Akavia Aspekt

Attraktivt med jobbhubb – men vem ska betala?

Publicerad

Distansjobbandet är här för att stanna på bred front. Men det är inte alla som vill eller kan jobba hemma. Då kan en jobbhubb vara den perfekta lösningen.

I Tullinge, två mil söder om Stockholm, öppnade i början av 2019 en jobbhubb som ett ”living lab”, alltså en försöksverksamhet i en verklig miljö. Mitt i centrumet finns den 170 kvadratmeter stora lokalen, modernt inredd med 14 arbetsplatser med höj- och sänkbara skrivbord, skärm och tangentbord.

 

– Vårt projekt går ut på att minska onödiga resor, och vi fick bra respons bland annat när vi gick ut med erbjudandet att vara med bland Ericssons medarbetare. De hade tidigare sitt huvudkontor vid Telefonplan inte långt ifrån Tullinge, och många bosatte sig i området. Kontoret är nu nedlagt, och det är många som får pendla till Kista istället, berättar Anna Kramers, ansvarig för forskning kring projektet med jobbhubben. 

 

Efter att pandemin snabbspolat den digitala utvecklingen under 2020 kommer distansarbetet att vara betydligt mer utbrett än tidigare. Många har arbetat hemifrån, vilket passar en del, men långt ifrån alla. Det kan till exempel vara svårt att hitta en ostörd plats hemma eller att få till en bra arbetsergonomi. Eller så blir det helt enkelt för ensamt.

 

Då kan en jobbhubb kan vara ett bra alternativ till hemmakontoret, konstaterar Anna Kramers. 

 

Eftersom det kommer att vara många som arbetar på distans framöver har flera kommuner insett att det skulle kunna värdefullt att erbjuda någon lösning för dem som inte vill eller kan jobba hemma. Redan nu, innan projektet är avslutat och utvärderat, har det varit ett stort intresse från andra stora pendlingskommuner, säger hon.

För medarbetare kan alltså jobbhubben innebära en möjlighet att slippa långa resor till och från jobbet – lättare att få ihop livspusslet – men ändå ha en fullt utrustad arbetsplats med bra wifi, ergonomiska möbler och dessutom ett visst socialt umgänge. För kommunen kan det vara ett sätt att öka attraktionskraften, genom att göra det lättare att arbeta i närheten av bostaden och därmed bo en bit från sin arbetsplats.

– Även företag kan ha fördelar av en jobbhubb, eftersom det gör att de får en större bas för rekrytering och kan ha lättare att hitta kompetens på det sättet.

Jobbhubben i Tullinge ingår i det större tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Mistra SAMS  som leds av KTH i samarbete med Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI. Studiens deltagare som använder jobbhubben har blivit intervjuade vid flera tillfällen och har även skrivit resedagbok och bidrar på så sätt till forskningen.

– Ett av målen 2021 är att undersöka hur en uppskalning skulle kunna se ut, och hur hubben skulle kunna finansieras. Det är knappast troligt att marknadskrafter själva kommer att etablera en sådan verksamhet. Men man skulle till exempel kunna tänka sig att en kommun bidrar på något sätt eftersom det ökar attraktiviteten. Företagen kan se att de bli en mer attraktiv arbetsgivare för den som har långt pendlingsavstånd, säger Anna Kramers.

När de startade hubben var det i första hand de med mest datorvana som lockades dit, men nu när it-mognaden har ökat snabbt är det ett betydligt bättre läge för att etablera jobbhubbar.

– Jag kan också tänka mig att jobbhubbar skulle kunna vara ett sätt att få fler att bosätta i mindre orter, och därmed bidra till en levande landsbygd och därmed att minska trycket i trafiken och bostadsmarknaden i storstadsregionerna.