Mindfulness - gör chefen till en bättre ledare

Lasse Lychnell, doktor i företagsekonomi och forskare knuten till Handelshögskolan i Stockholm, har under de senaste åtta åren forskat i gränslandet mellan ledarskap, verksamhetsutveckling och personlig utveckling. Ett viktigt spår i hans forskning har varit och är att undersöka hur insikter och lärdomar från olika kontemplativa praktiker, såsom meditation, kan integreras och användas i arbetslivet och vardagen.

Lychnells första studie om mindfullness

Den första studien i ämnet utförde han 2013 då han samlade en grupp företagsledare som hade sysslat med exempelvis meditation. Gruppen träffades tillsammans med Lasse Lychnell en gång i månaden under sammantaget två år. Under mötena diskuterade deltagarna stora livsfrågor: bör jag sälja mitt företag? Hur kan jag expandera på ett hållbart sätt som inte skapar stress? Hur kan jag förändra företagskulturen så att den ligger mer i linje med mina nuvarande värderingar? Deltagarna delade med sig av sina erfarenheter, gav varandra återkoppling och pratade om vägar framåt. Från mötena samlade Lasse Lychnell ihop ett unikt empiriskt material som idag omfattar totalt 2500 sidor. 

— Deltagarna sysslade med olika typer av kontemplativa praktiker – meditation, yoga, terapi... och det berodde ofta på att hade genomgått livsomvälvande händelser som hade skakat om tillvaron rejält, exempelvis utmattning, skilsmässa, en orättvis uppsägning, och så vidare. Jag var inte intresserad av att undersöka vilken kontemplativ praktik som var bäst, utan snarare hur de tillämpade det som de lärde sig i jobbet och vardagen, säger han. 

Läs också: Därför ska du vara en snäll chef

Resultatet från studien, som 2017 publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Management, Spirituality and Religion och som har belönats med utmärkelsen ”Best Paper Award”, visade att de kontemplativa praktikerna hjälpte cheferna att vara mer närvarande på jobbet. Detta resulterade bland annat i att de kunde hämta in flera perspektiv i sitt beslutsfattande, vilket gjorde besluten mer förankrade. Det var en deltagare som började tacka nej till affärer som visserligen var attraktiva ur ett kortsiktigt perspektiv men som inte understödde företagets mer långsiktiga målsättning, berättar han.

 Vissa deltagare beskrev att de tidigare hade jobbat för bekräftelse, men att de tack vare det meditativa förhållningssättet hade fått mer kontakt med sig själva och blivit mer intresserade av autenticitet, vilket ledde till att de vågade påbörja andra affärsprojekt. En annan deltagare berättade att hon hade börjat ta tag i tuffa relationella frågor på jobbet, säger Lasse Lychnell.

Kan minfulness samspela med en resultatorienterad företagskultur?

Nu kanske någon läsare undrar: råder det ändå inte en motsägelse mellan det moderna arbetslivets klimat och de kontemplativa metodernas perspektiv, som i hög grad är hämtade från österländsk filosofi?

Åtminstone på ytan verkar dessa världsbilder vara diametralt motsatta. I meditationen förespråkas exempelvis medveten närvaro och acceptans inför omständigheterna. Detta kan ställas i skarp kontrast till näringslivets kultur som snarare handlar om att ständigt sträva framåt och producera. Lasse Lychnell, som själv har utövat meditation i omkring 15 år, berättar att den nyss nämnda studien och annan forskning pekar på att det kontemplativa förhållningssättet är gynnsamt också i arbetslivet. 

— Jag brukar säga att mindfulness kan hjälpa oss att skapa ett mellanrum mellan stimulus och respons, ett litet glapp mellan att vi får en impuls och att vi agerar på den. I det mellanrummet får vi tid att ta in fler perspektiv, se andra alternativ och göra mer medvetna val, säger han.

Han ger ett exempel för att illustrera resonemanget. En anställd kommer till en chef med en praktisk fråga, som chefen svarar på närmast automatiskt. Det som inte framgår är att den anställde genom denna till synes praktiska fråga vill kommunicera något annat, till exempel att han/hon är stressad. 

