Pandemin gjorde att allt fler började arbeta hemifrån, några dagar i veckan. Och så har det fortsatt. Den snabba teknikutvecklingen gör allt enklare att samla in och analysera stora mängder data, vilket ökar åtminstone en del av arbetsgivares intresse för digitalt och i övervaka vad anställda gör. Detta oavsett om de arbetar hemifrån eller på kontoret.

Med hjälp av loggar och program i medarbetarnas arbetsdatorer och telefoner går det att övervaka var de befinner sig, hur ofta de tar pauser, vid vilka tider de är mest aktiva, i vilken utsträckning deltar i digitala möten, vilka sidor de besöker på nätet och hur ofta, vilka mejl de skickar och till vem, hur mycket tid de lägger på olika arbetsuppgifter. Listan kan göras nästan hur lång som helst.
Informationen kan användas till att mäta hur effektiva och produktiva medarbetarna är, men också att ta reda på om någon som helst att se sig efter ett annat jobb.

– Man har länge kunnat registrera vad folk gör på jobbet. Det som gör att fler känner oro är att vi börjar få datakapacitet att snabbt analysera stora mängder data och se mönster. Det som hittills har hållit tillbaka övervakningen är den bristande funktionaliteten, säger Lena Abrahamsson som är professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

– Men tekniken i sig är inte ond. Det avgörande är hur vi använder den, vilket det behövs en levande diskussion om. Vi vet i dag ganska lite om i vilken utsträckning övervakning sker.

Även Ida Lindgren, biträdande professor i informatik vid Linköpings universitet, konstaterade att det inte är något nytt att arbetsgivare övervakar anställda.
– Men med digitaliseringen blir det möjligt att även kontrollera professioner som tidigare haft stora frihetsgrader och vars arbete i stor utsträckning varit tillitsbaserat.

Få svenska arbetsgivare medger digital övervakning

I hur stor omfattning det sker i Sverige saknas det bra offentlig statistik om.

Ser storebror dig?När Akavia Aspekt frågade en 50-tal arbetsgivare om de har digitala övervakningsprogram installerade på sina anställdas telefoner och datorer var det få som svarade ja. De som gjorde det betonade att syftet framför allt var säkerhet. Ingen uppgav produktivitetsskäl eller liknande.
– Alla till, från och i våra nätverkskontroller ur ett säkerhetstrafikperspektiv. Vilka program och verktyg vi använder berättar vi inte av it-säkerhetsskäl, men vi har inte några inspelningsfunktioner av det som sker på en användares skärm, säger Karin Rosander, Åklagarmyndighetens kommunikationsdirektör.
– Att loggning sker och att granskning kan komma att ske framgår av olika styrdokument.

Stina Gustafsson, EY Sveriges PR-chef:
– Vi använder digitala hjälpmedel för att på aggregerad nivå kunna göra analyser, vilket innebär att data inte kan kopplas till en enskild individ.

Skatteverkets it-säkerhetschef Josefine Östfeldt uppger att myndigheten inte bedriver någon loggning eller övervakning i syfte att övervaka medarbetarna, till exempel om de är på kontoret eller inte.
– Av den anledningen har vi ingen specifik policy gällande digital övervakning.

Jordbruksverkets informationssäkerhetschef Anders Mårtensson berättar att digital övervakning eller uppföljning av en anställd beslutas av en grupp bestående av chefsjurist, HR-chef, informationssäkerhetschef och en facklig representant. Gruppen måste vara enig för att en övervakning eller uppföljning ska genomföras.

Samtidigt som få svenska arbetsgivare vill tillstå att de övervakar sin personal ger en enkel sökning på nätet flera internationella exempel på digital övervakning av medarbetare. Enligt en granskning som tidningen New York Times har gjort övervakar merparten av de största amerikanska arbetsgivarna sin personal digitalt i någon form.

Häromåret introducerar Microsoft ett internt mätverktyg som gav chefer möjlighet att följa och sätta poäng på anställdas produktivitet utifrån deras aktivitet och rad olika appar, till exempel videomöten och e-post. Efter protester slopade bolaget individkopplingen. För ungefär ett år sedan dömdes en kanadensisk revisor att betala tillbaka en del av sin lön till sin före detta arbetsgivare som med hjälp av övervakningsprogram på hennes dator hade upptäckt att hon hade sysslat med privata göraomål på arbetstid.

Den digitala övervakningen ökar hos företagen

År 2021 konstaterade konsultföretaget Gartner i en rapport att andelen företag som övervakar sina anställda har ökat kraftigt.
Sedan årsskiftet kontrollerar läkemedelsföretaget Astra Zeneca i Södertälje att deras tjänstemän är på kontoret minst tre dagar i veckan genom att digitalt övervaka hur ofta de ansluter sina datorer till företagets nätverk. Informationen sammanställs i månadsvisa rapporter.

