Faktorerna som förändrar ditt yrke i framtiden

Efter Rysslands invasion av Ukraina satsar Sverige allt mer resurser på försvaret, framför allt det militära.

– Vi har ett stort rekryte­ringsbehov under de kommande åren. Det gäller så klart militär personal, men även civil. Vi behöver anställa kvalificerade medarbetare inom i princip alla områden, inte minst bland Akavias med­lemsgrupper, säger Maria Jonsson Assander som är chef för Försvarsmaktens personalutvecklingssektion.

I dag är ungefär 40 procent av Försvarsmaktens anställda civila.
– Officersbristen gör att en del befattningar, bland annat i staber, kan komma att omvandlas från militära till civila. Samtidigt finns det
arbetsuppgifter som enbart kan utföras av militär personal.

– Precis som samhället i övrigt finns de största rekryteringsutmaningarna på it-området.

Minskat inflöde av unga på arbetsmarknaden ökar svårigheterna att rekrytera

Trots lågkonjunkturen har arbetsgivare inom en rad branscher, såväl privata som offentliga, svårt att rekrytera personal, inte minst kvalificerad sådan, och så väntas det vara under många år framöver.

– Demografin är en av flera viktiga orsaker. Det är inte samma inflöde av unga på arbetsmarknaden som det var tidigare. Störst är bristen på teknikområdet, framför allt inom it, säger Patrick Joyce, chefekonom på arbetsgivar- och branschorganisationen Almega.

Den gröna industriomställning som är på gång i bland annat Norrland kan, enligt flera bedömare, innebära en eko­nomisk jättemöjlighet.

– En av de stora stötestenarna är tillgången till kompetens. Klarar man inte att få fram den kompetens som behövs etableras de här projekten någon annanstans, säger Patrick Joyce.

Samma sak kan ske inom många andra områden. Brist på rätt kompetens gör att företag tvingas tacka nej till affärer eller flytta.

– Det sistnämnda behöver dessutom inte vara något speciellt stort beslut, framför allt inte om företaget ingår i en internationell koncern. Kan man inte utföra en arbetsuppgift i Sverige, flyttar man bara uppdraget till ett annat land. Det är en process som vi knappt märker av förrän det är för sent.

Sex av tio kommer behöva kompetensutveckling eller byta yrke de kommande åren

Många hoppas att AI ska mildra en del av kompetensproblemen genom att helt enkelt ta över arbetsuppgifter, även kvalificerade sådana. Enligt en rapport från den amerikanska storbanken Goldman Sachs väntas mer än 300 miljoner jobb i varierande utsträckning kunna automatiseras som ett resultat av AI-utvecklingen.

Som en så kallad general purpose technology har AI även stor påverkan på andra teknologier och processer och påverkar samhällen och ekonomier på makronivå.

I fjol bedömdes i en rapport från World Economic Forum att sex av tio personer behöver vidareutveckla sina kompetenser (up-skill)
eller byta spår i yrkeslivet (re-skill) under de kommande åren. En starkt bidragande orsak till detta uppges vara utvecklingen på AI-området.

Föreslår europeisk modell för bidrag till kompetensutveckling

Jonas Jegers, näringspolitisk expert på Almega med inriktning på kompetensförsörjningsfrågor, berättar att samtidigt som Sverige står inför en stor kompetensutmaning sjunker företagens satsningar på kompetensutveckling (i förhållande till personalkostnaderna).

– Till det ska läggas att omställningsstudiestödet – som är i grunden något mycket bra – inte har kommit i gång ordentligt.

Vad bör man göra åt det?
– Företagen bör få hjälp av staten med åtminstone en del av sina kompetensutvecklingskostnader. Det är en vanlig modell i flera europeiska länder som ökar företagens intresse för att satsa på kompetensutveckling.

– CSN:s handläggningstider vad gäller omställningsstudiestödet måste kortas ordentligt plus att kursutbudet behöver ökas. Det bör därutöver satsas mycket mer på arbetsmarknadsutbildningar och på fortsatt utbyggnad av Yrkes­högskolan. Det är ett stort pussel som ska lösas för att vi ska klara kompetensbehovet.

Omställningsstudiestödet är en del av trygghetsöverenskommelsen mellan arbetsgivare, fackförbund och stat och ska göra det möjligt för fler att höja sin kompetens ”mitt i arbetslivet”, till exempel genom att läsa fristående universitets- eller högskolekurser.

Jonas Jegers säger att det är viktigt att en betydligt större andel än i dag som påbörjar en grundläggande universitets- eller högskoleutbildning också slutför den, och det på utsatt tid. Det gäller inte minst tekniska utbildningar.

Fler varianter av utbildning behövs för att klara kompetensbehoven

En dellösning som många lyfter fram är att öka antalet lärarledda timmar. När Uni­versitetskanslersämbetet (UKÄ) häromåret undersökte 437 scheman från 26 svenska universitet och högskolor visade det sig att en student på en svensk högskola i genomsnitt har elva lärarledda timmar per vecka. Snittet för humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi (HSTJ) var åtta timmar och 15 timmar inom naturvetenskap, teknik och farmakologi.

Det är resultat som placerar Sverige i EU:s botten.

– För att klara kompetensutmaningen krävs en mängd olika lösningar och reformer, varav förändringar på utbild­ningsområdet bara är en del, säger Jonas Jegers som anser att samverkan mellan lärosäten och arbetsmarknaden behöver förbättras och dimensioneringen av universitets- och högskoleutbildningar i högre utsträckning utgå ifrån arbetsmarknadens behov.

Det är en uppfattning som delas av organi­sationen Svenskt Näringsliv som vill att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att ytreda och ta fram ett nytt resurstilldelningssystem för den högre utbildningen.

– Vi vill att det livslånga lärandet, fort- och vidareutbildning av redan yrkesverksamma, blir ett eget verksamhetsområde med öronmärkt finansiering och ett eget regelverk, säger Ulrika Wallén, policyexpert
för högskolepolitik på Svenskt Näringsliv.

– Det är viktigt att man återkommande under arbetslivet kan komma tillbaka till högskolan för att kompetensutveckla sig, både för up- och reskill. Dagens resursfördel­ningssystem premierar pro­gramutbildning framför det livslånga lärandet.

Maria Jonsson Assander berättar att som statlig myndighet har Försvarsmakten ofta svårt att lönemässigt konkurrera med den privata sektorn, inte minst gällande kvalificerade befattningar.

– Men vi kan erbjuda annat, ett meningsfullt arbete där vår personal bidrar till att säkra fred och demokrati och där ett gott ledarskap utgör en ledstjärna.

Läs också: Så funkar nya studiestödet

Läs också: ”Företagen skriker efter hållbarhetskompetens”

Läs också: Hundra heta tips på kompetensutveckling