Högljudda samtal irriterar ekonomer

På frågan ”Hur ofta har du irriterat dig på dina kollegor under 2023?” i undersökningen svarade 29 procent av ekonomerna ”någon gång i veckan”, och 7 procent svarade ”varje dag”. Genom avrundning blir det totalt 37 procent som varje vecka känner sig irriterade på någon kollega.

Det är på samma nivå som flera av de andra professionerna inom Akavia, även om it-akademiker sticker ut som mer sällan irriterade (32 procent någon gång i veckan eller varje dag) och att kommunikatörer verkar vara de som känner mest irritation (45 procent).

På frågan om vad det är hos kollegorna som irriterar ligger de olika störningsmomenten i toppen rätt jämnt hos ekonomer, och ungefär en tredje del svarar ”negativ attityd” (34 procent). Det visar sig inte minst något som irriterar ekonomer mellan 30 och 39 år (49 procent). Cheferna nämner också ”negativ attityd” i något högre grad än icke-chefer (43 respektive 32 procent).

Chefer irriterar sig på oförberedda medarbetare

Annat som irriterar många är ”saknar respekt för andras tid” (32 procent), ”är dålig på att samarbeta” (28 procent), ”använder härskartekniker” (28 procent) och ”pratar högt” (28 procent). Det sistnämnda ligger klart lägre hos chefer än icke-chefer (19 respektive 30 procent), vilket i och för sig skulle kunna bero på att det är en större andel chefer som sitter i egna rum. Bland de som arbetar i öppna kontorslandskap är nämligen 36 procent störda av kollegor som pratar högt, men bara 11 procent av de som har eget kontorsrum.

En tredjedel av cheferna är också irriterade över medarbetare som kommer oförberedda till möten, vilket är en aning högre andel än hos icke-cheferna (23 procent).

När det gäller härskartekniker så ser vi istället en tydlig skillnad mellan könen hos ekonomer; det upplevs som irriterande av fler kvinnor (34 procent) än män (19 procent).

Kvinnor stör sig på orättvisa arbetsbördor

Kollegor som låter andra ta en större arbetsbörda är också något som irriterar kvinnor mer än män (28 respektive 20 procent). Här finns det även en skillnad mellan olika ålderskategorier (oavsett kön) där den största andelen finns i den yngsta gruppen, de som är under 30 år (37 procent).

– Det första som slår mig när jag ser resultatet är att det finns en gemensam nämnare mellan de olika sakerna som irriterar, nämligen att det är en brist på respekt och samarbete, säger Tamara Mašković Wängborg, specialist på konflikthantering på Medlingscentrum och författare till boken ”När samarbetet skaver”.

Det handlar om att ta hänsyn till andra och deras behov, utvecklar hon, och konstaterar att grunden för samarbete raseras om medarbetare till exempel alltid är sena till möten eller beter sig på ett sätt som upprör andra.

– Det finns också ofta outtalade förväntningar på hur samarbetet ska gå till och hur man ska agera kollegor emellan. När förväntningarna inte uppfylls kan det lätt uppstå irritation. Ett bra sätt att komma till rätta med detta är att upprätta ett samarbetskontrakt.

Sedan är vi alla förstås olika känsliga och mer eller mindre bra på att hantera sådant som vi upplever irriterande.

– Men om det är något som händer en enstaka gång brukar alla kunna hantera det. Det är när det blir återkommande irritationsmoment som problemen kan uppstå.

Tamara Mašković Wängborg märker att när en medarbetare har börjat störa sig på en kollega, så är det många som börjar prata om den personen med andra kollegor.

– Det kan sätta igång spiraler av irritation och det blir fler som dras in i situationen. Då kommer en hel del tid och energi gå åt till annat än det man är där för – nämligen att göra ett bra jobb.

Läs också: Så kan konflikter skapa utveckling