Vd-poddens Arash Gilan: "Ledarskap är förmågan att anpassa sig"

Med sin senaste bok I love AI tar Arash Gilan med oss på en resa till den artificiella intelligensens värld och visar hur vi alla kan dra nytta av den nya teknologin. Arash Gilan är vd på Viva, ett av Nordens största marknadsföringsbolag och driver också Vd-podden där han utforskar bolagsbyggande tillsammans med ledare, chefer och experter.

Han är även föreläsare och visionär som kombinerar ett stort teknikintresse med filosofi och historia. Arash Gilan har skrivit fyra böcker med fokus på det digitala, där den första boken om digitalisering Get digital or die trying kom ut för åtta år sedan. Så när det första AI-verktyget Chat GPT slog igenom våren 2023 var Arash Gilan snabb på bollen med att utforska tekniken.

– I all mänsklig historia finns en sak som särskiljer sig för att uppnå framgång, oavsett om du styr ett kungadöme, en nation eller ett företag. Det är förmågan att utnyttja ny teknik till sin fördel, säger han.

Arash Gilan målar upp ett scenario: du är den effektivaste bonden under slutet av 1800-talet. Dina skördar är alltid störst, men så börjar grannbonden utforska de nya lantbruksmaskinerna som har kommit, något som du skakar på huvudet åt.

– Så spolar vi fram 50 år i tiden och grannen har en skörd och effektivitet som är sju gånger större än din. Det är precis där vi är nu, i ett tidigt stadium av ny teknologi.

Jämför AI-tekniken med elektriciteten

– Du som ledare behöver vara nyfiken och utforska vad artificiell intelligens innebär för dig. Din verksamhet ska inte plötsligt bli ett telekom- eller it-bolag, men du behöver ta reda på hur ni kan använda kraften i AI till er konkurrensfördel.

Han jämför utvecklingen av AI-tekniken med våra största uppfinningar, som elektriciteten. Elektriciteten gav inte bara värme och ljus, utan blev också startskottet för den industriella automationen och robotiken.

– AI innebär ett gigantiskt teknikskifte, ett sådant som sker väldigt sällan i historien. Det finns ett tydligt ’före’ och ’efter’ AI. Den artificiella intelligensen ger oss helt nya möjligheter, konstaterar han.

– Den går att använda oavsett om det rör sig om analyser, kartläggning eller strategiska vägval. Du behöver bara fråga så får du ett bollplank med tillgång till hela internets kunskap. När du väl har börjat använda AI-tekniken är det helt fantastiskt.

Människors förmåga till psykologi och filosofi är överlägsna teknikens

Ett outtröttligt bollplank låter ju som en dröm, men också ett hot mot många yrken?

– Det är viktigt att vi utforskar det vi människor kan bli bäst på, och det är inte att hantera data och stora informationsflöden. Där har vi inte en chans mot AI.

Och här kommer hans triangel mellan teknik, filosofi och psykologi in. Triangeln har också två mjuka hörn, där människans förmågor är överlägsen teknikens, menar Arash Gilan:
– Filosofi är det som hjälper dig att definiera värderingar och nyttan av dina beslut. Psykologi är förmågan att förstå människans beteende, behov och interaktioner. Alla triangelns tre komponenter måste man kunna förstå och få ihop, och det är de tre delar som kommer att bli avgörande för framtidens framgångsrika ledarskap.

Arash Gilan är född 1985 och tillhör en generation som brukar kallas millennials – den första generationen som är uppvuxen med internet, smarttelefoner och datorer.

– Datorer och it har alltid varit en naturlig och spännande del av mitt liv. Kombinerat med mitt stora intresse för läsning väckte det min fascination för de stora mänskliga frågorna. Jag läste fantasy och dystopiska böcker redan som barn.

Som 17-åring sög han i sig fantasyklassikern The age of spiritual machines av Ray Kurzweil, en amerikansk uppfinnare, futurolog och även utvecklingschef på Google. Boken beskriver en värld där skillnaden mellan människa och maskin suddas ut, där det nya millenniet blir en tidsålder, och där mänsklig känslighet och artificiell intelligens smälts samman, förändrar och förbättrar vårt sätt att leva. Bland annat förutsåg Ray Kurzweil att datorer skulle överskrida den mänskliga hjärnans minneskapacitet och beräkningsförmåga år 2020.

