Arbetsgivare kan lära sig mycket av generation Z

Blunda och tänk på en tonåring. På rygg i soffan, med en dator i knät och hörlurar på huvudet, uppslukad av Youtube och omöjlig att kontakta. Känner du dig positivt inställd till att ha den här personen som kollega om några år?

Många säger nej. Generation Z, det vill säga personer födda mellan ungefär 1995 och 2010, har fått mycket skäll från rekryterare, chefer och äldre personer i allmänhet för att vara lata, för att vara känsliga … ja, för att vara fel, helt enkelt. Frågar du trendspanaren Göran Adlén, själv över femtioårsstrecket, är det dock snarare våra förväntningar på hur de borde vara och vad de borde göra som är fel.

– Jag var och föreläste på en arbetsplats för ett tag sedan, för en väldigt ung publik, och efteråt fick jag många uppskattande kommentarer i stil med ’så roligt att äntligen får träffa en medelålders man som förstår oss’. De upplever annars väldigt sällan förståelse för att de faktiskt har mycket att bidra med, men att de gör saker på andra sätt än personer i min generation.

Läs också: Hållbarhet är framtidens kompetens för alla

Han tar tonåringen på soffan som exempel. Ja, hen tittar på YouTube, men det behöver inte vara kattvideor, det kan lika gärna vara tutorials för att lära sig något nytt, och ja, hen ligger i soffan och gör läxan i stället för att sitta rakt på en stol vid ett skrivbord, men det behöver inte betyda att resultatet blir sämre.

– De samlar information och bearbetar den på helt andra sätt än tidigare generationer, men det behöver inte betyda att det är fel, eller ens att det är de som ska ändra sig.
För enligt Göran Adlén har generation Z en hel del att lära ut som äldre personer skulle må bra av att ta till sig.
– För det första är det här en generation som vägrar att gå med på att arbetslivet skulle vara det viktigaste i livet. För de här ungdomarna är det livet som är det viktiga i livet.

Det får konsekvenser för vad de går med på i form av krav från arbetsgivaren. Det här är en generation som inte förstår varför de ska vara på en arbetsplats varje dag mellan klockan 8 och 17 på bekostnad av tid med familjen. De förstår inte varför arbetsgivaren skulle vägra dem distansarbete om det är det som gör livspusslet möjligt. De kommer inte att gå med på att deras arbetstid äts upp av oändliga möten utan tydligt syfte som tvingar dem att jobba ikapp (obetalt) på kvällen.

– De har sett sina föräldrar jobba för mycket och de tänker inte göra samma misstag själva. Jag skulle säga att i det långa loppet måste vi andra lära oss det här också. Vi har en underliggande psykisk ohälsa i hela samhället och jag tror att vi alla, oavsett ålder, skulle vinna väldigt mycket på kortare arbetstider, minskat antal möten och mer utrymme för fritid.

Den andra punkten där det kan uppstå krockar är frågan om värderingar. Många företag har visserligen jobbat mycket med frågan under de senaste åren, men ligger ändå långt efter generation Z:s självklara inställning.

– Tittar du på nästan alla skolor i Sverige i dag har du en stor mångfald av människor där. Det är naturligt för dagens tonåringar
att någon i klassen är bisexuell eller icke-binär. Det är självklart att deras vänner är från olika kulturer, och för dem är det ingen större sak att umgås eller jobba ihop med människor som inte ser ut som de själva gör.

Det här kommer att gå igen när de väljer arbetsgivare.
– Ta ett företag som Brewdog som i höstas gick ut med att de var anti-sponsor till fotbolls-VM i Qatar. Sådant älskar den här generationen. Att företag vågar ta ställning, att de inte hycklar, utan står för vad de säger, det är viktigt för generation Z, och de kommer inte att gå med på motsatsen.

För det tredje är generation Z en ganska otålig skara. De är uppvuxna med att det går att få svar på alla frågor på en gång och de orkar inte vänta på att en enkel fråga ska utredas i flera månader.

– De förstår inte varför de ska sitta och lyssna på en ekonomigenomgång som tar 45 minuter när all information finns att hämta med ett knapptryck. Lyssnar vi på deras tankar i stället för att bara säga ”så här har vi alltid gjort” kommer vi att få en effektivare arbetsvardag.

Dessutom kommer arbetsvardagen att bli roligare, något som Göran Adlén menar är väldigt viktigt när man har med generation Z att göra.

– Generation Z vill ha kul på jobbet, men det betyder inte att de vill ha roliga hattar på fredagsmötet, ett pingisbord i foajén och en årlig konferensresa med fri sprit. De vill att själva arbetet ska vara roligt och givande, så det räcker inte att försöka skapa en halvdålig kopia av Googles kontor för att blidka dem.

Läs också: Professor Mats Alvesson om att våga ställa nya krav på arbetsplatsens gamla vanor

Trots att Göran Adlén om och om igen försöker påpeka att generation Z visserligen gör saker annorlunda, men att det är ett bra annorlunda som vi alla kan ha glädje av, möts han dock ständigt av medelålders personer som, liksom Sokrates, klagar på ungdomens lättja.

– Problemet är bara att vi äldre kan klaga hur mycket vi vill, men vi kommer att få det väldigt tufft på jobbet om vi fortsätter att försöka leda som vi alltid har gjort när generation Z kommer ut i full skala i arbetslivet.

Så vad ska man som chef göra? Enligt Göran Adlén är svaret att lyssna, lyssna, och lyssna igen.
– Vi kan lära oss jättemycket av dem. I stället för att försöka bända in dem i hur vi alltid har gjort kan vi försöka ta till oss av det som är bra med ungdomarnas sätt att jobba. Försöka se fördelarna. Om generation Z vill ha ett roligt arbetsliv som är stimulerande och som gör att den psykiska hälsan inte äventyras, då är det ju bra för oss andra också.

Och bara för att generation Z vill ha roligt behöver det inte betyda att allt kommer att förändras.
– Det är klart att mycket kommer att vara som vanligt; det är klart att de också inser att vissa arbetsuppgifter är tråkiga men måste göras ändå. Sedan kommer det att bli krockar, men om vi är öppna för lärande och för kompromisser kan det leda till att vi alla får ett roligare, mer upplyftande arbetsliv.

Läs också: Professorn om att filterbubblor är en myt