Inte nog med att man nästan arbetar ihjäl sig, med allt vad det innebär av hälsorisker. Nu blir man även sjuk av det man inte hinner med. Ja, så illa kan det vara. Ett dåligt samvete kan göra dig sjuk.
Professor Gunilla Strandberg vid Umeå universitet har ägnat stor del av sin forskargärning åt den stress som uppstår vid dåligt samvete – samvetsstress. Och givetvis är det inte samvetet som är problemet.
- Vi behöver verkligen inte människor utan samveten i arbetslivet, säger Gunilla Strandberg i en intervju i Chefstidningen.
I grund och botten är samvetet bra, resonerar hon. Det varnar oss från att skada oss själva eller andra. Men problemet uppstår när vi känner oss otillräckliga och drabbas av dåligt samvete.
En stor del av forskningen kring samvetsstress kretsar kring vårdsektorn, men fenomenet kan uppstå överallt. Enligt Gunilla Strandberg reagerar vi ofta med att skuldbelägga oss själva, trots att problemet inte ligger på individ-, utan på kollektiv- eller organisationsnivå.
Delat dåligt samvete
En metod Gunilla Strandbergs forskarteam i Umeå utvärderat är att ”samveta” – att regelbundet prata om det dåliga samvetet och vilka problem som orsakar det. Chefen har här en viktig roll. Inte för att ge färdiga lösningar, utan för att initiera en dialog. Forskarteamet fann att dialogen, att dela sin otillräcklighet med andra, ledde till minskad samvetsstress och till ökat stöd för chefen.
Att ventilera problem är en sak, men det krävs också handling. Här kan en chef göra både nytta och skada.
- Om det enda personalen vill ha är tydliga riktlinjer, men det de får är peppande tillrop och tillåtelse att gå hem tidigare, ja då upplever de ju fortfarande att de inte får något stöd, säger Gunilla Strandberg till Chefstidningen. Mitt råd till chefer är att fundera lite extra på vad det är för stöd som personalen egentligen efterfrågar.
Gunilla Strandbergs berättar mer om sin forskning och risker med samvetsstress i en artikel i Chefstidningen.
Publicerad