Fanny Widman: ”Ojämställdhet är ett av våra största problem”

Politiker som Magdalena Andersson och Annie Lööf, men också företagsledare som Hélène Barnekow och Magdalena Gerger – de och många fler har intervjuats av Fanny Widman på temat jämställdhet i arbetslivet.

Satsningen började för fem år sedan, när hon själv hade blivit förminskad och ”lilla gummad” på jobbet.
– Jag tittade på alla dessa framgångsrika kvinnor och tänkte: ’Hur gör de? Hur kan jag lära mig av dem?’.

Jämställdhetsarbetet i landet går för närvarande något av en kräftgång. Enligt Jämställdhetsmyndigheten var det svenska jämställdhetsarbetet på företagen i början av 1990-talet främst en fråga som berörde kvinnor. Senare har arbetet kommit att omfatta även män och därefter har engagemanget ökat och minskat i varierande grad genom åren. En översikt av myndigheten visar dessutom att det inte finns belägg för att jämställhetsarbetet har ökat eller intensifierats efter 2013 – snarare tvärtom, och sämst tycks den privata sektorn vara.

I rapporten Jämställdhetsarbete i näringslivet från 2023 skriver myndigheten:
”Den privata sektorn framstår också som mindre engagerad i frågor om jämställdhet, mångfald och inkludering än den offentliga.
År 2022 är det färre chefer i den privata sektorn än i den offentliga som anser att det bedrivs ett aktivt arbete i deras organisation. Den högsta ledningen uppfattas arbeta mindre aktivt; det finns i lägre utsträckning en strategi och specifika mål för arbetet i den privata sektorn än i den offentliga”.

I Ungdomsbarometerns senaste rapport har andelen tjejer, 15–24 år, som uppger att jämställdhet är en av de viktigaste samhällsfrågorna minskat från 64 till 46 procent mellan 2021 och 2023.

En som uppmuntrar till handling och förändring är Fanny Widman. I sju år arbetade hon som säljare i it-branschen och bokade säljmöten med presumtiva kunder. Tillsammans med en manlig kollega, som följde med som teknisk expert, mötte de kunderna.
– Både han och jag märkte att jag blev tagen för mindre kompetent. Man talade med honom och inte med mig. Då började
jag reflektera över varför det blev så.

Fanny Widman insåg att hennes kön var ett hinder för att lyckas i arbetet och tog ett möte med sin chef – och blev uppmanad att tona ner sin personlighet.
– Jag försökte vara mer stel och ’business’ i säljmötena, men ansträngningarna påverkade mitt resultat negativt och tog mycket energi, och det gick inte bättre – jag blev fortfarande förminskad.
Fanny Widman kämpade på med sin nya jobbpersonlighet i runt ett år, tills en dag då en presumtiv kund stötte på henne. Han mejlade en flirtig invit, precis som många andra hade gjort före honom.
– Jag minns det så väl. Det var liksom droppen. Jag satt på bussen på väg hem, läste det och tänkte: ’Vad fan! Hur gör egentligen Annie Lööf och Amelia Adamo?’ Jag ville fråga dem.

Eftersom det saknades forum för utfrågning av kvinnor på höga poster, startade hon podden Fannys förebilder. I dag, fem år senare, har mängder av framgångsrika kvinnor deltagit och bidragit med sina berättelser.

Innan hon startade podden definierade Fanny Widman sig inte som feminist och hade inte ägnat kvinnokampen något större intresse, men de första tio poddavsnitten var något av en aha-upplevelse.
– Det blev en chock att förstå och se systemet som är riggat för att kvinnor ska misslyckas från början. Vi lever i ett ojämställt samhälle där kvinnor har sämre förutsättningar, och män värderas fortfarande högre än kvinnor. Detta påverkar allt: våra löner, hur vi bemöts, våra karriärmöjligheter. Våra idéer är inte lika mycket värda – för män värderas högre i systemet.

Det blev också en lättnad. Insikten om att problemen inte var hennes fel sjönk in med full kraft.
– När man blir förminskad, och inte får samma gehör som de andra, är det svårt att veta om det beror på en själv. Det krävs träning för att kunna se de där sambanden.

