Nomo-fomo-grundaren Nicklas Hermansson: Därför dör sociala medier

Sociala medier var en utopi, en fin bild av hur världen skulle kunna vara. Det menar Nicklas Hermansson, grundare av mediehuset NomoFomo (No More Fear of Missing Out), och minns tillbaka på hur han själv lockades till de digitala forumen under andra halvan av 00-talet.

– Då var det ett nytt, spännande sätt att nätverka. En efter en ur nära och avlägsna bekantskapskretsar lockades till framför allt Facebook på den tiden. Där kunde vi diskutera, inspireras och skapa nya kontakter, berättar han.

Gradvis överskuggades nätverksfunktionen av att tjänsterna blev just sociala medier – med betoning på medier – där materialet från dem som visade sig vara duktiga ”producenter” tog över flödet.
Ytterligare ett steg från den ursprungliga tanken kom när algoritmerna i systemen började bry sig mer om vad som är populärt hos andra, och mindre om i vilken mån du hellre vill kommunicera med dina kontakter.

Dessutom, menar Nicklas Hermansson, är tekniken bakom plattformarna inte det minsta inriktad på att skapa gemenskap.
– Det viktiga är att vi är aktiva, och dessvärre är det så att detta främjas av sådant som hat och hot.

Aktiva användare är förstås det som håller maskineriet i gång – det ger plattformsägarna de värdefulla data som de kan dra nytta av när de säljer reklamplatser och annat som ger intäkter, något som de har lyckats bra med.
– Det blir en allt större andel reklam i våra flöden. Dessutom kommer AI-genererat innehåll starkt nu. Inte minst på X är det vanligt med inlägg som är skrivna av botar.

Därför tror Hermansson att sociala medier dör år 2024

Det automatgenererade innehållet har visat sig innehålla en god dos desinformation, vilket har bidragit till en ökad känsla av osäkerhet och misstänksamhet mot det som möter oss.
– Då blir tjänsterna urholkade, och jag tänker att 2024 blir året när sociala medier dör.

Nicklas Hermansson menar att de som äger plattformarna för länge sedan – med internetmått mätt – har övergett tanken på att erbjuda något som underlättar kommunikation människor emellan.
– Vad Elon Musk har för syfte med utvecklingen av X låter jag vara osagt, men Meta, som äger bland annat Facebook och Instagram, är mer intresserade av att utveckla coola lösningar för VR och AR, alltså virtual och augmented reality.

Den ström av avhopp som Nicklas Hermansson förutspår får stöd i en undersökning från Gartner Research, där de kom fram till att 50 procent av användarna kommer att ha övergett eller avsevärt begränsat sin användning av sociala medier år 2025. I undersökningen angav mer än hälften att sociala medier har ”förfallit” de senaste åren, och pekade även de på bland annat desinformation och alldeles för mycket bot-producerat material.

Studier av hur sociala medier påverkar hjärnan pekar åt samma negativa håll

Ju mer man vet om hur de sociala medierna fungerar och vad de gör, desto mer övertygad blir man om att det är viktigt att hålla sig borta från dem, menar Nicklas Hermansson.
– Nog skulle de allra flesta av oss hålla med om att sociala medier är skadliga för oss på olika sätt, säger han.

Martin Wolgast, universitetslektor vid institutionen för psykologi på Lunds universitet, är inne på samma spår:

– Det finns helt klart tendenser till att vilja dra ner på användningen av sociala medier, men det har blivit som ett ytterligare ’borde’ – något vi vet vore bra för oss, men där det finns en tröskel att komma över – som att äta nyttigare eller röra på oss mer, säger han.

Tillsammans med några kollegor gjorde Martin Wolgast nyligen en studie av hur en minskad användning skulle påverka den som använder sociala medier cirka två timmar om dagen. De lät en grupp testpersoner endast ägna sig åt sociala medier 30 minuter per dag, medan en annan grupp fick hålla på lika mycket som tidigare – men utan att själva vara aktiva, utan enbart ta del av vad andra hade lagt ut.

Resultatet blev ungefär som förväntat: de som reducerade tiden från två timmar till en halvtimme om dagen fick bättre förmåga att fokusera på andra aktiviteter i vardagen och uppgav att de hade minskade nivåer av negativa känslor som nedstämdhet, stress och dålig självkänsla.
– Den grupp som höll fast vid samma tid, men hade uppmanats att vara passiva, märkte också av en ökad fokuseringsförmåga. Däremot gav denna beteendeförändring inga påtagliga effekter på måendet, säger Martin Wolgast.

Tolkningen är att när denna grupp enbart tog del av andras aktivitet så släppte stressen av att kolla vilka reaktioner deras egna inlägg hade fått, men kvar var jämförelsen mellan andras liv – åtminstone det som visas upp i sociala medier – och den egna situationen.
– Sedan är själva tidsåtgången i sig en problematisk faktor. Det är så lätt att fastna i flödet när de smarta algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar. Det tar tid på bekostnad av annat, vilket lätt leder till en frustration och otillfredsställelse, säger han.

Därför vill unga detoxa från sociala medier

Nicklas Hermansson tror att det inte enbart är sociala medier som kommer att få stryka på foten framöver.

– Digital detox är en trend som växer starkt. Vi kommer att få se ett slags antitech-revolt, och det är de unga som kommer att gå i bräschen, säger han.

Ungdomsbarometerns senaste trendrapport stödjer hans tankar. Där konstaterar de att ”unga kopplar samman ett mer balanserat och hälsosamt liv med minskad skärmtid, dels för att det frigör mer tid för kreativa och sociala aktiviteter, dels för att man upplever att sociala medier negativt påverkar ens mentala hälsa.”

Rapporten nämner också ett mer återhållsamt förhållningssätt till sociala medier, och nämner just digital detox. ”Genom att avstå från sociala medier och återställa dopaminnivåerna hoppas många både få bättre koncentrationsförmåga och bättre mental hälsa”, skriver rapportförfattarna.

Men handlar det då bara om att vi ”luras” att scrolla vidare, eller fyller sociala medier ett verkligt behov? Något som vi då behöver hitta andra lösningar för?
– Nja, om man anstränger sig kan man säkert hitta nyttoaspekter av att använda sociala medier, som att hålla koll på händelser och nyheter eller att upprätthålla kontakter, men det blir allt mindre sant i takt med att internet blir mer och mer fragmentiserat, säger Nicklas Hermansson.

Ett sätt att komma åt den ursprungliga nyttan – att nätverka, diskutera, inspireras och skaffa nya kontakter – är att i stället använda gruppchattar som exempelvis Whatsapp eller Messenger.
– Jag upplever att det är allt fler som går över till de medierna, eller vad vi ska kalla dem, kanaler kanske. De fungerar fortfarande bra för detta, och de är så otroligt mycket mindre tidsslukande än dagens sociala medier.

Nicklas Hermansson är grundare av mediehuset NomoFomo (No More Fear of Missing Out) som bland annat ger ut nyhetsbrevet NomoFomo Insights.

Läs också: Så kan du hitta återhämtning för hjärnan enligt neuroforskaren

Läs också: 5 hjärnsmarta tips för bättre självledarskap

Läs också: Intresserad av jobb på marknadsavdelning? Så optimerar du ditt cv.