— Chefen befinner sig i ett autopilot-läge, kör på i sina gamla mönster och hör då inte att det ligger någonting annat bakom frågan. Den anställde upplever då inte att det finns någon öppning och det där viktiga samtalet kanske aldrig blir av. Med ett meditativt förhållningssätt kan vi bli mer medvetet uppmärksamma och närvarande i det som sker i nuet omkring oss. För dem som inte har det naturligt är meditation ett bra sätt att träna den förmågan, säger han.

Lasse Lychnell har mellan 2015 och 2017 genomfört liknande gruppbaserade studier med nya deltagare. Även då blev det uppenbart att dessa ”meditativa mellanrum” var fördelaktiga i arbetslivet. 

Minsfullness breddar ens perspektiv som chef

— En av de stora effekterna med mindfulness är bättre perspektivtagande. Det var en chef som ofta tidigare hade blivit triggad av hur en medarbetare uttryckte sig, men genom ett mer meditativt förhållningssätt kunde han se på dennes beteende från olika vinklar. Det var en annan chef som inför stora, svåra möten hade börjat med att ägna en stund åt att känna empati med både den andra personen och sig själv, vilket hade skapat förutsättningar för mer närvarande möten, säger Lasse Lychnell.

Vad ska man då i egenskap av chef tänka på om man vill premiera meditativa förhållningssätt och praktiker på arbetsplatsen? I en av sina senaste studier, som förra hösten publicerades i boken The Routledge Companion to Mindfulness at Work, har Lasse Lychnell berört denna fråga. I den studien tittade han närmare på de effekter som uppstod när ett större svenskt konsultbolag lät de anställda genomgå en mindfulnesskurs. Han intervjuade bland annat personer på ledande befattningar i bolaget.

Cheferna uppgav att förmågor som perspektivtagande, självreflektion och empati utvecklades tack vare mindfulness-träningen. Vi såg även en koppling mellan mindfulness och effektivitet, till exempel upplevde en del att de kunde prioritera bättre när de blev mer medvetna om sina val. Ofta handlade det om att bli bättre på att välja bort, säger Lasse Lychnell.

Mindfulness-träningen skedde i samband med en organisationsförändring där bolaget skulle gå mot ett ökat fokus på självledarskap, och Lasse Lychnell lyfter fram ett par bidragande faktorer till att initiativet föll väl ut. En sådan faktor var att ledningen levde som den lärde.

Läs också: Hälsofrämjande chef som värnar om helheten

—  Mindfulness-satsningen hade ett autentiskt stöd från ledningen som såg utvecklingspotentialen i initiativet. Då skapades också en miljö där medarbetarna öppet kunde utbyta erfarenheter och lärdomar mellan varandra och integrera sina nya insikter i vardagen på jobbet. En annan framgångsfaktor var att företaget var ekonomiskt stabilt och då hade möjlighet att låta personalen ägna sig åt mindfulness på arbetstid, säger Lasse Lychnell.

Hur ser du på risken att ansvaret för kollektiva problem – stress på jobbet på grund av dålig arbetsmiljö – läggs på individen som uppmuntras att meditera för att klara av en osund stress?

—  Det är en jätteviktig fråga som man behöver bevaka. Det blir inte bra om ett företag inför mindfulness för att minska stressen, men låter bli att ta itu med grundproblemet, som till exempel resursbrist eller ett dysfunktionellt ledarskap. Då behövs andra lösningar. Mindfulness är ingen ”magic bullet” som kan få individer att lösa kollektiva problem.

Vad tror du om framtiden för mindfulness i arbetslivet?

—  För ett tag sedan gjorde jag en sökning i en forskningsdatabas och märkte att antalet studier om mindfulness har ökat explosionsartat de senaste åren, inte bara inom psykologi och medicin utan också inom management. I takt med att forskningen går framåt tror jag att vi kommer att få se mer mindfulness på olika arbetsplatser, likt den satsning som konsultbolaget gjorde. Vi går mot mer agila organisationer med mer fokus på självledarskap. Under sådana verksamhetsförändringar passar mindfulness in i verktygslådan eftersom det bidrar till att utveckla reflektion, självkännedom, empati och nyfikenhet. Det är dessa förmågor som står i centrum för framtidens ledarskap och mindfulness är ett bra sätt att öva upp dem på.

Läs också: Cheferna som delar på jobbet