En förhållandevis mindre arbetande befolkning ska försörja en allt större grupp pensionärer. Det har  varit känt under lång tid och olika åtgärder har genomförts för att färre ska gå i förtidspension och fler ska överväga att fortsätta arbeta högre upp i åldrarna. Men vad tycker de som närmar sig pensionen om det egentligen?

I en nyligen publicerad avhandling Retaining the aging workforce, vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs Universitet, belyser forskaren Robin Jonsson attityder till att förlänga sitt yrkesliv bland anställda, och hur dessa attityder påverkas av arbetsgivarnas åtgärder.

Flexibla lösningar efterfrågas

I sin forskning, som bygger på intervjuer med anställda över 55 år i Göteborgs stad, fann Robin Jonsson en efterfrågan på individanpassade lösningar. Det kan röra sig om att personer med fysiskt ansträngande arbetsuppgifter får lättare sysslor; att man kan gå ned i arbetstid, eller mer flexibel arbetstid. Trivsel och arbetsmiljö spelar också en stor roll för om personalen vill arbeta kvar efter pension. Studien visade på samband mellan kompetensutveckling som var relevant för arbetsuppgifterna, och ökad vilja att senarelägga pensionen.

Vad forskaren också fann var att arbetsgivarna inte möter de anställdas önskemål om flexibilitet, utan i stället ofta försöker tillämpa enhetliga lösningar för alla.

– Starka likabehandlingsideal och universella personalpolicys begränsade möjligheterna till individuella arbetsanpassningar i exempelvis arbetstider och arbetsuppgifter, säger Robin Jonsson i en intervju i Du och Jobbet.

Prioritera strategier

Han noterar också avsaknaden av strategi för att motivera äldre personal att stanna kvar. Ofta läggs det ansvaret på lägre nivåer, där det strategiska arbetet ofta får stå tillbaka för det dagliga uppgifterna.

I stället föreslår Robin Jonsson att strategierna utarbetas av den högre ledningen och förankras i hela organisationen. Att arbetsgivare är tydliga med att de vill att de äldre medarbetarna jobbar kvar, och att de är flexibla med arbetstider och uppgifter, och i lämpliga fall erbjuder kompetensutveckling.

Avhandlingen Retaining the Aging Workforce: Studies of the interplay between individual and organizational capability in the context of prolonged working lives kan läsas här.

Kartläggning: Har du rätt lön?

Allt om din lön 2021!

Kvinnliga akademiker tjänar i genomsnitt betydligt mindre än sina manliga kollegor. Under ett helt arbetsliv kan det handla om flera miljoner kronor i lägre lön. I många akademiker­yrken planar lönerna ut strax efter 50 års ålder. Bland ekonomerna minskar de till och med.

Aka­demikerlönerna varierar stort mellan olika delar av Sverige. Högst är de i Stockholm. Sex av tio upplever att lönen sätts ensidigt, utan förhandlingsmöjlighet. Det framgår av den löneenkät som Akavia genomfört bland medlemmarna. Akavia Aspekts lönekartläggning publicerades i maj 2021.

Miljoner i löneskillnad beroende på kön hos akademiker

Coronaeffekt på lönerna 2021

DO vill ta fler fall av lönediskriminering till domstol

Lönekurvan planar ut strax efter 50

Kräv ökad transparens kring hur lönesättningen går till

Tre av fem medlemmar kan inte påverka sin lön