Universitetsengelskan som chockar

Hur påverkar engelska som undervisningsspråk studenternas lärande? Den frågan ställde sig Hans Malmström, biträdande professor vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande vid Chalmers tekniska högskola, redan i mitten på 00-talet.

I sin undervisning talade han engelska med sina studenter och kände att det fungerade bra – men tänkte att studenterna sannolikt hade förstått ännu bättre om de hade talat sitt gemensamma modersmål. Sedan dess har han försökt gå till botten med frågan i flertalet studier.

– Det här är ett angeläget ämne som berör och upprör många studenter och lärare.

I hans senaste studie, som publicerades i september, följde han och tre forskarkollegor från Kungliga Tekniska Högskolan drygt 2 000 KTH-studenter som hade anmält sig till en introduktionskurs i programmering. Studenterna delades slumpmässigt upp i en grupp som fick utbildningen på engelska och en annan som fick läsa kursen på svenska. Resultaten visade att studenterna som läste på svenska i genomsnitt hade rätt på 73 procent fler testfrågor. Dessutom var det 25 procent fler som hoppade av den engelskspråkiga kursen.

– Man ska komma ihåg att det här är en enskild studie och att kursen genomfördes online, utan en fysisk lärare i ett klassrum. Men resultaten sätter ljuset på att engelska som undervisningsspråk kan ha en negativ effekt på lärande.

I Språkrådets rapport Språkval och internationalisering från 2022 har Hans Malmström och hans forskarkollega Diane Pecorari kartlagt omfattningen av engelska som universitetsspråk i Sverige. Där konstateras att engelska ökar inom alla domäner och ämnesområden på universiteten, med få undantag. Och ju högre akademisk nivå, desto mer engelska. Rapporten visade också att engelska används även när vi kanske inte tror det; var fjärde universitetskurs med svenska som undervisningsspråk har bara litteratur på engelska.

Utvecklingen kan tillskrivas Bolognaprocessen, enligt Hans Malmström. Den bygger på Bolognadeklarationen från 1999 som syftar till att göra det lättare för studenter och arbetssökande akademiker att studera och jobba över de europeiska nationsgränserna.

– Visst förekom engelska i universitetssammanhang även före Bolognaprocessen. Internationaliseringen av utbildning och forskning har pågått under decennier och århundranden. Men den tog fart under 1900-talet och jag skulle kalla det för en explosionsartad ökning som har skett i och med Bolognaimplementeringen och kölvattnet av den.

Är det inte positivt att undervisning sker på engelska för att inkludera andra nationaliteter än svenska?

– Visst, men även utbytesstudenternas nivå på engelska varierar kraftigt. Problemet är att konsekvenserna som följer med att engelska används som undervisningsspråk inte har diskuterats tillräckligt; det förväntas idag mycket av både studenter och lärare som ska plugga och undervisa på ett annat språk än sitt modersmål.

En annan forskare som instämmer i att engelska som undervisningsspråk inte är oproblematiskt är Linda Eriksson, doktorand i engelska vid Örebro universitet.

I en av hennes studier, som publicerades tidigare i år, kan hon konstatera att många studenter är oförberedda på den akademiska engelska som väntar på universitet och högskolor. Hennes intresse för ämnet väcktes för ett antal år sedan när hon jobbade med universitetsantagningen vid Karlstad universitet. Hon hade då mycket studentkontakt och tog ibland emot samtal från ledsna studenter; de hade sökt en utbildning på svenska men som ändå visade sig innehålla mycket litteratur på engelska – och de önskade byta program.

– Hälften av den obligatoriska kurslitteraturen på svenskspråkiga utbildningar är på engelska. Jag började fundera över hur väl förberedda studenterna var på detta.

Inte så förberedda alls, skulle hennes forskning senare visa. Hennes studie bygger på enkätsvar från cirka 300 elever på elva gymnasieskolor och 200 studenter på tre universitet – samt kompletterande djupintervjuer. Samtliga personer hade samhällsvetenskaplig inriktning på studierna. Hon förvånades över den negativa inställningen till engelskan på universitetet; studenterna uttryckte att den var såväl svår som stressande och tidskrävande. En dryg tredjedel av de tillfrågade studenterna på universitetet hade ”ganska” eller ”mycket” svårt med den engelska litteraturen.

