En av frågorna i medlemsundersökningen var ”Hur ofta har du irriterat dig på dina kollegor under 2023?”, och bland juristerna svarade 30 procent ”någon gång i veckan” och 8 procent ”varje dag”. Det är alltså totalt 38 procent som minst en gång i veckan känner sig irriterad på en kollega.

Det motsvarar i stort sett genomsnittet bland alla professioner inom Akavia, där it-akademiker utmärker sig genom att vara mer sällan irriterade än andra (32 procent någon gång i veckan eller varje dag). I topp ligger kommunikatörerna med 45 procent.

Bland juristerna är det dock stora skillnader mellan olika ålderskategorier, där medarbetare under 30 år ligger i topp: 51 procent irriterar sig minst en gång i veckan på en kollega. Bland de äldre är andelen betydligt lägre: 32 procent av 50-59-åringarna och 26 procent av 60-plussarna.

Delat kontor irriterar mer än öppet landskap

Det skiljer sig också rätt tydligt beroende på hur arbetsplatsen är utformad, där de som har eget kontorsrum ligger lägst (31 procent minst en gång i veckan) – vilket kanske var väntat. Mer oväntat är i så fall att de som har delat kontorsrum är oftare irriterade än de som arbetar i öppna landskap (50 respektive 42 procent).

I likhet med de flesta andra professionerna placerar juristerna ”negativ attityd” högst upp på listan över irritationsmoment, men det är en mer överlägsen förstaplacering än hos de andra. 39 procent uppger att de irriterar sig på negativ attityd, och även här utmärker sig de yngre. Bland medarbetare under 30 år är andelen 47 procent och i ålderskategorin direkt över (30-39 år) 42 procent. Andelen sjunker sedan med stigande ålder, och bland 60-plussarna är det 30 procent som irriteras av negativ attityd.

Medelålders jurister stör sig på härskartekniker

På andra plats bland irritationsmoment kommer ”saknar respekt för andras tid” med 31 procent och inte långt därefter ligger ”använder härskartekniker” (28 procent), något som i första hand irriterar 40-49-åringar bland juristerna (36 procent). Bland de som är yngre än 30 år är andelen bara 21 procent.

I toppskiktet hittar vi också ”är dålig på att samarbeta” (totalt 28 procent) och ”låter andra ta en större arbetsbörda” (27 procent). Det senare lyfts fram av fler kvinnor än män (30 respektive 20 procent).

Tittar man på hur arbetsplatsen är utformad så är det en grupp som sticker ut: de som arbetar i öppna kontorslandskap med bestämda platser. Där är det exempelvis 20 procent som irriterar sig på att kollegor är slarviga, jämfört med 13 procent av de som arbetar i öppna kontorslandskap utan bestämda platser.

Även när det gäller irritationsmomentet ”pratar högt” utmärker sig denna grupp: 45 procent, att jämföras med exempelvis 29 procent av dem i öppna landskap utan bestämda platser och 18 procent av de som har delat kontorsrum.

Relationer är svårare att lösa än sakfrågor

Arbetskamrater som kommer oförberedda till möten irriterar chefer betydligt mer irriterade än icke-chefer bland juristerna (37 respektive 19 procent). Att kollegor enbart arbetar på distans är däremot något som i första hand irriterar de jurister som är under 30 år (26 procent) och allra minst brydda över detta är 40-49-åringarna (7 procent).

– På en arbetsplats kan det finnas två skilda typer av konflikter; dels de som är tvister eller sakfrågerelaterade och dels de mer renodlade relationskonflikterna, konstaterar Thomas Jordan, universitetslektor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Han förklarar den grundläggande skillnaden:

– I tvister eller sakfrågekonflikter så finns det en meningsskiljaktighet kring någonting ganska konkret som normalt har att göra med arbetet eller uppdraget. Relationskonflikter handlar istället om återkommande beteenden.

Enligt Thomas Jordan är just detta med att det är återkommande en springande punkt.

– När det är något man stör sig på som upprepas gång på gång bygger man gradvis upp en bild av hur den andre är. Det skapar i sin tur en negativ förväntan, och ens varseblivning blir vinklad; man slutar successivt lägga märke till att den andra har många olika sidor.

Relationsfrågor eskalerar lättare till konflikter jämfört med när det handlar om sakfrågor, helt enkelt för att de senare är lättare att prata om.

– När det handlar om beteenden blir det ofrånkomligen personligt och därmed direkt mycket mer laddat.

Thomas Jordan menar att det viktigaste för att undvika att irritation övergår till konflikter är att det finns ett gott klimat på arbetsplatsen.

– Det är lätt att säga fina ord om vad som ska prägla en verksamhet, men vid sådana här tillfällen gäller det att det på allvar finns sådant som öppenhet och tydlighet i organisationen. Se till att det finns tid avsatt regelbundet för att prata om samarbete och eventuell irritation.

Läs också: Så kan konflikter skapa utveckling

Bli medlem i Akavia

Akavia är förbundet för dig som är akademiker. Genom oss får du råd och stöd genom hela arbetslivet. Akavia ger dig full utväxling på din karriär. Läs mer om vad du får som medlem.