Experten: "Övervakning tar bort arbetsglädjen"

I höstas kom han ut med boken Från vällingklocka till minutjakt där han granskar övervakning på arbetsmarknaden från 1700-talets jordbrukssamhälle fram till i dag.

– Övervakning och arbete har gått hand i hand under århundranden. Däremot har sättet som man övervakar på förändrats, mycket på grund av den tekniska utvecklingen.

För några hundra år sedan utfördes den på herrgårdar och gods av inspektorer och rättare som dokumenterade med hjälp av karvestockar och dagsverksstickor. Med industrialiseringen kom grindar och staket, tidsstudier, närvarobrickor och stämpelklockor.

– Från att han varit personlig blev kontrollen mer mekaniserad och abstrakt, säger Daniel Bodén.

Senare års digitala utveckling, i kombination med personliga arbetsverktyg som dator och telefon, gör att arbetsgivare i dag i detalj kan övervaka vad enskilda medarbetare gör.
– Övervakningen och kontrollen har åter blivit personlig. Historiskt har den främst varit inriktad mot mer lågkvalificerade yrken. I dag omfattar den i allt högre grad även tjänstemän på förhållandevis hög nivå.

Vad är det som driver utvecklingen?
– Bland annat återkommande effektiviseringskrav hos både företag och myndigheter. Man vill helt enkelt pressa mer värde ur arbetet. Att genom övervakning försöka öka tempot hos de anställda är en enkel väg att gå.

Daniel Bodén menar att även det ökade distansarbetet bidrar. Arbetsgivare vill ha koll på vad arbetstagarna gör.
– Man ska heller inte underskatta vilken betydelse företag som säljer program och annat för övervakning har haft och har.

Det är en lukrativ marknad att utveckla olika typer av ’bossware’ som kan användas för övervakning. Det är tydligt att möjligheterna finns, men vad är det för övervakning som de facto förekommer i det svenska arbetslivet och i vilken utsträckning?
– Det är det ingen som riktigt vet, vare sig myndigheter, forskare eller fack. Detta är i stor utsträckning ett obeforskat område.
– Jag tycker att man från fackens sida borde kräva en större öppenhet och transparens i de här frågorna, men också en kartläggning av vad det är för övervakning som pågår och i vilken utsträckning.

Är övervakningen bara av ondo?
– Nej. Men man bör kunna få ta ställning till vilken typ av övervakning som man tycker är okej och kunna MBL-förhandla den som är tveksam. Övervakningen bör i större utsträckning regleras.

Vad leder ökad övervakning till?
– Bland annat till mer stress, men det är, enligt vad jag har kommit fram till i min forskning, inte det viktigaste problemet om man frågar arbetstagarna själva, utan det är känslan av misstro, att inte vara litad på. Det tar bort arbetsglädje och arbetsmotivation.

Läs också: Är du övervakad på jobbet?

Läs också: Här är bakgrundskontrollerna en arbetsgivare får göra