Rekordstort utbud av kurser inom yrkeshögskolan

I slutet på maj i år presenterade Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH, 451 nya YH-kurser – en fyrdubbling sedan konceptet infördes 2020. Hållbarhet inom HR, cybersäkerhet för mindre företag och generativ AI inom kommunikation är några teman. Till skillnad från yrkeshögskolans längre program på 1–2 år är kurserna max ett halvår långa, flexibla i sin utformning och ges på distans. Upplägget är stöpt för att passa yrkesverksamma mitt i livet som vill kompetensutveckla sig inom ett område – utan att för den skull behöva begära tjänstledigt. Det upptrappade kursutbudet är ett resultat av att riksdagen har gett yrkeshögskolan ökade anslag för att kunna växa. I december 2023 fattades beslut om att antalet utbildningar ska öka med 15 procent de närmaste tre åren.
– Politikerna har sett att tillströmningen till yrkeshögskolans utbildningar har varit god, liksom resultaten. Därför har man beslutat att i olika steg utöka verksamheten. I grunden handlar det om en vilja att möta det ökade behov av kompetensutveckling inom i synnerhet grön omställning, digitalisering och automatisering, säger Magnus Wallerå, ny generaldirektör för MYH sedan november.
Rollen innebär att han leder myndighetens arbete och ansvarar för hela systemet kring yrkeshögskolan. Det innefattar såväl analyser av arbetsmarknadens behov som kvalitetsgranskningar av utbildningssamordnarna och att öka kännedomen om yrkeshögskolan – inte minst bland akademiker. Tittar man på vilka som läser YH-kurserna har över 70 procent en eftergymnasial utbildning och 35 procent har en eftergymnasial utbildning längre än tre år.
– Jag upplever att de flesta har en positiv bild av att yrkeshögskolan erbjuder gratis utbildningar som leder till jobb. Men det kan leva kvar en uppfattning om att det inte är något för akademiker. Nu med kurserna har utbudet tvärtom blivit väldigt relevant för den gruppen.

Tydlig koppling till arbetsmarknadens behov

Genomsnittsåldern på studenterna som läser kurserna är 40 år och orsaken till att man väljer att vidareutbilda sig kan vara flera. Vissa vill helt byta spår, andra önskar spetsa sig inom ett ämne för att kunna avancera på sin arbetsplats. Gemensamt för de flesta är att det var några år sedan man pluggade och att det därför känns angeläget att fylla på med kunskaper. Tanken med kurserna är att man ska kunna göra just detta parallellt med att man fortsätter jobba, berättar Magnus Wallerå. Precis som vid universitets- och högskolestudier är yrkeshögskolans kurser och program gratis och CSN-berättigade. Något som utmärker yrkeshögskolans utbildningar är den tydliga kopplingen till arbetsmarknaden.
– Våra kurser är helt utformade efter arbetsmarknadens behov. Det är det som är vår styrka; de kurser som vi godkänner varje år är de kurser som arbetslivet eftersöker.

Hur tar ni reda på det?

– Vi har en löpande dialog med olika branschorganisationer vilka i sin tur kontaktar privata företag och offentliga arbetsplatser som delar med sig av sina kompetensbehov. Det är dessa behov vi utgår ifrån när vi sedan prövar ansökningar från olika utbildningssamordnare. I fallet med kurserna har vi som myndighet valt att prioritera de ansökningar som bidrar till att uppnå målen i Agenda 2030. Det är vårt sätt att bidra med kompetensförsörjning till den hållbara omställningen.

Inom vilka områden är kompetensbehoven som störst?

– Digitalisering och grön omställning. Det är kunskaper inom detta som vi ser att arbetslivet allra mest behöver just nu och de närmaste åren.
MYH beviljar bortåt 46 procent av alla ansökningar – och program och kurser uppdateras varje år. Antagningen till platserna kan skilja sig åt men ett grundläggande krav är att man har en gymnasieexamen eller motsvarande kunskaper. Många utbildningar har även ytterligare krav, exempelvis att man har godkända betyg i specifika gymnasiekurser eller att man har viss arbetslivserfarenhet. I dagsläget blir drygt 90 procent av platserna fyllda och Magnus Wallerå tror att den siffran kommer att hålla i sig, trots det växande utbudet av utbildningar.
– Allting tyder på att det framgent kommer finnas ett stort behov av vidareutbildning under hela arbetslivet; fler yrkesverksamma kommer att byta spår eller vilja läsa kurser inom ämnen som blir viktigare. Man får man inte glömma att arbetsgivare har ett ansvar för intern kompetensutbildning, men yrkeshögskolan är en chans för individen att ta saken i egna händer.