Tidningen för dig som är medlem i Akavia

Distansarbete

Både risker och fördelar med arbete på distans

Publicerad

För många innebär distans- och hemarbete något positivt och ökade möjligheter att få vardagen att fungera. För andra passar det sämre.
– Att vara en del av en social gemenskap är viktigt för vår hälsa, säger Ulrich Stoetzer som är sakkunnig i organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor på Arbetsmiljöverket.

Enligt flera företag inom företagshälsovård har antalet personer med psykisk ohälsa ökat under det senaste halvåret. Hög arbetsbelastning kan vara en förklaring. En annan att många i stor utsträckning har arbetat hemifrån.

– Det finns vissa risker med att långvarigt enbart, eller till stor del, arbeta hemifrån, framför allt om man inte att så stort socialt nätverk utanför arbetet, säger Ulrich Stoetzer som även  är medicine doktor och legitimerad psykolog.

– Människan är en social varelse. Att vara en del av en gemenskap, att kunna gå till en arbetsplats och träffa arbetskamrater, är viktigt för mångas hälsa. Social isolering däremot, innebär en klar hälsorisk. 

Läs även: Självledarskap har positiv effekt på välmåendet  

Att jobba på distans är ju inget nytt.

– Nej, men det har tidigare varit ganska få som mer eller mindre på heltid har arbetat hemifrån. Är man åtminstone inne på jobbet ett par dagar i veckan är
den sociala biten mycket lättare att hantera.

I en opinionsundersökning av Kantar Sifo som publicerades i maj i år ansåg drygt en tredjedel av dem som arbetade hemma på heltid att de fick mer gjort än tidigare. 68 procent upplevde att de hade en god balans mellan arbete och fritid. Hälften uppgav att distans­arbetet påverkat lagkänslan negativt.

Petra Lindfors, professor i psykologi vid Stockholms universitet, säger att det kan finnas flera olika orsaker till att distansarbete passar olika människor olika bra.

– Har man till exempel ett litet boende, små barn och en partner som är föräldraledig, saknas kanske möjlighet att stänga dörren om sig för att kunna jobba i lugn och ro eller upprätthålla en professionalitet när man har kontakt med kollegor och medarbetare. 

– En annan aspekt handlar om hur vana och effektiva vi är på att skärma av omgivningen. Vissa är mycket bra på att fokusera på det som pågår i datorn eller de dokument som vi har framför oss, medan det är svårare för andra. 

Varför är det så?

– Det kan bero på vana och tidigare erfarenheter. En person som är uppvuxen med många syskon till exempel, har kanske tvingats fokusera och stänga ute omgivningen för att kunna göra läxor. Samma sak kan det vara för någon som suttit länge i kontorslandskap och lärt sig stänga ute störningar.

När en stor del av arbetet sker i hemmet kan det för en del vara svårt att dra gränsen mellan arbete och fritid.

– Har man inte gjort det tidigare, är det en konkret och viktig fråga för både individer och arbetsgivare att arbeta med – parallellt med frågor kring ergonomi, datasäkerhet och liknande, säger Petra Lindfors. 

Publicerad