Bilar och flygplan har uppfunnits för att underlätta transporten av våra kroppar. Datorer och miniräknare för att bistå våra hjärnor. Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi på Kungliga Tekniska Högskolan, ser artificiell intelligens – AI – som ett av många exempel på hur människan genom historien har utvecklat teknologi för att på olika sätt göra våra liv enklare.
– Det som fascinerar mig med AI är dess förmåga att lösa uppgifter som är väldigt svåra för oss människor. Men AI ersätter inte människan, den är ett komplement som effektiviserar det som våra huvuden gör. Är det ett nytt fenomen, frågar hon retoriskt och fortsätter:
– Nej, vi har alltid försökt hitta nya hjälpmedel. Samtidigt kan man säga såhär: ju mer avancerad tekniken blir och ju mindre vi förstår av den, desto fler etiska frågeställningar uppstår. Det finns en risk att vi utvecklar något som vi så småningom inte kan kontrollera. Men om vi fortsätter att utbilda oss med hjälp av teknologin, minskar den risken. Den fortsatta utvecklingen av AI kräver att vi kontinuerligt ställer krav på människans förmåga att lära sig nya saker.

AI kan definieras som en vetenskap som bygger på datalogi och matematik och Danica Kragic Jensfelt har jobbat inom fältet sedan 1990. Då bodde hon i forna Jugoslavien –numera Kroatien. I mitten på 90-talet kom hon till Sverige och fick en doktorandtjänst på KTH. De senaste decennierna har hon följt utvecklingen av AI på nära håll och 2021 utsågs hon till Årets AI svensk av Tech Sverige. Trots att hon inte blundar för riskerna med AI, framhåller hon gärna de möjligheter som följer med tekniken som på kort tid har blivit alltmer användarvänlig.
– AI kommer idag med många lösningar när det gäller arbete med text och bild – de två verktyg som människan historiskt sett har använt för att sätta kunskap på pränt. Nu har vi AI som har läst alla böcker och förstått sig på våra grammatiska skrivregler. Genom att använda tekniken kan vi skriva bättre. Det är en väldigt naturlig utveckling.
Hon tar Chat GTP som exempel – den chattrobot som lanserades i november 2022 och som med hjälp av artificiell intelligens kan svara på frågor. Med hjälp av den hade denna intervju – som sker per telefon – kunnat se annorlunda ut. Hon menar att jag inför intervjun hade kunnat fråga Chat GTP något i stil med: ”Danica Kragic Jensfelt ska tala på Akavia-dagen, vilka är de tio mest relevanta frågorna att ställa henne?”. Sedan hade jag kunnat mejla henne frågorna och hon hade i sin tur kunnat be samma chattrobot att svara på frågorna i hennes ställe. Hon hade kunnat läsa igenom robotens svar för att kontrollera att de såg okej ut och sedan skicka tillbaka dem till mig.
– Du skulle få ett färdigt textmaterial på korrekt svenska och vi skulle bägge spara mycket tid. Sedan kan man fråga sig: Har vi då våra jobb kvar? Det är precis detta som händer på arbetsmarknaden idag. Vissa gör sina jobb på det gamla sättet medan andra – de som förstår tekniken – tar hjälp av AI.
Vad händer om man vill göra på det gamla sättet och är rädd att AI inte gör jobbet lika bra?
– Jag arbetar själv på det gamla sättet, för att mina arbetsuppgifter kräver att jag själv forskar fram svar. Som forskare vill jag vara bekväm med att jag själv har hittat informationen. Men någon annan, exempelvis en politiker, kanske har nytta av Chat GPT för att svara på frågor som de inte är kunniga om. Det handlar om vad man har för arbetsuppgifter.
Hur ser du på scenariot att jobb kommer att försvinna?
