. En orsak är de höga kraven på byråerna om att dra in kunder, debitera mycket och prestera mot korta deadlines. Det är tufft för många. Visst kan jobbet vara stressigt även på myndigheter och privata företag, men det finns en föreställning i branschen om att arbetsbelastningen är generellt högre på byråerna, säger Ulrika Husmark.

Att många yngre jurister byter jobb kan kosta advokatbyråerna stora belopp.

– Om du rekryterar och lär upp en jurist i månader eller år innebär det en investering, men om juristen drar vidare innan den har hunnit bli produktiv är detta självklart inte bra ur ett affärsperspektiv, säger Caroline Wiroth.

Ulrika Husmark fyller i:

– Att yngre jurister lämnar är någonting som byråerna behöver ta på allvar. För arbetsgivare blir det ett problem om man lär upp en medarbetare och sedan går miste om den kompetens som den besitter.

Vad behöver advokatbyråerna göra?
– Det är ett system som behöver förändras, och det kan handla om att sänka debiteringskraven eller arbeta med längre deadlines gentemot kund med hänvisning till att medarbetarna behöver kunna ha ett privatliv. Jag tror och hoppas att det kommer en förändring på det området i juristbranschen.

Behöver byråerna acceptera lägre vinster för att kunna erbjuda mer balans i livet till medarbetarna, till exempel genom att helt enkelt öka personalstyrkan?
– Nej, det behöver inte nödvändigtvis handla om det. Det finns andra sätt att minska arbetsbelastningen och kravet på att ständigt vara nåbar. Till exempel kan advokatbyråer arbeta i team, där flera medarbetare har gemensamt ansvar för en klient. Då kan de kliva in för varandra och det blir inte lika sårbart som när en enda person har all kundkontakt, säger Ulrika Husmark.

Dåliga chefer kan skapa talangflykt

En klar majoritet av juristerna i undersökningen – 84 procent – uppgav att de är nöjda med sitt jobb. De som dock inte är nöjda är kritiska till sin chef, till företagets allmänt dåliga arbetskultur och till bristen på balans mellan jobb och fritid, enligt rapporten.

– Mycket pekar på att yngre jurister väljer jobb mer ”med magen” idag. De vill att arbetsgivarens värderingar ska överensstämma med de egna värderingarna, till exempel vad gäller ledarskap. Dåliga chefer som brister i feedback och som beter sig respektlöst kan få talanger att röra på sig, säger Caroline Wiroth.

Undersökningen innehåller svar från deltagarna om vilka egenskaper som de anser är viktiga hos en chef. Här är mönstret tydligt – yngre jurister efterfrågar i hög grad tydlig kommunikation, empatiskt uppträdande och bra feedback från cheferna.

– Yngre jurister har inget emot långa dagar och att jobba hårt, men man vill göra det för en arbetsgivare vars värderingar är rimliga, för en chef som kommunicerar på ett bra sätt och för kollegor som samarbetar i stället för konkurrerar.  Att arbeta för och implementera en sådan kultur tror jag är delar av receptet för att attrahera och behålla talanger, säger Caroline Wiroth.

Digitaliseringen av juristbranschen går snabbt och användandet av artificiell intelligens i det juridiska arbetet blir allt vanligare, men ändå svarar ungefär hälften av deltagarna i undersökningen att deras arbetsgivare inte prioriterar innovation tillräckligt mycket. Caroline Wiroth tror att de arbetsgivare som ligger i framkant i den tekniska utvecklingen kan komma att bli mer populära hos yngre jurister.

– Yngre jurister har ett extra högt fokus på innovation och digital teknik, och om arbetsgivare inte satsar inom det området kan det bli ytterligare ett skäl till att unga jurister vill byta jobb, säger hon.

Även Ulrika Husmark är inne på att digitaliseringen kan förändra det juridiska arbetet och därmed i förlängningen skapa andra förutsättningar för byråerna att behålla sina yngre medarbetare, till exempel genom ett ökat fokus på kompetensutveckling.

– Det är nog inte så att den digitala tekniken kommer att minska arbetsbelastningen, men när rutinuppgifter kan göras med digitala verktyg frigörs tid som kan läggas på annat, exempelvis på att djupdyka i områden som man tidigare inte har haft möjlighet att göra, säger hon.

Läs också: Cirio först ut att skriva på nya Juristavtalet

Läs också: Så kan jurister skapa balans i livet: ”Börja i små steg”

Läs också: Juristbyråer: AI kan hjälpa – men inte ersätta jurister