Den arbetstagare som behöver vara hemma med sjuka barn, men som själv inte är sjuk, kan efter samtal med arbetsgivaren i vissa fall välja att vobba – alltså att jobba hemma med arbetsuppgifter som fungerar trots att man har sjuka barn hemma.

– Vår upplevelse är att många av våra medlemmar tycker att det är fördel att kunna vobba, alltså jobba hemifrån trots att man tar hand om sitt sjuka barn, säger Ulrika Emteryd, biträdande förhandlingschef på Akavia.

Däremot är det viktigt att skilja på vabb och vobb. Vabb innebär vård av barn, där man nyttjar socialförsäkringen från Försäkringskassan och tar hand om sitt sjuka barn med ersättning från socialförsäkringen. Vobb innebär att man jobbar och får ersättning från arbetsgivaren. Man kan välja att ta delvis ut pengar från Försäkringskassan och delvis jobba, men det är individuellt och måste avtalas med arbetsgivaren.

Läs också: 10 frågor och svar om att byta jobb under föräldraledighet

Vad ska man göra om man upplever att man är tvingad att jobba fast man har sjuka barn?
– Vi rekommenderar att ha en tydlig dialog med chefen på arbetsplatsen så att man vet vad som förväntas om man måste jobba när barnen är sjuka. Du behöver göra upp med din arbetsgivare om vilka förväntningarna på arbetet är. Ska du jobba en hel arbetsdag och producera som vanligt eller kan du ha en flexibel arbetsdag och kanske avtala vilka arbetsuppgifter du ska göra så kan det minska känslan av stress. Vill man inte vobba så har man ovillkorlig rätt att vabba enligt lag, säger Ulrika Emteryd.

– Men man kan hänvisa till föräldraledighetslagen och socialförsäkringsbalken och vägra arbeta för att ens barn är sjukt utan att råka ut för repressalier, avslutar hon.

Läs också: Vabbruari - tänk på det här!

Fakta om vård av barn (vab eller vabb)

  • Vård av barn, vab, kan som huvudregel ske när barnet är mellan 8 månader och 12 år. Att vara hemma med sjukt barn och få ersättning av Försäkringskassan (tillfällig föräldrapenning) kallas ofta för att ”vabba”.
  • ”Vobba” är en sammanslagning av orden vabba och jobba. Det innebär att man tar hand om sjukt barn hemma samtidigt som man arbetar hemifrån.
  • Om man uppbär ersättning för vab från Försäkringskassan får man inte arbeta samtidigt. Om man arbetar samtidigt som man är hemma med sjukt barn ska arbetsgivaren stå för ersättning under den tiden. Arbete vid uttagen vab-ersättning räknas av Försäkringskassan som missbruk av försäkringen eller bidragsbrott i grova fall.
  • Att prata i telefon om jobbrelaterade saker, svara på mejl och boka möten är några exempel på vad som räknas som arbete vid vab.
  • I stället kan man välja att vabba delar av arbetsdagen och arbeta resten.Försäkringskassan tillåter vab till 100, 75, 50, 25 och 12,5 procent av en arbetsdag.

Den här texten är tidigare publicerad i Civilekonomen den 13 augusti 2020. Den är skriven av Sofia Callius.

Det här skriver Akavia om föräldraskap och jobb

Tänk på det här när du vabbar!

  • Anmäl vabben redan första dagen till Försäkringskassan. Ansök om ersättning när barnet är friskt igen.
  • Tänk på att efter åtta dagars vabb behöver du ha ett sjukintyg från läkare för ditt sjuka barn för att fortsätta få ersättning från Försäkringskassan. I dessa åtta dagar räknas även lördagar och söndagar in. Har barnet en smittsam sjukdom, som vattkoppor, där du inte kan besöka läkare går det även att få sjukintyg över telefon.
  • För att inte en enskild förälder ska drabbas av extra stress eller inkomstbortfall för att jobbat växer på hög kan man dela upp vabben och vabba varannan dag exempelvis. Det går också att överlåta vabbdagar på någon närstående, som mor- eller farföräldrar.
  • Du måste inte vabba hela dagen, det går att dela upp i delar av en dag.
  • Även du som är föräldraledig eller har semester kan vabba.
  • Ska du vobba, alltså jobba hemma och ta hand om ditt sjuka barn, gör upp med din arbetsgivare i förväg vilka arbetsuppgifter som förväntas av dig.

Läs mer hos Försäkringskassan.

Den här texten har tidigare varit publicerad

Då Akavia har bildats efter en sammanslagning mellan de två professionsförbunden Jusek och Civilekonomerna har de båda tidigare förbundens tidningar lagts ned. Därmed har också möjligheten att ta del av det historiska innehållet försvunnit. I stället driver det nya förbundet Akavia nu medlemstidningen Akavia Aspekt. Vi har valt att fortsätta möjliggöra läsning av vissa artiklar från Jusektidningen Karriär och från Civilekonomen här på webben, trots att tidningarna inte längre existerar. Den här texten tillhör dessa tidigare publicerade artiklar. Har du invändningar mot innehållet i denna text med tillhörande bilder eller invändningar mot att materialet är fortsatt tillgängligt, vänligen vänd dig till ansvarig utgivare för Akavia Aspekt.