– Vi tror att det finns ett samband mellan sömn och yrke. Vår teori är att sömnbehovet skiljer sig mellan människor med ett fysiskt och ett icke fysiskt jobb och mellan dem med ett mer eller mindre betungande intellektuellt arbete.
Det säger professor Torbjörn Åkerstedt vid Karolinska Institutet, KI, som tillsammans med forskarkollegor just nu kartlägger sömnbehovet hos olika yrkesgrupper i en flerårig studie.
– Vi tittar på separata yrkesgrupper som klassiska tjänstemän, ledare och professionella yrken med ett stort eget ansvar samt hur deras sömn påverkas av stress.
Sömn sorterar bort onödig kunskap och ser till att hjärnan lagrar kunskap och erfarenhet i det som kallas långtidsminne. Det betyder att hjärnan efter sömn är beredd att lära sig nytt igen. Störs vår sömn av exempelvis stress påverkas inlärningen och prestationen under den vakna tiden.
Då sömnstudien nyligen inletts har forskargruppen ännu inga klara resultat, men de hoppas hitta tydliga samband genom att kombinera laboratoriestudier på människor med registerdata för yrke, inrapporterad sömn, sjukdomar och mortalitet:
– De som jobbar i yrken där man har ansvar för människor ligger högt i statistik kring sömnstörningar och ohälsosam stress. Arbetaryrken ligger bättre till och chefer i allmänhet, framför allt chefer i ledande position, ser generellt ut att sova rätt bra, säger Åkerstedt.
”Sömnstörningar kan behandlas framgångsrikt genom KBT. ”
Olika sociala grupper har ungefär lika stora sömnbesvär, men orsakerna till sömnproblemen skiljer sig åt; en del tecken tyder på att sociala och ekonomiska problem skapar sömnsvårigheter hos arbetarklass medan medelklassen sover dåligt på grund av arbetsstress. Kvinnor upplever dessutom ofta att de sover sämre än vad de faktiskt gör, sett till laboratorieförsök som gjorts.
För trötta medarbetare ökar risken att det ska bli fel, speciellt vid monotona uppgifter eller sådant som kräver hög koncentration. När människor själva rapporterar om sin sömn är stress den viktigaste orsaken till sömnstörningar. Den som har kortare perioder av stress är inte mer vaken än genomsnittet.
Ordinarie svensk arbetstid är 40 timmar i veckan. Av Civilekonomernas medlemmar jobbar 14 procent minst 17 timmars övertid varje månad. Inom revision jobbar en av fyra medarbetare minst så mycket övertid, liksom 31 procent av de högre cheferna och 35 procent av mellancheferna inom samtliga områden. Endast en av tre får ledig tid som kompensation för övertiden.
– Stress och utbrändhet hör samman med långa arbetsdagar på tio timmar eller mer. Förlängda arbetsveckor på 60 timmar eller mer är speciellt riskabla.
De stora sömnproblemen uppkommer då man varit under stress en längre tid och kanske till och med drabbas av utmattningssyndrom som resulterar i en kraftigt försämrad sömn.
– Sömnstörningar kan behandlas framgångsrikt genom KBT. Störningen beror på att man beteendemässigt hamnat i stress, då reagerar vissa med att det blir svårt sova. Genom KBT lär du dig att återta sömnen långsiktigt, det går också att få KBT på distans via internetpsykiatrin, säger Torbjörn Åkerstedt.
FAKTA OM SÖMN:
Nobelpriset i medicin 2017 delas ut till tre amerikanska forskare som visat på sambandet mellan den biologiska klocka som finns i nästan alla celler och hur vi anpassar oss till dygnets olika faser.
En vuxen mellan 25 och 65 år behöver 6–8 timmars sömn per natt. De flesta kan fortsätta vara opåverkade dagtid med ner till sex timmars sömn per natt. Mindre sömn än så påverkas de flesta negativt av.
En av tre vuxna sover mindre än sex timmar i snitt varje natt, en av tre vuxna har sömnstörningar och en av tio uppfyller de kliniska kraven på sömnlöshet.
SVÅRT ATT SOVA? HÄR ÄR NÅGRA TIPS PÅ HUR DU KAN SOMNA LÄTTARE:
1 Tankestopp. KBT-tekniken Tankestopp innebär att du hittar något ovidkommande som du fokuserar på, som exempelvis blomrabatten i sommarhuset. Genom att aktivt tränga undan det du annars tänker på kan hjärnan luras att tro att själva blomrabatten är viktig och fokusera på det. Men att verkligt framgångsrikt hantera Tankestopp kräver övning och KBT-hjälp.
2 Sängrestriktion. Sömnmekanismen kan bli störd eller utslagen om du tillbringar för mycket vaken tid i sängen. Försök att återställa sömnen genom att lägga dig senare men gå upp samma tid under en period. Kortare sovtid kan leda till att du under en tid kan få en bättre sömnkvalitet.
3 Slappna av. Du kan ta hjälp av flera olika gratisappar i telefonen för att hitta avslappningsövningar som passar dig.
4 Vänd bort klockan. I stället för att ligga och titta på minuterna som segar sig fram, vänd klockan åt andra hållet.
5 Var vaken på dagen. Undvik tupplurar. En vanlig rekommendation är också att varva ner en till två timmar före sänggåendet, gärna utan dator eller telefon.
6 Tänk på vad du stoppar i dig. Lägg dig inte för hungrig eller för mätt. Undvik nikotin och koffeindrycker minst tre timmar före sänggåendet då detta är uppiggande. Alkohol gör dig trött men försämrar sömnkvaliteten.
7 En kopp choklad innan läggdags. Teoretiskt kan kolhydrater få dig att sova bättre då ett blodsockerrus följs av en blodsockerdipp som ofta gör oss sömniga. Däremot är högt blodsocker inte så bra.
Texten har tidigare publierats i Civilekonomen 4 december 2017 och skrevs av Sofia Callius.
Publicerad