Tidningen för dig som är medlem i Akavia

Balans och hälsa

Baksidan med att vara perfektionist

Publicerad

Fotograf: Alexander Rozental. Foto: Anders G Warne.
Det kan vara bra att sätta höga mål, vara ambitiös och noggrann. Men baksidan av myntet är stress, försämrade relationer och oro. I psykologen Alexander Rozentals självhjälpsbok för perfektionister ger han verktyg för förändring.

En perfektionist har högt ställda krav på sig själv inom några få utpräglade livsområden, vilket leder till att nästan hela självbilden baseras på att man lyckas med något inom exempelvis jobbet. Ungefär som att alla ägg läggs i samma korg.
– Du har en känslig, fragil självbild och utvecklar ett sätt att se onyanserat på dina prestationer. Allt blir svart eller vitt, antingen är det bra eller värdelöst.

Alexander Rozental understryker att perfektionism inte är en diagnos utan ett beteendemönster eller personlighetsdrag. 
– Det kan vara eftertraktat, i jobbet till exempel, men det kan också ha negativa sidor. Vad man i första hand vill avhjälpa i behandling är inte strävan efter hög standard i det man gör, vilket kan vara positivt, utan att åstadkomma en balans i livet så att inte allt handlar om prestation. 

Läs också: Gjort bort dig på jobbet? Lugn  – här är expertens bästa tips

En perfektionist tyngs av all tid och möda som läggs på att nå upp till egna högt ställda krav. Det i sin tur sker på bekostnad av någonting annat. 
– Man får ingen återhämtning, blir stressad och går ständigt runt och oroar sig för hur man bedöms av andra. Att sträva efter högt ställda mål är helt okej, men om det sker i kombination med ängslan över att inte prestera på topp blir det för många ett problem.

Men är det inte svårt att lära om och nöja sig med ganska bra? 
– Det handlar inte om att du nödvändigtvis behöver sänka kraven, utan däremot att du måste få in annat i livet än bara det som handlar om prestation.

Det tar i sämsta fall lång tid att ändra ett invant beteende, men när Rozental och hans kollegor har utvärderat självhjälpsbehandlingar har man kunnat påvisa betydande resultat efter bara tre månader. 
– Ett tips för att bryta mönstret är att föra en positiv logg över saker man tycker går bra. Du kan också ifrågasätta dina föreställningar om vad som kan hända när du begår misstag. Rådet är att göra enkäter bland personer runt omkring dig. Då får du korrigerande information och behöver inte gå runt med föreställningar.

Läs också: Var medveten om ditt digitala kroppsspråk

Om man som följd av sin perfektionism exempelvis måste kolla igenom en text tio gånger för att bli nöjd behöver man utmana det. 
– Hur skulle det vara att gå igenom texten bara en eller två gånger? Vad händer om jag frångår min vanliga ritual? Oftast märker du att det inte blev så katastrofalt.

Ett råd till den som har en kollega med perfektionistiska drag är att inte säga hur personen borde bete sig.
– Säg i stället 'jag har lagt märke till att du är väldigt stressad och en hel del verkar bero på att du vill ha saker gjorda på ett visst sätt eller att det är viktigt för dig att prestera. Hur ser du på det?' Peka på det du själv observerar. Då är risken mindre att personen känner sig anklagad.

Läs också: Vilka är dina styrkor? Så förbereder du ditt svar inför jobbintervjun

Är du perfektionist? Så utmanar du dig själv

/ Identifiera dina rädslor. Kartlägg vilka tankar och känslor som väcks hos dig när du eftersträvar dina krav.
Är de förknippade med oro och obehag eller genomför du dem under press och stress?

/ Experimentera med ditt agerande. Du kanske är rädd för att göra fel eller oroar dig för vad som ska hända om du begår ett misstag. Pröva om det äger rum på riktigt eller om det är något du bara oroar dig för. Måste du alltid kontrollera en text tio gånger, testa att skicka den efter bara en genomgång. Vad blir resultatet?

/ Gör en enkät. Om du är rädd för att begå misstag och vad som kan hända kan det skapa överdrivna föreställningar. Gör en undersökning bland kollegorna. Ställ frågan ”har du gjort fel i ditt arbete någon gång, vad hände då?” Ofta får man höra att saker inte är så farliga som man tänker sig.

/ Hitta en vardagsbalans. Få in andra saker i ditt liv, aktiviteter som inte handlar om prestation och som du gör för din egen skull.

Publicerad