– Vissa jobb kommer att försvinna, men det kommer samtidigt att skapas nya jobb och uppgifter. Samhället behöver förändras. Det enda sättet att få det att fungera är om vi har tillräckligt många utbildningsinsatser för att ge alla ett livslångt lärande. Vi måste fortsätta utbilda oss, inte bara inom AI utan även inom andra områden som kommer att bli alltmer viktiga i framtiden, som cybersäkerhet. Det kommer säkerligen även behövas fler filosofer för att kunna studera människans utveckling och interaktion med den nya tekniken.
Hon tror att det i framtiden i många fall inte kommer att räcka att ha en utbildning från universitetet som man sedan lutar sig mot resten av sitt yrkesliv. Kanske kommer det även krävas att man i högre grad än idag byter yrke flera gånger.
– Redan nu finns det många som byter karriär mitt i livet och jag tror att vi måste acceptera att vi i framtiden behöver vara mer dynamiska. En stor andel människor är rädda för att de kommer bli av med jobbet, men istället tycker jag att man ska tänka: Vad kan jag göra för att säkerställa att jag är relevant på arbetsmarknaden?
Det låter som ett stort ansvar för individen. Hur kan man säkerställa sin ställning på en arbetsmarknad som framstår som så oviss?
– Det handlar inte om att lära sig specifikt om AI, utan att se hur tekniken påverkar det område man verkar inom och fundera på vad man kan göra för att vara relevant. Man kan behöva ta sig tid att fundera över hur ens arbetsuppgifter kan komma att se ut om fem år. Men ansvaret är inte bara individens. På sikt kanske vi behöver arbetsgivare som ger sina anställda en betald utbildningsdag i veckan.
Hon konstaterar att det förr pratades mycket om att alla ”blue collar”-jobb – manuella fabriksjobb – kommer att försvinna medan det nu pratas alltmer om att ”white collar”-jobb – kontorsjobb – är i farozonen.
– Men alla jobb förändras och vi kan inte dela upp det i blå eller vita kragar. Framförallt tror jag att vi måste nyansera vår syn på förhållandet mellan utbildning och jobb. I framtiden kommer det finnas en massa robotar som bygger bilar och fyller på hyllorna i mataffären. Och på kontoren kanske folk inte kommer att ha lika mycket att göra – i gengäld kan man tänka sig att de får betalt för att utbilda sig.
Hur ser du på risken att det bildas två lag på arbetsmarknaden; teknikentusiasterna som håller sig à jour och de som är mindre förändringslystna?
– Finns det något evolutionärt med hjärnan som gör att vissa av oss föds ointresserade? Nej. Visst, vissa kanske har en mer kreativ eller en mer analytisk hjärna och någon kanske vill vidareutbilda sig inom design och någon annan inom teknik. Det kan jag köpa. Men jag kan inte köpa att det finns de som inte vill lära sig.
Vad kommer att krävas av en arbetsgivare för att vara attraktiv i framtiden?
– De företag som lyckas hålla sina anställda uppdaterade kommer att vara de som behåller sin arbetskraft. På så sätt kommer det att finnas vinnare och förlorare; en arbetsgivare som inte vill ge kompetensutveckling är otänkbar långsiktigt – den kommer inte hitta rätt kompetens för att den inte är en intressant arbetsgivare.
Vilka kompetenser kommer att värderas högt på sikt?
– Jag tror att de flesta är överens om att skolsystemet skulle må bra av att ha fem gånger så många lärare. Det är inte ekonomiskt möjligt idag, men där måste politikerna kanske tänka om i budgeten. Jag kan se att många personer inom både industrin och akademikeryrken kan komma att bli lärare i framtiden. Det är inte alla som tycker om förändringar, men vi människor är väldigt bra på att anpassa oss. Det kunde vi se efter it-kraschen vid millennieskiftet. Då var det många som gick från att jobba inom it till att göra andra saker. Jag tror på människan; jag hoppas och tror att om vi gör saker rätt kommer AI göra livet lättare och bättre för alla.