Just i stunden, när en härskarteknik används, kan det vara svårt att förstå vad det är som händer.

− Ofta blir du paff och tyst, säger mångfaldsstrategen och normingenjören Ulrika Husmark.

Hon är professionsanalytiker på Akavia och håller utbildningar och workshops på arbetsplatser om begränsande normer i arbetslivet.

Läs också: Lär dig känna igen en psykopat på jobbet

Ulrika Husmark beskriver härskartekniker som subtila beteenden för att ta makt genom att förminska någon annan. Det kan till exempel handla om att ta åt sig äran för det någon annan har gjort eller att fatta beslut på informella möten där alla berörda inte är med.

Härskartekniker används ofta av någon ur en överordnad grupp mot någon ur en underordnad, till exempel av äldre mot yngre eller av män mot kvinnor. Fast det är inte riktigt så enkelt.

− Vi använder alla härskartekniker ibland, konstaterar hon.

Läs också: Min nya chef styr med härskarteknik - vad ska jag göra?

Härskarteknik kan gränsa mot mobbning

Det kan vara att du drar ett skämt på någon annans bekostnad eller börjar skrolla i mobiltelefonen i stället för att lyssna när kollegan pratar. Värst blir konsekvenserna om härskarteknikerna riktas mot en viss person som återkommande trycks ner.

Ulrika Husmark, Akavia.− Då handlar det snarare om psykisk misshandel eller mobbning och det får allvarliga konsekvenser för hälsan. Personen kan må dåligt under lång tid efteråt, även om hen lämnar arbetsplatsen, säger hon.

 

När härskartekniker används för att trycka ner en viss person är det ett allvarligt arbetsmiljöproblem, men även när de förekommer mer allmänt, som en del av en jargong, får det negativa konsekvenser. Det menar Maria Fors Brandebo, som forskar om destruktivt ledarskap vid Försvarshögskolan.

I sin forskning beskriver hon hur chefer kan vara destruktiva ledare på två olika sätt: aktivt genom att till exempel hota och bestraffa, eller passivt genom att blunda för problem eller backa från ansvar.

− Ibland använder chefer härskartekniker och det är så klart ett stort problem, men det kan också vara så att chefen möjliggör för andra att använda härskartekniker genom att inte säga ifrån när någon beter sig opassande, säger hon.

Som chef ska du sätta tonen på arbetsplatsen, men det är det inte alla chefer som lyckas med, konstaterar hon.

− Det kan vara så att det finns informella ledare i organisationen som chefen inte vågar sätta sig emot, säger hon.

Läs också: Det passiva destruktiva ledarskapet kan göra mest skada

Ulrika Husmark drar en parallell till metoo-uppropen hösten 2017.

− Vissa personer som pekades ut hade fått hållas och kunnat vara kvar på sina arbetsplatser just på grund av sin informella makt. Vi får aldrig låta enskilda personer bli så viktiga för verksamheten att ingen säger ifrån om de trycker ner eller utnyttjar andra, säger hon.

Några tips för att hantera härskarteknik

Om du märker att du utsätts för en härskarteknik ska du kommentera det som händer direkt i stunden, tycker Ulrika Husmark. För att kunna göra det måste du lära dig att känna igen härskarteknikerna, så att du uppfattar dem och hinner reagera (se till exempel listan nedan).

Tror du att den som använder härskartekniken mot dig gör det helt omedvetet kan du förklara precis hur du uppfattar situationen.

Om du däremot har en kollega som använder härskartekniker för jämnan och inte är mottaglig för kritik orkar du kanske inte förklara varje gång. Då kan du visa på andra sätt att du uppfattar vad som händer och att du inte accepterar det. Om någon till exempel snor ditt förslag under mötet kan du säga ”åh, vad kul att du gillar min idé”. Om du inte blir introducerad för de andra runt bordet kan du sticka emellan med ”oj, nu glömde du att presentera mig!”. När andra kolleger pratar fast det är du som har ordet kan du konstatera ”jag kan vänta lite, så får ni lösa det där först”.

