Att dålig arbetsmiljö kan orsaka störningar i produktionen kan verka självklart med medarbetare som till exempel blir sjukskrivna. Men brister i arbetsmiljön påverkar även insatserna hos dem som är kvar i arbete – och det påverkar en hel del. Arbetsmiljöproblem kan leda till att medarbetarna upplever att de förlorar en tredjedel – eller ännu mer – av sin prestationsförmåga på jobbet.

Detta är något som Malin Lohela Karlsson, forskare på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, har kommit fram till i sina omfattande studier av hur dyrt det blir för en arbetsgivare med en dålig arbetsmiljö.

Läs också: Så mycket kostar det att bli störd på jobbet

– Arbetsmiljöproblem kan innebära många olika saker. Jag har fokuserat på de ”mjuka” sidorna av arbetsmiljö, det vill säga exempelvis socialt klimat, ledarskap, företagskultur och vilket stöd en medarbetare får från chef och kollegor, säger hon.

Hon började arbeta med de här frågorna för drygt tio år sedan. Då hade hon en färsk ekonomiutbildning från Södertörns högskola bakom sig, och kom ut till en arbetsmarknad som var rätt svår att ta sig in i. Det blev då jobb på högskolan istället för i näringslivet, och ganska snart blev hon fascinerad av det tämligen outforskade området där ekonomi och arbetsmiljö möts.

På den tiden fanns det i stort sett enbart intresse av förhållandet mellan produktionsbortfall och dålig arbetsmiljö från företagshälsovården och HR-avdelningar, konstaterar hon. 

”Jag förstår att det kan vara lätt att missa problemet och effekterna, för utebliven produktion är ju inget som bokförs och redovisas i räkenskaperna. Det blir osynliga kostnader. Men för sju-åtta år sedan började det ske en förändring, och det blev en stigande efterfrågan på kunskap inom området.”

Gradvis började då fler få upp ögonen för hur resultatet påverkas av arbetsmiljön. I samma veva började arbetsmiljöfrågor få en annan plats i organisationen; istället för att vara en ren HR-angelägenhet började många chefer förstå att det är de som bör äga frågorna.

– Då blir HR istället en stödfunktion till chefen. Så fungerar det på många håll i dag, även om det fortfarande finns organisationer som skjuter över alla arbetsmiljöfrågor till HR. Tack och lov blir det en allt mindre andel.

Malin Lohela Karlssons forskning visar alltså att brister i den psykosociala arbetsmiljön har direkta – och mätbara – effekter på produktionen. Hon har också kommit fram till att det finns vissa ”skyddande faktorer” som kan minska konsekvenserna av arbetsmiljöproblem.

– Man kan se det som friskfaktorer. Det kommer alltid att finnas människor som upplever problem på arbetsplatsen, och givetvis bör arbetsgivaren se till att åtgärda problemen. Men några faktorer som vi har upptäckt lindrar effekterna är rättvist ledarskap, bra socialt klimat, tydliga arbetsroller och att medarbetaren har möjlighet att påverka beslut som berör det egna arbetet, exempelvis hur arbetet ska utföras och vilka arbetsuppgifter man ska utföra.

Läs också: Hantera dina känslor och undvik konflikter på jobbet

Den som har en bättre upplevelse utifrån de här aspekterna blir alltså mindre påverkad av eventuella problem på arbetsplatsen. Flera av faktorerna har samtidigt en tydligt förebyggande funktion, något som hon studerade i detalj i projektet ”Att mäta effekter av preventiva insatser på arbetsplatser”. 

Behöver du råd eller stöd? Kontakta Akavia

Du som har en utmanade  arbetssituation kan kontakta Akavias rådgivning. Där finns erfarna förhandlare/ rådgivare som kan ge stöd och råd  om du har en ohållbar arbetssituation.

Projektet genomfördes inom ramen för AFA försäkrings programsatsning inom företagshälsovårdsforskning och resulterade bland annat i en modell för analys och beräkning av den ekonomiska nyttan av förebyggande insatser mot ohälsa och dålig arbetsmiljö. Det kallas för arbetshälsoekonomiskt analysverktyg och är utformat för att fungera för både företagshälsovården och arbetsgivare.

– Det finns med hos de utvalda verktygen hos Suntarbetsliv, ett samarbete mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer för att bidra till friskare arbetsplatser. 

Testa om din arbetsmiljö skapar stress

Så mycket påverkar problemen

Det genomsnittliga produktionsbortfallet för en medarbetare som upplever arbetsmiljöproblem är så mycket som 30-40 procent, enligt Malin Lohela Karlssons forskning. Det innebär alltså mellan 12 och 16 timmars bortfall i veckan, för varje medarbetare.

Hon har också kommit fram till att en person som upplever arbetsmiljöproblem att det påverkar arbetsprestationen i högre grad än vad hälsoproblem gör. En kombination av arbetsmiljö- och hälsoproblem ger ännu större effekt på prestationen.

Läs mer om forskningen och om hur du räknar ut den ekonomiska kostnaden för dålig arbetsmiljö

Texten publicerades i Civilekonomen den 7 december 2018 och skrevs av Peter Wiklund.

Den här texten har tidigare varit publicerad

Då Akavia har bildats efter en sammanslagning mellan de två professionsförbunden Jusek och Civilekonomerna har de båda tidigare förbundens tidningar lagts ned. Därmed har också möjligheten att ta del av det historiska innehållet försvunnit. I stället driver det nya förbundet Akavia nu medlemstidningen Akavia Aspekt. Vi har valt att fortsätta möjliggöra läsning av vissa artiklar från Jusektidningen Karriär och från Civilekonomen här på webben, trots att tidningarna inte längre existerar. Den här texten tillhör dessa tidigare publicerade artiklar. Har du invändningar mot innehållet i denna text med tillhörande bilder eller invändningar mot att materialet är fortsatt tillgängligt, vänligen vänd dig till ansvarig utgivare för Akavia Aspekt.