Det senaste decenniet har livslångt lärande seglat upp som viktig utgångspunkt inom kompetensutveckling.

Cecilia Bjursell är professor i pedagogik och centrumledare för Encell – Nationellt centrum för livslångt lärande i Jönköping – och hon konstaterar att det till stor del är de övergripande samhällsförändringarna som driver på lärandet.

Cecilia Bjursell Foto: Patrik Svedberg– När förändringarna går allt snabbare påverkar det förstås behovet av nya kunskaper. För närvarande är det bland annat teknikinnovationer och klimatomställningen som gör det nödvändigt att lära nytt, säger hon.

Innovationer inom teknik har också bidragit till att det finns nya vägar till kunskaper. Något som fick en skjuts när vi alla tvingades ta ett kompetenskliv kring digitala mötesformer under pandemin.

– Det har skapats många nya möjligheter, och vi ser att det pågår många utvecklingsprojekt med fokus på interaktionen mellan teknik och människa. Samtidigt är det fysiska mötet många gånger överlägset en digital kontakt när det handlar om inlärning eller att utbyta erfarenheter.

Cecilia Bjursell understryker hur viktigt det är att inte dra ner på det livslånga lärandet när man blir äldre och pensioneringen börjar hägra.

– Det handlar inte minst om att vårda din digitala kompetens, något som behövs för att undvika att bli exkluderad – både i arbetslivet och privat, säger hon.

När det sedan gäller hur inlärning och kompetensutveckling ska gå till i praktiken, så menar Cecilia Bjursell att vilka metoder som är optimala varierar med sådant som ålder och syfte.

– Det är en fråga som inte har varit tillräckligt uppmärksammad. För det skulle helt klart finnas mycket att vinna på att erbjuda olika sorters utbildningar. Alla vill inte lära på samma sätt, och det är lärometoden som ska anpassas till individen – inte tvärtom.

Hon efterlyser också att fler organisationer skulle dra nytta av mentorskap, men inte nödvändigtvis med det traditionella upplägget med en senior mentor åt en yngre adept.

– Det behöver inte vara direkt kopplat till ålder på det sättet, utan en junior medarbetare kan helt klart vara en mycket värdefull mentor åt en äldre medarbetare i olika frågor.

Sedan är det alltid viktigt att komma ihåg att det livslånga lärandet handlar om att ta små steg, påpekar hon.

– Det kan vara övermäktigt att enbart fokusera på de långa formella utbildningarna.  Kika hellre på möjligheter till att skaffa dig nya insikter eller erfarenhet på ett sätt som känns roligt och hanterbart för just dig.

5 tips för livslångt lärande när du blir äldre

  1. Hitta syftet
    Identifiera ett område där du vill eller måste lära dig något nytt. Det gör att studier och lärande blir meningsfullt för just dig.
  2. Använd olika metoder
    Att lära nytt behöver inte innebära att gå en kurs på plats, utan experimentera med det utbud som finns av bland annat videoföreläsningar, online-kurser och digitala nätverk.
  3. Lär tillsammans
    Gå samman med några vänner eller kollegor som är intresserade av att lära mer – gärna inom andra områden. Sätt er regelbundet och berätta för varandra om vilka nya kunskaper ni har fått sedan sist.
  4. Våga utmana
    Gå utanför din komfortzon och ta dig an utmaningar kontinuerligt. Det är antagligen ingen större risk för något direkt misslyckande, utan framför allt möjligheter till utveckling.
  5. Räkna även små framsteg
    Varje nytt steg som du tar är ett steg framåt. Det brukar alltid vara mycket bättre att låta lärandet ta tid än att försöka med ”korvstoppning”.