Förbundets lönekartläggning, som bygger på enkätsvar från drygt 46 000 medlemmar, visar på stora löneskillnader mellan könen.

I höstas var medianlönen för manliga Akavia-medlemmar 51 600 kronor i månaden och för kvinnliga 46 000 kronor, en differens beräknad på det så kallade rålönegapet på 5 600 kronor. Störst var skillnaden bland ekonomer och jurister, där männens medianlön var 7 200 kronor respektive 5 500 kronor högre än kvinnornas.

– Det finns flera faktorer som kan förklara skillnaderna, till exempel att män oftare arbetar i privat sektor, där lönerna är högre än i offentlig sektor där kvinnor dominerar. Män är oftare chefer och är överrepresenterade på högre befattningar, säger Björn Floderus, statistiker på Akavia.

Läs också: Maxa lönen genom hela livet - lönegudie

Björn Floderus är analytiker på Akavia.

– Skillnaderna visar på vilken betydelse de val vi gör, till exempel i vilken sektor vi arbetar eller om vi gör karriär eller inte, har för våra löner – men också på att det finns tydliga strukturella skillnader mellan könen och att vi fortfarande har en segregerad arbetsmarknad.

Läs också: Ökat ansvar bör ge mer i lönekuvertet

Björn Floderus har beräknat hur olika gruppers livslön kan tänkas påverkas av löneskillnaderna. Beräkningarna bygger på svaren i Akavias löneenkät.

– Det är för att ge perspektiv på vad löneskillnaderna de facto betyder för olika grupper. Ibland kan man kanske tycka att någon procents eller några tusenlappars skillnad i månaden inte har så stor betydelse, men under ett helt yrkesliv blir det mycket pengar.

Några exempel på hur mycket mer män får i lön under ett yrkesliv

  • Ekonomer: 6 516 480 kronor.
  • Jurister: 4 605 160 kronor.
  • Personalvetare: 3 806 584 kronor.
  • Samhällsvetare: 2 818 920 kronor.

– Även när vi i våra beräkningar tar hänsyn till de strukturella faktorerna, det vill säga sektor, befattning och ålder, är det betydande löneskillnader mellan könen, säger Björn Floderus.

– Kvinnors löneutveckling stannar upp när de är i barnafödande åldrar. Fram till dess följs män och kvinnor åt ganska väl.

Beräkningar av den så kallade justerade löneskillnaden – då hänsyn tas till i vilken sektor personerna arbetar i, vilken befattning de har och deras ålder – visar att kvinnliga Akavia-medlemmar i genomsnitt har sju procent lägre medianlön än manliga. 

Kvinnors löneutveckling stannar upp när de är i barnafödande åldrar. Fram till dess följs män och kvinnor åt ganska väl. Björn Flodérus, analytiker Akavia

Läs också: Så funkar ett förstärkt lönesamtal

Enligt löneenkäten fick de Akavia-medlemmar i åldern 30–39 år som var föräldralediga under 2020 drygt en procentenhet lägre lönehöjning jämfört med de som inte var det.

Mikael Andersson, förhandlingschef Akavia.

– Vi vet att föräldraledighet är en vattendelare både när det gäller lön och karriär och arbetar mycket med detta. Det gäller till exempel att se till att alla föräldralediga på ett bra sätt omfattas av lönerevisionen, att de lönesätts som om de vore i tjänst och att de lönesätts på de prestationer som de visade innan de gick på föräldraledighet. Vi behöver också skapa ännu bättre kollektivavtal så att ekonomiska skäl inte avgör vem som är hemma och hur länge, säger Mikael Andersson som är förhandlingschef på Akavia.

Han lyfter fram arbetsgivarnas synssätt på föräldraledigheten som en annan viktig faktor.

– Det finns arbetsgivare som arbetar mycket bra med de här frågorna och de som inte gör det. Föräldraledigheten ska vara en merit och inte en belastning. Men detta är inte bara en facklig fråga, utan även en politisk. Det gäller att skapa jämställda förutsättningar som gör att människor kan göra jämställda val. 

Läs också: Sälj dig inte för billigt - förhandla istället!

Mikael Andersson menar att det krävs ett metodiskt, systematiskt och strategiskt arbete för att komma åt de könsrelaterade löneskillnaderna. 

– Löneskillnaderna måste bli en strategisk fråga för företagsledningarna och genomsyra allt arbete med lön. 

John Ekberg, statistikansvarig på Medlingsinstitutet, berättar att löneskillnaden mellan män och kvinnor trots allt minskar generellt.

– Den har minskat med cirka en halv procentenhet per år under de senaste 12–13 åren.

Gäller det alla sektorer?
– Ja, löneskillnaderna minskar i alla sektorer. Störst har minskningen varit i regionerna och i statlig sektor. 

Läs också: Kräv ökad transparens i hur lönesättningen går till

Kartläggning: Har du rätt lön?

Allt om din lön 2021!

Kvinnliga akademiker tjänar i genomsnitt betydligt mindre än sina manliga kollegor. Under ett helt arbetsliv kan det handla om flera miljoner kronor i lägre lön. I många akademiker­yrken planar lönerna ut strax efter 50 års ålder. Bland ekonomerna minskar de till och med.

Aka­demikerlönerna varierar stort mellan olika delar av Sverige. Högst är de i Stockholm. Sex av tio upplever att lönen sätts ensidigt, utan förhandlingsmöjlighet. Det framgår av den löneenkät som Akavia genomfört bland medlemmarna. Akavia Aspekts lönekartläggning publicerades i maj 2021.

Miljoner i löneskillnad beroende på kön hos akademiker

Coronaeffekt på lönerna 2021

DO vill ta fler fall av lönediskriminering till domstol

Lönekurvan planar ut strax efter 50

Kräv ökad transparens kring hur lönesättningen går till

Tre av fem medlemmar kan inte påverka sin lön

Så mycket förlorar medlemmarna på obetald övertid

Gratisjobbet
Tre av fyra Akavia-medlemmar arbetar ofta över, många flera timma ri veckan. Nästan var tredje får inte kompensation för sitt övertidsarbete. Det visar en ny undersökning. Akavia Aspekts granskning om det obetalda övertidsarbetet publicerades i mars 2021.

Så mycket förlorar du på obetald övertid

Sveriges åklagare är tidspressade

Återkommande övertidsarbete kan vara ett hot mot hälsan

Coronan skapar ökade krav på att kunna stänga av jobbet

Arbetsplatsen där få jobbar övertid