Fanny Widman menar att vi alla är en del av den ojämställda strukturen, såväl män som kvinnor. Vi ser det bara inte själva.
– Varje gång vi säger sådant som att ’wow, har ni en kvinnlig vd?’ upprätthåller vi en ojämställd kultur. Varför är det imponerande med en kvinnlig vd? Och varje gång vi frågar en kvinna hur hon tacklar karriär och familj, uppehåller vi också en ojämställd kultur, eller när vi säger att någon är en ’karriärkvinna’. Varför säger vi inte ’karriärman’ om en man som arbetar?

I rapporten Noll nya chefskvinnor från 2022 påtalar Stiftelsen Allbright att tillväxten av chefskvinnor aldrig har varit svagare, detta trots att jämställdhet har visat sig vara lönsamt i fyra av fem nyckeltal. Rapporten Alarmet som väckte börsen från 2023 visar dock på vissa framsteg.
– Vi vet att jämställdhet skapar lönsamma bolag, och de flesta bolag i dag vet att de behöver jobba med jämställdhet och har det på agendan, men vet inte riktigt var de ska börja. Jag tror att det handlar otroligt mycket om att bli medveten och att våga agera, och förändra egna beteendemönster. I slutändan är det upp till varje individ.

Numera håller Fanny Widman work­shop­par och föreläsningar på företag och organisationer.
– När jag kommer ut på företag blir det ofta tydligt hur låg medvetenheten är hos vissa, vilket gör det svårt att aktivt agera
i sin vardag, trots att man har bra planer och strategier för jämställdhet.

Var ska företag och organisationer då börja med sitt jämställdhetsarbete?
– Vill man på riktigt skapa ett bättre klimat för kvinnor, så att fler kvinnor vill jobba inom organisationen: tala med kvinnorna. Försök förstå deras upplevelser av obehag eller att bli förminskad – och var nyfiken. Som man är det svårt att till hundra procent förstå vad en kvinna känner, precis som det är svårt för mig att veta vad en färgad kvinna känner. Nyfikenhet är nyckeln till en inkluderande miljö.

Vem ska driva arbetet framåt?
– Ledningen måste göra det. Vd:n ska stå på barrikaderna. Vi har alltid anpassat oss efter makten. Därför måste den som har makten tala högst om jämställdhet och driva frågan. Då kommer det att genomsyra hela organisationen.

De flesta företag gör regelbundet enkätundersökningar för att checka av måendet på arbetsplatsen, och däribland berörs ofta frågor om jämställdhet. Många gånger verkar det helt okej, men sådana positiva resultat kan vara felaktiga, menar Fanny Widman.
– Ibland när jag gör enkäter på företag blir folk chockade över resultatet. Det beror på att mina enkäter är väldigt nischade med specifika frågor, som: ’Får kvinnorna göra fler uppgifter som inte är relaterade till arbetsuppgifterna, som fixa fikat och disken?’ och ’Blir kvinnor lika lyssnade på som män?’. Då går man från en övergripande syn på jämställdhet till att faktiskt se hur det är att jobba på företaget.

– Men det är inte konstigt att resultaten blir nedslående. Ojämställdhet är ett av vårt samhälles största problem. Det är viktigt att inse att det är så det ser ut och omvandla det till ett driv att agera. Vissa blir stötta och slår det ifrån sig, andra säger att ’oj, det här var smärtsamt, vad gör vi åt det?’ och skapar en plan utifrån det.
Det gäller att fortsätta – enträget – att arbeta vidare med jämställdheten.

– Det räcker inte att en föreläsare kommer in en gång på internationella kvinnodagen och inspirerar. Jämställdhetsarbete är ingen engångsinsats. Man måste hitta en strategi för att hålla diskussionerna vid liv på jobbet. Annars återgår vi till att göra så som vi alltid gjort, för det är vad vi är vana vid. Människor vaknar inte på morgonen och vill vara praktarslen. De flesta vill ju vara en del av en jämställd värld.

Du startade podden för att ta reda på hur framgångsrika kvinnor hanterar ojämställdheten. Hur gör de?
– De har jobbat hårt för att bevisa sig och prestera bättre än männen – för det krävs av kvinnor i dag. De har också låtit förminskningen passera, som en överlevnadsstrategi. Man låter det rinna av sig. Men det är problematiskt, för då fortsätter man ju att vara en del av den ojämlika strukturen.

Läs också: Kvinna i börsstyrelse: ”Finns inget facit för framtiden”

Läs också: Hon tar dig in i stängda rum

Läs också: Gör karriär och lyckas i en manlig värld