Arbetslivet påverkas av våra extrema värderingar

Sverige beskrivs ibland som landet lagom, men våra värderingar är i själva verket extrema. Något som i allra högsta grad påverkar arbetslivet, säger Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey.

För de flesta av oss är det självklart att det är upp till var och en att bestämma vad man vill jobba med. Det ska ingen annan styra över. I stora delar av världen är det precis tvärtom – där är det i stället självklart att andra pekar ut riktningen.

Väl på jobbet förväntas du i de flesta av världens länder inte ta egna initiativ utan hellre vänta på instruktioner från en överordnad. Så är det inte i Sverige. Här strävar oftast både ledningen och anställda  bort från toppstyrda organisationer.

Bi Puranen tycker att många som är uppvuxna i Sverige inte verkar ha förstått att våra värderingar sticker ut internationellt.

– Vi tror att de flesta är som vi, men så är det inte alls, säger hon.

Läs även: Svenskarna är passiva vid etiska överträdelser på jobbet

Hon är forskare knuten till Institutet för framtidsstudier och generalsekreterare för forskarnätverket World Values Survey. Sedan 1981 kartlägger forskarna i nätverket människors värderingar genom att intervjua ett urval av befolkningen i över 100 av världens länder. Deltagarna får svara på 250 frågor om synen på allt ifrån barnaga till homosexualitet och abort. Resultatet presenteras bland annat i en global kulturkarta, ett diagram där Sverige har en extrem placering.

– Vi är pricken längst upp, ute i högra hörnet. Det illustrerar ganska bra hur våra värderingar sticker ut, säger Bi Puranen. Diagrammet ringar in kulturella skillnader i världen utifrån två skalor. Den vertikala axeln visar hur religiöst eller sekulärt ett land är. En hög grad av traditionella värderingar, religiösa föreställningar och respekt för auktoriteter ger låga värden, medan länder som präglas av sekulära och rationella värderingar hamnar högre upp på skalan. Den horisontella axeln mäter synen på livet i en skala som går från ett fokus på ren överlevnad till en strävan efter livskvalitet och självförverkligande, vilket också är förknippat med länder där man sätter högt värde på individuell frihet.

Läs även: Är du övervakad på jobbet?

– Pricken där uppe i det högra hörnet visar att Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder, samtidigt som det finns få platser i världen där individens frihet värderas lika högt, säger Bi Puranen.

Värderingar påverkar på många områden

Att vi värderar den individuella friheten så högt påverkar enligt henne vårt samhälle i grunden – och inte minst arbetslivet. Det är till exempel självklart för de flesta av oss att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att yrkesarbeta och ha lika lön, även om det än så länge inte riktigt ser ut så i praktiken. Något annat som gör att Sverige sticker ut i relation till andra länder är att vi känner hög tillit till andra människor och till samhällets institutioner.

– Över hela världen ser vi att man ofta känner tillit till människor som man uppfattar tillhör den egna gruppen, men i Sverige har vi också hög tillit till människor som vi inte känner oss som ett vi med, säger Bi Puranen. Hon tror att den höga tilliten är en tillgång i arbetslivet, där vi ofta behöver kunna samarbeta med personer som är utanför vi-gruppen.

Bi Puranen menar att de värderingar som präglar det svenska samhället och arbetslivet är positiva på många sätt. Samtidigt finns det värderingar som skapar problem, som vår syn på äldre. I många delar av världen ser man upp till äldre och värderar äldres erfarenheter och kunskap. Så är det inte i Sverige. Här verkar vi snarare se äldre som lite utdaterade.

– Det är allvarligt. Kanske hänger det ihop med att vi värderar våra unga högt, vilket ju i sig är något bra.

Läs även: Därför ska äldre bli mentorer 

”Synen på äldre är ren ålderism”

Hon konstaterar att synen på äldre framträder tydligt i riksdagen, där få politiker är över 65 år. Även i arbetslivet märks det att äldre inte värderas särskilt högt, menar hon, och tar reglerna kring pensionering som exempel. Från det år en anställd fyller 68 år har arbetsgivaren rätt att säga upp personen enbart på grund av att hen har nått pensionsåldern.