– Han är en av de stora tänkarna inom transhumanism. Sådana böcker och tankar väckte saker i mig och ledde till att jag så småningom läste filosofi i Uppsala. Mitt grundintresse är vem människan är och vad hennes syfte är, kombinerat med robotik och AI. Detta är också den största frågan inom AI: kan man göra en maskin medveten?

Humanismen går även igenom i Arash Gilans ledarskap. Han driver vad han själv kallar en ”tillsammanskultur” på Viva, ett människocentrerat ledarskap, en ledarskapsform anpassad till en ny tid.
– Första stadiet av ledarskap är det som formas tidigast i mänsklighetens historia, när hövdingen tar beslut: ’Gör som jag säger, annars får det konsekvenser’, men i den moderna världen finns det ju kvar och det är – menar jag – förlegat.
– Det finns också byråkratiskt och organiserat ledarskap där man säger vad folk inte får göra, i stället för att lämna det till människans tycke, som inom militären och i religiösa samfund, men det speglas också i organisationer där det finns en policy för allt som görs.

Han påpekar att den industriella revolutionen förändrade vår syn på ledarskap, i en era av blommande marknadsekonomi och kapitalism.
– Där är resultatet det enda som spelar roll, och det har kanske satt störst avtryck på ledarskapet i dag. Ditt värde sätts utifrån vad du presterar.

Idag finns ett stort behov av att lyssna på medarbetarna för att följa med i utvecklingen

Under mitten av 1900-talet kom dock en motvåg, speciellt i Norden: det demokratiska ledarskapet.
– Det innebär att vi behöver ha konsensus kring alla beslut. Det är fint och bra, men kruxet är att hälften alltid är nöjda och hälften missnöjda.
– Vad jag menar med människocentrerat ledarskap är att det finns en ledare som har en tydlig vision för framtiden, men den innebär inte att målbilden är klar, utan att det finns en riktning, vart vi är på väg. Då kan vi använda den kollektiva intelligensen hos människorna som finns i organisationen; vi kan komma dit tillsammans.

Det handlar om att se alla i organisationen som sammanlänkade, förklarar han.
– Ju mer vi kan få ihop den kraften, desto mer och bättre kan vi lyckas. Den typen av ledarskap handlar inte om hur kvartalet gick eller om vi nådde budget, utan mer långsiktigt: vart vi är på väg och varför? Det handlar om att ta vara på det som finns i människor och se det som något väldigt värdefullt på resan.

Behovet av att lyssna på medarbetarna i organisationen är större än någonsin i dag, menar han, eftersom världen förändras allt fortare.
– Ingen kan ensam fånga upp de viktiga trendbrotten, de senaste behoven. Medarbetarna är så nära vardagen, men det är ofta inte ledaren. De kan fånga upp trender och idéer som ledaren inte kan.

– Det är samma princip som i Darwins evolutionslära. Det är inte de som är bäst, smartast, snyggast eller rikast som vinner, utan det är de som har förmågan att anpassa sig till sin omvärld. Ledarskap handlar om ens förmåga att konstant anpassa sig. Det handlar dock inte om att vara först, för det går inte alltid så bra, men det är viktigt att inte vara sist, att ha örat mot rälsen och se vad det innebär för medarbetare och kunder. Då gäller det att lyssna på personalen.

Han bär med sig ubuntu, den ledarskapsfilosofi från Afrika och som fick spridning i Sydafrika efter apartheid. Ubuntu fokuserar på människors solidaritet med varandra och ser andra som sammanbundna med sig själva genom sin mänsklighet.
– Det handlar om hur vi kan få fram det bästa i varandra. Jag är inte jag, om du inte är du och jag är vad jag är, på grund av vilka vi alla är.

Läs också: Agilt ledarskap i en tid av förändringar

Läs också: Stödjande ledarskap ett skydd mot mobbning

Läs också: Chef: så ser du till att det blir kul på jobbet