– Många uppgav att det tog väldigt lång tid att läsa texter på engelska och att det var svårt att hänga med i studierna. Det resulterade i att de ibland prioriterade bort den engelskspråkiga litteraturen för att istället bara gå på föreläsningarna eller hitta alternativa källor.

Det som skilde studenterna åt var huruvida de hade läst Engelska 7 på gymnasiet eller endast Engelska 6. Det senare krävs för att få läsa vid högskola.  

– De nybörjarstudenter som hade läst Engelska 7 var bättre rustade. Men den kursen är inte obligatorisk, vilket leder till att många av de som kämpar med engelskan väljer bort den. Det gör att det skapas ett gap mellan de få studenter som har läst Engelska 7 och den större andel som inte har gjort det.

Det finns en bild av att de flesta svenska ungdomar är mer eller mindre tvåspråkiga. Är de sämre på engelska än vad de själva och omvärlden tror?

– Ja, på sätt och vis. Våra studier motbevisar inte att de flesta studenter är väldigt bra på vardagsengelska, men många upplever mötet med universitetsengelskan som en chock. Flera personer beskrev hur de hade varit bland de bästa på engelska under gymnasiet men sedan upplevde stora svårigheter på universitetet. Det blir en törn för självförtroendet som skapar negativa känslor.

I sin studie såg hon hur en anmärkningsvärt stor andel studenter bara ”gav upp”, berättar Linda Eriksson. De läste någon mening de inte förstod i den engelska kurslitteraturen och stängde sedan boken.

– Det kan vara svårt nog att ta till sig akademiska texter på svenska. Lägger man till engelska därutöver kan det bli för mycket för vissa studenter. Universitetslärare måste fråga sig: hur påverkar det här inlärningen? Är det rimligt att ge studenterna en stor andel texter på engelska och förvänta sig att de kommer att lära sig lika bra som på svenska?

Idag saknas tydliga riktlinjer för hur mycket och på vilket sätt engelskan används i undervisningen; det är stora skillnader mellan olika universitet och mellan olika program och kurser. Linda Eriksson tror att undervisningen skulle tjäna på att vara mer förutsägbar, och även ha tydligare ramar för hur den engelska litteraturen introduceras.

– Nu upptäcker många studenter efter kursstart att programmet de sökt till, som de trodde skulle ha svenska som undervisningsspråk, inte har kurslitteratur på svenska. Samtidigt vet vi att ämneskunskaper kan kompensera för bristande språkkunskaper. Kanske borde de första kurserna vara på svenska så att studenterna först får upptäcka grunderna i ämnet innan engelskan introduceras gradvis.

Utöver Bolognaprocessen, som har verkat för en internationalisering av universitetsvärlden, nämner Linda Eriksson några andra anledningar till att så pass mycket kurslitteratur idag är på engelska. Dels är svenska ett litet språk, vilket gör det för dyrt att översätta all litteratur. Dels uppdateras litteratur ofta och då vill man använda den senaste – vilken i regel är på engelska.

– Tittar man på forskning idag skrivs också väldigt få artiklar på svenska – rent krasst för att man vill sprida sin forskning utanför Sveriges gränser. Många lärare anser därför att det är viktigt att utsätta sina studenter för material på engelska för att de ska klara av att läsa forskning på engelska längre fram.  

Både Linda Eriksson och Hans Malmström hoppas att frågan kring universitetsengelskan kommer att få mer uppmärksamhet – såväl på politisk nivå som på lärosätena – och att det sker ett mer medvetet arbete kring språkpolicys. Ingen av dem tror dock att den rådande utvecklingen kommer att avstanna. I en allt mer omfattande globalisering har Hans Malmström svårt att se att Sverige skulle utgöra en isolerad bubbla som inte går i takt med resten av världen.

– Däremot är det viktigt att inse att det ökande användandet av engelska har ett pris. Dels finns det grupper av studenter – och lärare – som verkligen utmanas av att lära sig och undervisa på engelska. Dels är det nästan oundvikligt att det svenska akademiska språket utarmas på sikt; vi ser redan sådana tendenser.

Läs också: Bästa sättet att lära nytt språk för utveckling på jobbet

Läs också: Så pluggar du utomlands

Läs också: Utbytesstudier öppnar nya karriärvägar