Säkerhet i topp – här är studenternas drömarbetsgivare

Rysslands anfallskrig mot Ukraina, Sveriges inträde i Nato och lågkonjunkturens våta filt över arbetsmarknaden. Allt detta har färgat av sig på universitets- och högskolestudenternas karriärpreferenser och val av drömarbetsplatser. Det framgår av den 36:e upplagan av Universums studentundersökning som besvaras av över 23 000 studenter från 34 av landets universitet. Därmed är detta Sveriges mest omfattande kartläggning av vad dagens studenter önskar sig när de kliver ut i arbetslivet.
– Arbetsgivare som Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och Saab har avancerat uppåt på topplistorna och är mer attraktiva än tidigare. Det är en övergripande trend som vi tolkar som en tydlig signal på att studenterna vill bidra till landets säkerhet, säger Emil Adén, Sverigechef på undersökningsbolaget Universum.
Dagens studenter gör entré på en arbetsmarknad präglad av lågkonjunktur, stigande arbetslöshet och hög inflation. Även när studenterna rankar de viktigaste egenskaperna vid val av framtida arbetsplatser syns ett fokus på trygghet. Egenskapen ”utmanande arbete” har sjunkit i popularitet senaste åren och gör det även denna gång. Studenterna lägger heller inte längre lika stor vikt vid att arbetsgivaren ska engagera sig i hållbarhet. I stället ligger ”hög framtida inkomst” och ”goda framtida referenser” högt på önskelistan.
– De har förvisso legat högt tidigare, men nu märks det extra tydligt att studenterna hoppas på trygga och stabila arbetsgivare, vilket vi kopplar till en mer skakig omvärld och arbetsmarknad generellt, säger Emil Adén.

Traditionstyngda karriärdrömmar bland ekonomer
Ekonomistudenternas karriärpreferenser har dock inte påverkats nämnvärt av den pågående lågkonjunkturen och oroligheterna på arbetsmarknaden. I absoluta toppen ligger arbetsgivare som Spotify och Google, trots de tuffa tiderna för techbranschen. I övrigt domineras topp tio-listan av välkända arbetsgivare som länge har varit populära bland många ekonomer. Storbankerna Swedbank, Handelsbanken och SEB finns med i toppskiktet, liksom konsultbolagen Ernst & Young och McKinsey & Co.
– Det har inte skett några större förändringar i ekonomistudenternas val av drömarbetsgivare sedan förra årets undersökning. Detta kan tyda på att ekonomerna inte har påverkats lika starkt av lågkonjunkturen som andra grupper.
De fem viktigaste egenskaperna vid val av arbetsgivare för ekonomistudenter utgörs av trygghetsmarkörer som hög framtida lön, chefer som stöttar ens utveckling, goda framtida referenser, att företaget är framgångsrikt samt säker anställning.

Trendbrott hos juristerna
Säkerhetspolisen, Polisen och FN finns med på topp tio-listan för juriststudenterna, vars karriärpreferenser alltså tycks påverkas av det spända läget i omvärlden. De senaste åren har juriststudenterna uttryckt ett stort intresse för att arbeta inom rättsväsendet, exempelvis Åklagarmyndigheten, medan traditionella advokatbyråer har tappat mark. Denna gång har vindarna vänt: Mannheimer Swartling kniper åt sig förstaplatsen samtidigt som advokatbyråerna Vinge och Setterwalls också finns med i topp tio-tabellen. När juriststudenterna rankar de mest attraktiva egenskaperna vid val av framtida arbetsgivare hamnar framtida inkomst och goda referenser i toppen.
– Detta är klassiska trygghetsmarkörer som indikerar att juriststudenterna letar efter stabila arbetsgivare, och dit räknas både byråer och myndigheter.
Samtidigt anses byråerna ofta ha osäkrare anställningsvillkor. Hur går det ihop?
– Jag kan tänka mig att många vill börja på en populär byrå för att skaffa sig erfarenhet, vilket borgar för en hög framtida inkomst. Sedan går en del vidare till offentlig sektor eftersom man anser att man kan få en säkrare anställning där.

Säkerhet i topp för IT-studenter
Även IT-studenternas val av drömarbetsgivare verkar ha påverkats av det oroliga läget i omvärlden. Både försvarskoncernen Saab Defence & Security och Försvarsmakten klättrar flera placeringar sedan fjolårets undersökning. Även Polisen och Säkerhetspolisen finns med bland de populäraste arbetsgivarna för IT-studenter. Tabellen toppas dock av Google, Spotify och Microsoft – med Saab på en fjärdeplats.
– Att säkerhetsaktörer inom både privat och offentlig sektor ökar i popularitet indikerar att den aktuella försvarspolitiken påverkar IT-studenternas karriärpreferenser, säger Emil Adén.
Några av de viktigaste egenskaperna när IT-studenter ska leta och välja framtida arbetsgivare är hög framtida lön, säker anställning och goda referenser för framtiden.
– Vi ser ett större fokus på trygghet även bland IT-studenterna. Möjligen är det varslen inom techbranschen som har gjort att de inte har ett lika högt självförtroende som tidigare, säger Emil Adén.

Kommunikatörer väljer offentlig sektor
I Universums undersökning hamnar studenterna inom kommunikation, samhällsvetenskap och personalvetenskap/HR under paraplyet ”Humaniora”. Också här tycks det mer spända säkerhetsläget i omvärlden ha betydelse för studenternas karriärpreferenser och val av drömarbetsgivare. Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ökat i popularitet. Polisen kommer på en andraplats, men tabellen toppas emellertid av en techjätte: Spotify.
– ¬Det är tydligt att kommunikatörer, samhällsvetare och andra studenter inom humaniora vill vara med och bidra till Sveriges säkerhet när de väljer arbetsgivare, samtidigt som de också fokuserar på att hitta trygga anställningar. Att offentlig sektor dominerar tabellen kan bero på att många kommunikatörer arbetar där.

Stora könsskillnader i förväntad lön
När Universum frågar studenterna om den förväntade ingångslönen syns ett tydligt mönster: tjejerna förväntar sig genomgående en lägre ingångslön än killarna. De kvinnliga ekonomistudenterna förväntar sig en ingångslön på 36 713 kronor samtidigt som de manliga ekonomistudenterna hoppas på 39 892 kronor – en skillnad på 8 procent och den högsta noteringen sedan 2018. Manliga juriststudenter har ett löneanspråk på 38 936 kronor medan de kvinnliga juriststudenterna förväntar sig en ingångslön på 35 731 kronor – också det en skillnad på 8 procent. Mönstret är liknande bland IT-studenterna: killarna förväntar sig 39 099 kronor i ingångslön medan de kvinnliga studenterna förväntar sig 37 731 kronor – en skillnad på 3 procent.
Trots de stigande priserna på livsmedel, el och annat senaste året förväntar sig tjejerna i undersökningen bara 1,5 procent mer i ingångslön jämfört med förra året. Killarna har högre löneanspråk och förväntar sig en ökning på 3 procent i ingångslön.
– Jag tycker att det är beklagligt och frustrerande att det fortfarande är en stor klyfta mellan män och kvinnor när det kommer till deras löneförväntan. Arbetsgivare har ett ansvar för att komma till rätta med den här problematiken, till exempel genom att ha bestämt lönenivån redan när man lägger ut en jobbannons. Då minskar risken för att arbetsgivaren sedan betalar en lägre lön till kvinnor till följd av ett eventuellt lägre löneanspråk, säger Emil Adén.