– Du kan vara hur bra som helst, ändå är det stopp. Man åker ut av åldersskäl, säger Bi Puranen.

Att svenska arbetsgivare har rätt att sparka anställda enbart på grund av ålder är ren ålderism, tycker hon.

– Den som vill och orkar jobba borde inte tvingas sluta. I stället anser hon att arbetsgivarna borde försöka ta vara på äldre medarbetares erfarenheter och kompetens. Bi Puranen är själv 71 år och har inga planer på att sluta jobba.

Under de senaste åren har hon satt fokus på migranters värderingar genom arbetet med ett nytt projekt kallat Migrant World Values Survey. Där kartlägger hon och hennes kollegor värderingarna hos personer som har flyttat till Sverige från länder utanför Europa. De ser att migranters värderingar ofta hamnar någonstans mitt emellan de dominerande värderingarna i Sverige och det tidigare hemlandets. Vissa värderingar verkar förändras lättare än andra.

Tilliten verkar till exempel öka ganska snabbt under tiden i Sverige, medan synen på individens frihet – till exempel i relation till familjen – ligger mer fast.

– Detta kan skapa konflikter inom familjen och det drabbar barnen. De växer ju upp här, går i svensk skola och tar till sig det nya samhällets värderingar. Forskningsresultaten visar att migranterna som regel inte upplever några stora konflikter mellan de egna värderingarna och det svenska samhället, men ibland blir krocken stor.

– Jag brukar göra en liknelse med en korg olikfärgade äpplen – röda, gröna och gula, säger Bi Puranen och förklarar: De gröna äpplena symboliserar värderingar som inte krockar med de svenska normerna, de gula står för värderingar som sticker ut men utan att skapa några stora konflikter. De röda går stick i stäv med värderingarna som ligger till grund för den svenska lagstiftningen. Det handlar till exempel om barnaga och arrangerade äktenskap, som är helt okontroversiellt i många länder men oacceptabelt i Sverige.

Läs även: Svenska modellen satt under press

– De röda äpplena är inte förhandlingsbara. De gula handlar mycket om avvägningar och kompromisser. Man skulle kunna hävda att samhällskontraktet består av en härlig äppelkompott olikfärgade äpplen. Vi måste ha modet att säga ifrån när något inte är förhandlingsbart, säger Bi Puranen.

Hon konstaterar att det finns äpplen av alla färger i arbetslivet. Inom vissa yrken finns till exempel klädregler som strider mot kulturella normer, som att anställda inom vården ska ha kortärmat av hygienskäl.

– Det är ett gult äpple, säger hon och förklarar att det går att hitta lösningar som både klarar hygienkraven och den enskildes behov.

Hon tycker att det är viktigt att förstå att olika värderingar dominerar i olika samhällen, och att vi påverkas av samhället vi lever i.

– I ett mångfaldssamhälle behöver vi acceptera detta synsätt. Annars blir det svårt att mötas och förstå varandra.

Hon tar arbetslivet och trivselskapande aktiviteter med jobbet som exempel.

– Det är viktigt att man som arbetsgivare tänker på vilka som inkluderas i gemenskapen. Många muslimer dricker till exempel inte alkohol och känner sig kanske inte så välkomna till aktiviteter där man dricker öl eller vin.

Under intervjun berättar Bi Puranen att det finns en fråga i Migrant World Values Survey vars svar hon har reagerat särskilt på: ”Har du någon gång blivit inbjuden till ett svenskt hem?”

– Närmare häften av de vi har intervjuat svarar nej. Vi har träffat många som bott i Sverige sedan 1980-talet och aldrig har varit hemma hos en svensk familj. Det visar hur dåliga vi på att bjuda in. Ansvaret för att integrationen i Sverige ska fungera bättre ankommer inte bara på personer som kommer hit – utan också på oss som redan bor här.

Trots snart 25 år på posten som generalsekreterare för World Values Survey är uppdraget kanske viktigare än någonsin tidigare för Bi Puranen.

– Särskilt migrationsperspektivet. Det handlar om att försöka förstå varandra, så att inte olikheter blir en motor i segregationen. Vi måste bena ut detta, för annars får vi parallella samhällen, säger hon.