Aspekt

Ledarskap

Micael Dahlen: Därför styrs du av siffror

Publicerad

Tror du också att siffror är konkreta och sanna? Dags att tänka om, för de är både beroendeframkallande och vilseledande – allt enligt ekonomiprofessorn Micael Dahlen.

Stegräknare kan skapa en bostadsbubbla, och risken att
få parkeringsböter är högre i december. Det här är siffrornas fel, för siffror påverkar oss ofantligt mycket mer än vi tror, konstaterar Micael Dahlen, författare och ekonomiprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm.

– Det finns massor med tydliga exempel på vad siffror gör med oss utan att vi är medvetna om det. Det är allt från till synes rätt oskyldiga områden, som att våra rörelsemönster påverkas av siffror, till beslut om stora investeringar eller risktaganden, säger han.

Micael Dahlen och Helge Thorbjørnsen, professor vid Norges Handelshøyskole, är aktuella med en bok om just siffror. Att två ekonomiprofessorer har gett sig på det ämnet låter kanske lite nördigt, men Sifferdjur handlar om det som de beskriver som en ”sifferdemi”, alltså att det är en epidemisk utveckling av sifferanvändning i samhället just nu, och en rejäl sifferpåverkan på våra liv.

Ta bara det faktum att vi – omedvetet så klart – tillskriver siffror olika egenskaper. Till exempel upplever vi delbara tal som sociala, medan de odelbara primtalen ger associationer till ensamhet.

– Så om en ny bilmodell kallas för Audi A7, upplevs den som ensam och individualistisk, i alla fall i jämförelse med om den heter Audi A6 som snarare känns social, säger Micael Dahlen.

Visst, så lättlurade är vi, vilket kan få betydligt mer drabbande konsekvenser än att vi styrs i vårt val av bil.

Som det där med psykologisk ålder, alltså att vi har en uppfattning om hur gamla vi ”egentligen” är. Det finns flera olika studier som visar att ju lägre psykologisk ålder vi anger, desto snabbare går vi.

– Gånghastigheten är direkt förknippad med den allmänna hälsan, och det har visat sig att vår psykologiska ålder påverkar allt från kognitiva funktioner till dödlighet. Vi kan alltså tänka oss yngre och friskare – om det inte vore för det att vi konstant blir påminda om vår kalenderålder, oavsett om vi ska svara på en jobbannons eller bara öppna Bank-id.

Sedan kommer siffror in som ett fantastiskt, och synnerligen bedrägligt, verktyg när vi människor ska ägna oss åt något som vi verkligen inte kan låta bli: att jämföra oss med andra.

– Vi är helt fixerade vid att veta om andra är bättre eller sämre än vi själva, och hjärnans hantering av jämförelserna är nära kopplad till vårt belöningscentrum. Om vi presterar bättre blir vi glada, men presterar vi sämre blir vi på dåligt humör.

Ett enkelt sätt för jämförelse bjuder förstås sociala medier på. Författarna har gjort studier som visar de negativa effekterna av att bli alltför beroende av siffrorna för följare och ”likes”, gillamarkeringar. Hur de här siffrorna påverkar oss är kopplat till hur vi tänker att vi ligger till jämfört med andra.

– De som tror sig ligga över genomsnittet har ett bättre självförtroende och känner sig mer tillfredsställda än de som uppfattar att de har färre följare eller får färre ”likes” än andra. Så det slår i båda riktningarna: den som inte får så många ”likes” riskerar att få dåligt självförtroende, samtidigt som den med många ”likes” kan utveckla tendenser till narcissism och självupptagenhet.

Det här visar sig sedan gå att koppla till moraliska ställningstaganden. I en annan av deras studier framkom att det till att börja med finns ett svagt samband mellan att registrera sina hälsodata och ens moral, det vill säga: moralen sjunker något.

Samma tendens upptäcktes hos dem som höll koll på egna siffror och gillamarkeringar på sociala medier, men sambandet var starkare. Det visade sig att de kunde tycka att det var okej att till exempel stjäla kopieringspapper på jobbet, piratkopiera programvara eller ta emot för mycket växelpengar.

– Men de som bevakade sina egna ekonomiska data var värst i den här studien. De gjorde sämst ifrån sig när de ställdes inför moraliska dilemman. Visst kan man fundera på korrelation och kausalitet i de här fallen, men det är ett faktum att både pengar och andra siffror rubbar vår moraliska kompass. 

Siffror kan dock definitivt även vara användbara och bra, till exempel för att skapa motivation.

– Så fort vi sätter siffror på något strävar vi efter att hela tiden prestera lite bättre, och det kan förstås vara toppen, men det är alltför lätt att det övergår till en jakt efter att överlista systemet.

Till exempel som när en student försöker lista ut vad läraren vill höra för att sätta ett högt betyg – i stället för att satsa på att få goda kunskaper – eller som i det stegräknarfusk Micael Dahlen själv hörde på sin arbetsplats:

– Det var en kollega som sa: ”Jag saknar några steg, så om jag fixar fikat nästa vecka, kan du ta med min telefon när du går upp och ner för trappan?”. Vi glömmer så lätt grunden för mätningarna, att stegräkningen är till för vår egen hälsa.

Till sist, hur var det då med bostadsbubblan och parkeringsböterna?

– Jo, det finns något som psykologerna kallar för ”ankring”: när vi ska bilda oss egna uppfattningar om saker behöver vi något att utgå ifrån och förankra uppfattningarna i. Som de sifferdjur vi är reagerar vi instinktivt på de siffror som finns tillgängliga – oavsett om de har med sammanhanget att göra. En studie visade att ju högre ”poäng” på stegräknaren, desto mer var en person beredd att betala för en viss bostadsrätt.

Parkeringsbolag ska förstås mätas, som alla andra företag, och det enkla måttet är att titta på antalet utfärdade böter. I ett bolag som har lite att ta igen innan året summeras är man förstås mer angelägen om att medarbetarna ser till att vara lite flitigare i ”lappandet” i december.