Därför får forskning om lön och arbetsmarknad Nobelpriset i ekonomi

Det var den 9 oktober som Kungliga vetenskapsakademien förkunnade vem som tilldelas Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2023: Claudia Goldin. Hon är född 1946 i New York och är idag verksam som ekonomiprofessor vid Harvard University.

Ekonomipriskommitténs ordförande Jakob Svensson kallar hennes forskning – som präglas av kvinnors roll på arbetsmarknaden – för banbrytande. Bland annat har hon analyserat 200 år av data från USA och förklarat hur och varför skillnader i löner och sysselsättningsgrad har förändrats över tid – och att det beror på bland annat strukturomvandlingar och förändringar av sociala normer. Hon får nu det 55:e Nobelpriset i ekonomi sedan det infördes 1969. Före henne hade endast två kvinnor tilldelats priset. 

– Det har länge varit vanligt att arbetsmarknadsforskning fokuserar på män och genomförs av män. På så sätt har Claudia Goldin haft ett annat perspektiv än det rådande. Att hon nu får Nobelpriset är stort; det sätter fokus på det här forskningsområdet, säger Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Hon forskar bland annat om könsskillnader på arbetsmarknaden och kom i kontakt med Goldins forskning under sina doktorandstudier. Numera använder hon den i sin undervisning.

Goldin fick i första hand Nobelpriset för sin historiska forskning, där hon visar hur kvinnors deltagande på arbetsmarknaden har följt en U-formad kurva; andelen gifta kvinnor som yrkesarbetade minskade i samband med övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i början av 1800-talet, för att sedan öka i takt med tjänstesamhällets framväxt i början av 1900-talet. Men Johanna Rickne framhåller att Goldin också är känd för sin senare forskning, bland annat hennes ”Orkesterpapper” – en studie som hon publicerade ihop med Cecilia Rouse, 2000. Där påvisar de hur kvinnliga musiker som fick provspela till en orkester hade större chans att gå vidare om de satt bakom en skärm, dolda för juryn. En annan av Goldins mer kända studier, som också var fokus för Nobelpriset, handlar om p-pillrets positiva inverkan när det gäller kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden.

– Claudia Goldin har forskat om så många olika aspekter kring jämställdhet, både kring omständigheter bakåt i tiden och samtida frågeställningar. Hon har en lång och bred forskarkarriär som är unik.

Hennes forskning fokuserar på den amerikanska arbetsmarknaden. Kan resultaten appliceras på Sverige?

– När det gäller hennes forskning kring U-kurvan har utvecklingen i Sverige – och i resten av den industrialiserade världen – varit ganska snarlik. Men Sverige, liksom övriga Norden, ligger i toppen när det gäller jämställdhet på arbetsmarknaden idag. Det är inte är fallet för USA – ett av få länder i världen utan någon lagstadgad, betald föräldraledighet, säger Johanna Rickne.

Johanna Rickne nämner tre viktiga politiska åtgärder som har bidragit till den relativt sett höga jämställdheten i Sverige: en god barnomsorg, en föräldraförsäkring som baseras på arbete och införandet av särbeskattning. De allra flesta länder idag har fortfarande sambeskattning, vilket missgynnar den person i äktenskapet som tjänar minst – vanligtvis kvinnan.

– Sverige har haft en stark kvinnorörelse. Det, i kombination med att det efter andra världskriget fanns ett stort behov av arbetskraft inom industrin, skapade en politisk vilja att genomföra de här reformerna för att få ut kvinnor på arbetsmarknaden.

Någon som har inspirerats av Claudia Goldin i sitt yrkesval är Sanna Bergvall, lektor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och forskare inom arbetsmarknadsekonomi med fokus på jämställdhetsfrågor. Hon kom för första gången i kontakt med Claudia Goldins forskning – Orkesterstudien – när hon läste nationalekonomi på kandidatnivå i Lund. När hon senare började doktorera läste hon mycket forskning för att hitta vad hon ville fördjupa sig inom. Då kom Goldin upp igen – bland annat hennes forskning kring lönegapet.

– Hon är en av anledningarna till att jag ville forska om jämställdhetsfrågor, säger Sanna Bergvall.

På vilket sätt är hon en inspirationskälla?

– Bara genom det faktum att hon är kvinna och så framstående – och att hon har varit aktiv så pass länge. Det finns inte så många kända kvinnor inom nationalekonomin. De gamla nationalekonomerna som man får läsa i början av studierna är nästan enbart män. Att Goldin nu får Nobelpriset helt själv, utan att dela det med någon, känns extra roligt. Jag är själv ganska junior som forskare och känner mig lite som hennes fan-girl.

En av de studier som Sanna Bergvall har intresserat sig extra mycket för är just den kring lönegapet mellan kvinnor och män, hur det har utvecklats över tid och att det inte har hänt så mycket sedan 1990-talet. Goldin har bland annat kunnat se att företag belönar arbetstid oproportionerligt mycket – vilket i regel gynnar män.

– Många kvinnor vill inte jobba 80-timmarsveckor när de har fått barn och får då oproportionerligt mycket mindre betalat på grund av det. Det är en stor och viktig insikt.

Varför det problematiskt att arbetstid betalar sig bra?

– De som investerar mer tid i arbetet ska såklart belönas och kunna bli befordrade. Men det vi kan se idag är att det råder en ickelinjär belöning – i synnerhet inom finans- och juristbranschen. Det är inte sällan yrken där du förväntas lägga ner extremt mycket arbetstid; de som inte kan eller vill lägga den tiden kanske hoppar av. Inom exempelvis utbildnings- och vårdyrken är löneutvecklingen mer linjär.

Vad finns kvar att göra på arbetsmarknaden ur ett jämställdhetsperspektiv?

– Mycket! En stor del tror jag handlar om könssegregeringen på arbetsmarknaden – att kvinnliga sektorer i regel är sämre betalda än de mansdominerade. Där skulle det verkligen behöva ske en förändring. Förhoppningsvis kan Goldins Nobelpris göra att dessa frågor får mer ljus på sig.

Även Johanna Rickne nämner både lönegapet och könssegregeringen som centrala frågor för att göra dagens arbetsmarknad mer jämställd. Hon anser att det krävs både mer forskning på området och politiska åtgärder för att få till en förändring.

– Kvinnor har haft en högre utbildning än män sedan 70-talet. Tidigare trodde man att det på sikt skulle leda till en mer jämställd arbetsmarknad – men idag kan vi konstatera att utvecklingen går trögt.

Vad tror du att Claudia Goldins Nobelpris kan få för konsekvenser i praktiken?

– Det är svårt att säga. På ekonomiutbildningarna brukar det bli närmast pliktskyldiga föreläsningar om jämställdhet som trycks in på A-kursen. Visst önskar jag att det här Nobelpriset ledde till att jämställdhetsperspektivet blev en mer integrerad del av utbildningen. Men jag är tyvärr tveksam.

Läs mer om Claudia Goldins forskning

Läs också: Deltidsarbete – en kvinnofälla som påverkar lön och pension

Läs också: Miljoner i löneskillnad beroende på kön hos akademiker

Läs också: Kräv ökad transparens kring hur lönesättningen går till