Det finns flera tydliga anledningar till att sträva efter att medarbetarna tycker att de kan ha kul på jobbet. Det konstaterar Leif Denti som forskar kring ledarskap och kreativitet vid Göteborgs universitet. 

Leif Denti Foto: Hampus Apelqvist– För det första blir vi mer kreativa när vi är på gott humör, vilket har visats i olika forskningsstudier. Positiva känslor gör att vi ser fler möjligheter och blir öppna för att tänka i nya banor, säger han.

Han får medhåll av beteendevetaren och föreläsaren Ami Hemviken, som konstaterar att de som har kul är mer engagerade i sina uppgifter än andra och samtidigt mer uthålliga.

Ami Hemviken– Det där med uthålligheten är en relativt ny upptäckt. I studier har det, lite förenklat, visat sig att den som nyligen har skrattat kan härda ut längre i krävande situationer, säger Ami Hemviken. 

Hon understryker också att arbetsglädje i olika former är ett effektivt sätt att kunna behålla sina medarbetare.

– Det finns en förväntan på att arbetsplatserna ska vara lustfyllda, och det finns mycket som talar för att många unga talanger kommer att ha allt högre krav på att arbetet ska vara både meningsfullt och roligt.

Läs även: Att leda en flock: Nu ställs nya krav på ledare

Leif Denti lyfter fram behovet av det som den amerikanske sociologen Ray Oldenburg har kallat ”den tredje platsen”. 

Den tesen bygger på att det finns tre viktiga ”platser” för socialt umgänge; den första platsen är hemmet och den andra är arbetsplatsen. Den tredje platsen kan beskrivas på olika sätt, men gemensamt är att den har en sammanhållande och gemensamhetsskapande funktion tack vare att den ger möjligheter till social interaktion på ett avslappnat och informellt sätt.

Men den tredje platsen kan också vara ett mer symboliskt begrepp, och stå för ett socialt umgänge som varken präglas av rollen vi har i hemmet eller den vi har på jobbet. 

– Det är något vi kan uppleva till exempel när vi kommer ut från ett möte där det har varit en allvarsam stämning, och vi går gemensamt till kaffemaskinen. Där och då kommer skämten, vi får lite distans och det leder lätt till nya idéer, säger Leif Denti.

Lista: Bästa chefernas egenskaper

Att distansarbete kan hindra den typen av utbyte är inget nytt. Hybridmiljöer är en utmaning för många av dagens ledare.

– Det blir väldigt lätt packat med möten, utan de där värdefulla avbrotten med korridors- och kaffemaskinssnack. Det är i det snacket som vi får en fördjupad förståelse för vår roll och våra uppgifter. Det ger ett sammanhang i den splittrade tillvaro som en rad olika möten innebär, säger Leif Denti.

Ami Hemviken är inne på samma linje, och lägger till att den viktiga ingrediensen med inslag av humor på jobbet blir väldigt mycket svårare i distanskontakter.

– Humor handlar ofta om timing och att vi kan läsa av varandra. Det är något som ”hyvlas av” vid distansarbete, säger hon.

Att skratta tillsammans har flera positiva effekter, menar Ami Hemviken.

– Det är ett sätt att omedvetet pejla varandras värdering, och därmed ett snabbspår till gemenskap och tillit.

Läs även: Så kan chefer hantera sin stress

Leif Denti konstaterar att det är svårt att undvika att ett utbrett distansarbete fragmenterar en organisation.

– Det kan vara förödande på sikt, eftersom det så småningom leder till att lojaliteten minskar och i förlängningen att företaget blir en mindre attraktiv arbetsplats, säger han.

Det krävs ett aktivt arbete för att förhindra det, menar han. 

– Det räcker inte med att erbjuda medarbetarna att komma in när de vill, utan det gäller att kunna kombinera valfriheten med ett medvetet arbete för att skapa och upprätthålla gemenskap. Mitt tips är att bestämma att ha arbete på plats under ”kärnveckan”, tisdag till torsdag, och sedan låta det vara valbart på måndagar och fredagar.



/TIPS TILL CHEFEN/

 

Nio steg till mer gemenskap och glädje på arbetsplatsen

 

  • Sätt temperaturen – visa att det här är en arbetsplats där det finns plats för skratt och humor.
  • Chefer umgås mindre, visar många studier. Ändra på det. Schemalägg umgänge på kontoret.
  • Småprata mer. Småprat ökar din synlighet ”på golvet”. När du och de anställda lär känna varandra bättre blir gruppen tryggare och mer effektiv.
  • Skapa återkommande forum för samtal mellan dig och medarbetarna.
  • För in arbetsglädje som en återkommande punkt på alla möten.
  • Se till att förutsättningarna för arbetsglädje finns på plats: tydliga mål och ramar, arbetsbeskrivningar och rutiner för beslut.
  • Uppmärksamma och belöna de medarbetare som skapar och sprider energi och arbetsglädje.
  • Fråga dina medarbetare vad de går igång på. Vilka förslag på roliga aktiviteter har de?
  • Inför skolans klassiker ”roliga timmen” (eller halvtimmen) en gång i veckan. Alla kan bidra med ett kul klipp eller något annat roligt. Det kan bli riktigt bra!

 

Källa: Boken ”Le! Det är inte tanken som räknas” av Ami Hemviken.