Att utvecklingen driver på i allt snabbare takt har det talats om länge. Nu börjar det bli allt mer tydligt i arbetslivet, inte minst när olika tekniska lösningar blir inblandade i de allra flesta arbetsuppgifter. Ja, vissa uppgifter kan till och med överlåtas helt till tekniken.
– Under överskådlig framtid kommer det ändå att finnas gott om arbetsuppgifter som människor gör betydligt bättre än maskiner. Men det kommer inte vara exakt samma uppgifter som vi har i dag, säger Lena Lid Falkman, affilierad forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och lektor i arbetslivsvetenskap vid Karlstads universitet.
Hon är aktuell med webbinariet ”Bäst före-datum på kunskap och kompetens – vad ska du ha koll på?”. Ett enkelt svar på frågan i webbinariets titel är att du behöver ha koll på teknik.
Läs även: Forskarna om framtidens arbetsliv år 2050
– Därmed inte sagt att alla behöver kunna programmering eller datasystem. Nej, för många av oss handlar det om att lära sig använda nya verktyg på bästa sätt – och att lära nytt kontinuerligt, för det de digitala verktygen kommer snabbt att ersättas av andra, innovativa varianter som det gäller att kunna hantera.
Den viktigaste kompetensen blir därför att vara öppen för och kunna ta in ny kunskap, menar Lena Lid Falkman.
– Kunskaper har alltid varit färskvaror, men nu kommer de ha allt kortare bäst-före-datum. Det innebär också att du mer aktivt behöver söka nya kunskaper. Jag tycker att det fortfarande finns en utbredd ”gå-på-kurs-sjuka” hos dagens företag, när det i första hand handlar om vardagslärande i olika former.
Läs även: Forskaren Gisela Bäcklander
Mikrolärande i arbetsvardagen är ett sådant exempel – som för övrigt har utvecklats till nanolärande, i linje med tendensen att det krävs små men täta utbildningsinsatser.
– Jag tycker också att många företag borde bli bättre på att dra nytta av de olika specialkompetenser som redan finns inom bolaget. Låt medarbetarna lära av varandra på ett strukturerat sätt.
Det behöver inte handla om avancerade kunskaper, utan att ta tillvara alla chanser till kompetensutveckling, konstaterar hon.
– Till exempel finns det säkert någon som är bra på att hantera videosystemet eller använda kalendern för att effektivisera arbetet. Bra, be då honom eller henne berätta det för de andra under en halvtimmes informell ”utbildning”.
Den typen av lärande behöver inte heller nödvändigtvis styras av chefer, menar Lena Lid Falkman. Det är något som var och en kan ta initiativ till – och det blir sannolikt uppskattat av ledningen.
Läs även: Dålig arbetsmiljö - en dyr historia
– Sedan rekommenderar jag att var och en avsätter tid för omvärldsbevakning. Det är inte svårt, utan det kan mycket väl räcka med en timmes fokuserad genomgång av facktidningar och webbsidor i veckan för att få en relativt bra koll på vad som är på gång. En nyfiken attityd är en värdefull tillgång i det arbetet.
Nyfikenheten bör också användas till att testa nya digitala verktyg och lösningar som dyker upp, även om det ännu inte är uppenbart om och hur de ska användas i ditt arbete – till exempel ChatGPT, som ju är i ropet nu.
– Men det är som sagt en hel del som vi människor gör bättre än maskiner, till exempel att ha ett kritiskt tänkande eller att argumentera och visa empati. Krasst sett kan maskinerna ta över det rutinmässiga, så fokuserar vi på det andra, säger hon.
Behovet av ledarskap kommer inte heller att försvinna framöver, trots nya avancerade digitala innovationer.
– Att kunna inspirera och motivera andra är minst lika viktigt framöver. Det nya arbetslandskapet med hybridkontor och flexibilitet kräver starkt ledarskap för att få såväl individer som grupper att må bra och kunna prestera, säger Lena Lid Falkman.
Text: Peter Wiklund
Publicerad