I höstas genomförde Akavia en medlemsundersökning kring digital övervakning i arbetslivet som bland annat visar följande:

  • 13 procent känner sig digitalt övervakade av sin arbetsgivare.
  • 46 procent vet inte om deras arbetsgivare har installerat övervakningsprogram på deras telefon och/eller dator. 6 procent uppger att så är fallet.
  • 75 procent anser att digital övervakning av anställda är ett intrång i den personliga integriteten.
  • 47 procent skulle byta arbetsgivare om de blev digitalt övervakade. 21 procent skulle inte göra det. 32 procent vet inte hur de skulle agera.
  • 6 procent uppger att det på deras arbetsplats finns en policy gällande digital övervakning, 33 procent svarar att det inte finns och 61 procent att de inte vet.
  • 44 procent vill att det på deras arbetsplats ska finnas en policy gällande digital övervakning.

När det danska akademikerfacket Djøf, som bland annat organiserar jurister och ekonomer, i fjol genomförde en liknande undersökning uppgav 51 procent att de inte vet om deras arbetsgivare övervakar dem digitalt eller inte.

Detaljövervakning motverkar arbetsglädje

Johan Kjellsson, sakkunnig inom rättspolitik på Akavia och tidigare åklagare, säger att medvetenheten om hur en arbetsgivare får och kan digitalt övervaka sina anställda, till exempel via deras arbetsdatorer och telefoner, behöver öka.
– Det är viktigt med full öppenhet om vad arbetsgivaren registrerar, vilka verktyg som används och vad informationen ska användas till, samt att den därefter bara används till det. Registrering och övervakning bör göras med stor restriktivitet och med hänsyn till medarbetarnas integritet.
– Övervakning kan ibland behövas av säkerhetsskäl. Det är en sak. Att göra det av produktivitetsskäl eller andra skäl är en annan. Vi tror dessutom inte att övervaka och öka produktiviteten.
Utan?
– Ett ledarskap som sätter tillit till den goda förmågan som medarbetarna har.
En duktig ledare kan utveckla verksamheten och få arbetsuppgifter utförda utan digital övervakning. Att exempel mäta antalet tangentslag är helt fel väg att gå.
– Arbetsgivare som inte visar sina medarbetare och förtroende blir dessutom inte särskilt attraktiva.

Enligt Lena Abrahamsson är detaljövervakning sällan bra för arbetsklimatet.
– Det kan dessutom vara improduktivt och leda till att man bara gör det som man måste göra. Det är risk för att arbetsglädjen dödas. Det är bättre med tillit.

Ida Lindgren, som forskar om digitalisering i offentlig förvaltning, säger att det mesta som sker i digitala system loggas och är spårbart.
– Ännu gör inte arbetsgivare alla de uppföljningar som de skulle kunna göra, men det håller på att förändras. Och vad kommer att hända när man kopplar på ännu bättre analysverktyg?
Ja, vad kommer att hända?
– Jag tror att vi är på väg mot ännu mer övervakning, helt enkelt för att man kan.

Digitalisering medför dessutom en standardisering av hur arbetsuppgifter utförs, vilket ytterligare ökar möjligheterna till övervakning. Automationen träffar nu kunskapsintensiva arbetsuppgifter på helt annat sätt än tidigare.
– Även om det är mycket som är bra med digitalisering, är det viktigt att det inte sker okritiskt. Mer övervakning kan till exempel leda till mer administration. Risken är att det skapas ett administrativt monster som först i detalj ska styra upp vad alla ska göra, för att sedan följa upp vad alla har gjort, och sedan sätta i åtgärder.

15 exempel på hur arbetsgivare digitalt kan övervaka anställda

  1. Spela in vad som händer på deras datorskärmar.
  2. Logga tangenttryckningar.
  3. Spåra chattmeddelanden och mejl.
  4. Videoövervaka med webbkamera.
  5. Ta skärmdumpar.
  6. Övervaka aktiviteter i sociala medier.
  7. Avlyssna samtal.
  8. Spåra besökta webbplatser.
  9. Spåra användning av oönskade ord.
  10. Följa hur de rör sig och var de befinner sig.
  11. Läsa digitala kalendrar.
  12. Mäta antalet musklick.
  13. Närvaron i digitala möten.
  14. Hur mycket tid de lägger ner på att läsa digitala dokument.
  15. Hur lång tid olika arbetsuppgifter tar.

Akavia Aspekt reder ut: Digital övervakning på jobbet

Alltmer avancerad teknik i kombination med växande distansarbete ökar arbetsgivares intresse för att digitalt övervaka sina anställda. En del övervakning sker öppet, annan i hemlighet. En majoritet av Akavias medlemmar vet inte om de är övervakade på jobbet eller inte, enligt en ny undersökning. Ungefär hälften uppger att de skulle byta arbetsgivare om de fick veta att de är det.

Följ med på Akavia Aspekts utredning av den digitala övervakningen. Utredningen publicerades i mars 2024.

Så kan digital övervakning på jobbet gå till

Juristen vill se en kartläggning av den digitala övervakningen

Experten: "Övervakning tar bort arbetsglädjen"

Professorn: "Utgå från att allt du gör på jobbet övervakas digitalt"

Arbetsrättsjuristen: "Rättsläget är inte helt klarlagt"

Läs också: Här är bakgrundskontrollerna en arbetsgivare får göra

Läs också: Är du övervakad på jobbet?

Läs också: Så kommer AI påverka ledarskapet