Det kanske låter lätt, men att avslöja härskartekniker är något de flesta tycker är svårt.

− Det här beteendet får ofta fortgå för ingen vill vara party poopern som påtalar problem och ”skapar dåligt stämning”, säger hon.

Tänk på det här om du anklagas för att använda härskarteknik

Om du själv anklagas för att använda härskartekniker ska du försöka att inte gå i affekt, tycker Ulrika Husmark. Du vill säkert instinktivt försvara dig, men det är bättre att lyssna och försöka lära något av situationen. Just i stunden kan du till exempel säga ”tack för att du gjorde mig uppmärksam på detta. Jag vill verkligen inte använda härskartekniker”, föreslår hon.

I slutändan är det chefen som har det yttersta ansvaret för att motverka härskartekniker på arbetsplatsen. Maria Fors Brandebo tycker att det allra viktigaste är att man som chef inte viftar bort anställda som kommer och berättar att de utsätts. Hon ser att många chefer tycker att det är svårt att veta hur de ska gå vidare, särskilt när medarbetarna har olika bild av vad som har hänt och ord står mot ord.

− I organisationer där man jobbar mycket självständigt har chefen inte alltid inblick i vad som händer mellan medarbetarna. Det man måste förstå som chef är att man ändå ska stötta den utsatta i dennes upplevelse, säger hon.

Läs också: Psykologens råd till dig för att undvika att hamna i affekt

Ulrika Husmark tycker att fler arbetsplatser borde ha en visselblåsarfunktion så att det är lätt för anställda att slå larm om missförhållanden anonymt. Hon tror också att det generellt behövs mer samtal på arbetsplatserna om hur man ser till att alla medarbetare lyfts och kommer till sin rätt inom organisationen.

− Vi pratar mycket om budget och mål men inte så mycket om hur vi är mot varandra, säger hon.

Så bemöter du härskartekniker

  1. Läs på så att du märker när de används och hinner reagera.
  2. Påtala problemet direkt i stunden även om det känns jobbigt.
  3. Är du osäker på om det var en härskarteknik? Prata med en kollega: Hur upplevde hen situationen?
  4. Prata med någon på HR-avdelningen. De kanske kan ordna en utbildning om härskartekniker på arbetsplatsen?
 

7 vanliga härskartekniker

  1. Osynliggörande. Du blir inte presenterad på mötet, en kollega plockar upp mobilen just när du får ordet, någon tar åt sig äran för ditt jobb. Ibland osynliggörs en hel grupp, till exempel genom att alla på jobbet förutsätts fira jul eller vara heterosexuella.
  2. Förlöjligande. Någon drar ett skämt på någon annans bekostnad. Till exempel: ”Kvinnor på konferens – vilken hönsgård!”
  3. Undanhållande av information. När mötet börjar har vissa beslut redan fattats. Kolleger med informell makt har redan pratat ihop sig och det finns egentligen inte så mycket mer att orda om, tycker de.
  4. Dubbelbestraffning. Vad du än gör duger det inte. Till exempel: Du är noggrann på jobbet. Då tycker chefen att du är långsam. Du är effektiv. Då tycker chefen att du är slarvig. 
  5. Påförande av skuld och skam. Det är du som blir illa behandlad, ändå verkar det som att det är du som gjort fel. Till exempel: Chefen kritiserar dig för att du inte har lämnat in den där rapporten, men du har i själva verket aldrig fått en sådan arbetsuppgift.
  6. Objektifiering. Fokus flyttas från det du gör till hur du ser ut.
  7. Våld eller hot om våld. Någon skadar dig eller hotar att skada dig. Våld finns i olika former och är inte alltid fysiskt. Till exempel kanske någon hotar dig genom att säga ”jag ska göra så att du får sparken”.

Teorin om de fem härskarteknikerna utvecklades av den norska sociologen Berit Ås på 1960-talet. Nummer sex och sju har tillkommit senare.